11 januari


Efter slutet av förra veckans vistelse hos familjerna är mitt behov av att vara ensam stort. Vaknar på måndagen och blir pirrig av att en hel dag då jag inte ska behöva prestera socialt med någon ligger framför mig. Bara jag i min lägenhet med mina böcker och dokument i datorn. Sätter mobilen på stör ej-läge. Loggar ut från människokontakt.

Promenerar i regnet till affären och är där en minut efter att de öppnat. Behöver inte trängas med andra då men nästan så att dagens varor inte är framställda än. Köper en vaniljyoghurt för halva priset för den gick visst ut igår. Äter den hemma i soffan med crunchy müsli. Socker i socker.

Häromdagen råkade jag komma in på den så kallade "hälsoappen"i min mobil. Appen som sparar data på hur mycket man gått per dag, hur många kalorier man bränt, som enkelt frågar en om man inte vill skriva in vad man ätit till middag. Jag vet bättre, jag vet att jag ska bör och vill undvika det. Men siffrorna som stod där etsade sig fast på något sätt. 3256 steg. Inlärd kunskap försvinner inte och gamla dumma röster kan vakna till liv så enkelt. Och sen dess har jag flera gånger fått ett starkt begär att gå in igen. Se hur många steg det blivit, om det blivit fler, om jag varit bättre än igår. "Bättre".

Fast att jag duschat två gånger känner jag lukten kvar. Vet inte om den sitter på mig eller i minnet. Kanske att det till och med är lukten av mig själv som jag känner. Kanske att jag bara kopplar den till honom för att det är med honom jag är naken och med honom jag får möjlighet att lukta mig själv. Oavsett vad så är det en rätt trevlig lukt.

Gillar

Kommentarer

Prenumerera