17 februari

Hej det var några dagar sedan! Anledningen kan förklaras av ovanstående bild, nämligen att jag mest skrivit på en hemtenta. Tentade av kursen om genus och sexualitet. Diskuterade hur normer gällande genus förhåller sig till sociala klasser, hur transvestiter i Brasilien förstår sin egen homosexualitet och könstillhörighet, hur staten sätter regleringar för accepterade sexpraktiker. Med mera. Så kul men också så segt att kliva upp varje dag, gå bort till mitt matbord och sitta på samma plats i åtta timmar. För att sedan stänga ner datorn men ändå vara kvar i samma rum. Om det är något jag längtar så ofantligt till så är det bara att kunna cykla iväg till biblioteket och sitta där för att plugga. Vi får hålla ut lite till men sedan så kan vi nog det!

Jag har ätit färglösa men goda vardagsfrukostar. Den gråbruna röran på rostmackan är gröna linser mixade med svarta oliver, vitlök och lite citron. Har tröttnat en aning på ostmackor så nu testar jag alternativa pålägg. Vad tycker du om att ha på mackan?

Men jag har inte bara varit inne i min etta. Föräldrarna mina och min ena lillebror skulle åka till vår stuga över helgen, och jag tänkte att det kunde vara skönt att följa med. Det har ju varit vinter delux i skåne, så då måste man ta tillvara på att vistas i den mest ultimata vintermiljön.

Förutom att jag fick skriva på tentan så åkte vi skridskor på dammen nedanför stugan. Grillade korv ute i februarisolen. Annars satt jag mest framför brasan. Läste, fikade, såg på melodifestivalen.

Jag ordnade aubergineragu som fick puttra länge i ugnen, och så gjorde min mamma knöpfli som vi åt till. Knöpfli, världens bästa!! Jag måste komma ihåg att köpa mig ett knöpflijärn när jag är i tyskland/schweitz/Österrike nästa gång. Och be mamma lära mig hur man lagar det.

Mitt mående har varit väldigt ojämnt. Har mest av allt kände mig glad och tillfreds, men också väldigt trött och ett krypande under huden. Fällt några tårar för att känna mig helt okej i nästa stund. Vet inte om det är något hormonellt? Eller om det är en effekt av att jag börjat trappa ner på mina antidepp. Jag pratade med min psykiatriker i telefon en dag. Sa att jag ville sluta med medicinen och hon tyckte det lät som en bra idé. Nu trappar jag ner och om allt känns bra slutar jag sedan helt att ta den.
Vad jag och min psykiatriker också kom fram till var att jag nu mår så pass bra att min kontakt med henne och den mottagningen ska avslutas. Det är ju verkligen kul att jag gjort stora framsteg! Men det är även en så konstigt sak att säga hejdå till en person som man ventilerat så mycket till de senaste åren. "Tack för all hjälp och ha ett bra liv??"

Anna och Sandra kom hem till mig en kväll. Vi avhandlade en massa saker och vi drack en massa vin och åt en svamppasta. Plötsligt var klockan en bra bit över tolv och vi hade blivit fulla så det var en ypperlig måndag.

Avslutar med en god sak jag lagade och åt! Sarma, vilket är surkålsdolmar. Fyllda med vegofärs och ris kryddat med bland annat chili, paprika och spiskummin. Jättegott!!! Det var första gången jag både åt och lagade detta, men absolut inte sista.