Förvirrad och kluven


Hade en bra helg, men som också inte alls blev som planerat. Fredagen bestod av jobb och sen en lugn hemmakväll. Lördagen bestod återigen av jobb och sen på kvällen vart vi lite bortbjudna. Tanken var egentligen att vi skulle ut och fira en kompis som fyllde år igår men så blev det inte. Vi åt iaf god mat, drack lite vin och hade det allmänt trevligt. Igår, söndag, hade jag ett litet coronavänligt firande tillsammans med min familj plus kusin, moster och morbror. Vi grillade korv och umgicks en stund utomhus för att fira mig lite i efterhand då mitt släktkalas i november tyvärr blev inställt. Senare på kvällen åkte jag tillbaka hem till Linus och vi åkte sedan vidare till Jureskogs nya restaurang här i Göteborg för att äta lite middag. Vi beställde varsin HIGH FIVE (kött från svensk mjölkko, tryffelaioli, talgkaramelliserad lök, rostad lök, saraost, ekocheddar & saltgurka) med pommes, dricka, tryffelmajonnäs och parmesanmajonnäs. Suuupergott, absolut ett nytt favoritställe (enligt oss båda) här i Göteborg när det kommer till hamburgare. Riktigt goda puckar med mycket smak, perfekt fluffigt bröd och trevlig personal, tips! Med världens matkoma begav vi oss hemåt igen och myste framför TVn.

Nu har jag precis kommit hem efter att ha kört Linus till verkstaden och sedan vidare till jobbet. Har absolut inga planer idag mer än att slå in julklappar och julbaka lite. Eller jo jag ska kolla på lite utbildningar också! Är ju osäker på om jag vill börja läsa nästa år, det lockar samtidigt som det inte gör det haha. Jag är inte alls en pluggis av mig, hatade gymnasiet och allt som hade med det att göra, men det var främst för att jag valde att gå en linje som jag egentligen inte ville gå. Jag gick ut 9:an med bra betyg vilket gjorde att alla vuxna runt omkring mig tyckte att jag skulle slösat bort mina poäng om jag hade valt den linje jag helst ville gå (design). Därför valde jag att gå ekonomi för att göra dom vuxna nöjda och inte ”slänga bort” mina poäng. Ångrar det sjukt mycket såhär i efterhand, hade nog haft en bättre upplevelse av gymnasiet om jag valt något jag genuint var intresserad av. Jag fungerar nämligen så att tycker jag inte om ett ämne, pluggar jag inte, vilket resulterat i ett E. Men om jag är intresserad av ett ämne är jag väldigt villig att lära mig, och då fick jag alltid ett A i betyg. Det är ju det som är fördelen nu när man ska plugga vidare, att jag kan välja något jag verkligen vill läsa. Mitt största problem är att det är så många olika inriktningar som lockar, plus att jag är osäker på om jag vill låsa 3-4 år på att läsa just nu. Samtidigt som jag vet att pluggar jag inte nu kommer jag nog aldrig ta mig tid för det, lite nu eller aldrig känner jag nästan. Svååårt! Är också många inriktningar/skolor som lockar som ligger i andra städer, vilket gör att det också bromsar mig lite. Är inte alls sugen på att flytta från Göteborg. Jag har trots allt vänner, familj och kärleken här. Vänner kan man ju alltid lära känna nya i en ny stad, men familjen och kärleken blir ju lite svårare att ”byta ut”. Hade varit så mycket enklare om Linus och många av mina vänner också hade pluggat nu, faktiskt. Det blir svårare att ta tag i det när ingen runt omkring mig läser, utan alla jobbar och har mycket pengar att röra sig med osv. Det som drar mig tillbaka också, att inte ha samma inkomst och ekonomi som när jag jobbar. Samtidigt som jag måste plugga om jag vill bli det jag vill i framtiden, måste bara bestämma mig för vad jag ska fördjupa mig i.

Jag har alltid haft väldigt många yrken som jag varit intresserad av. Design och det kreativa har alltid varit ett stort intresse men även barnmorska. Är så fascinerad av kvinnokroppen och allt som har med graviditet/förlossning att göra och har alltid drömt om att få jobba som barnmorska. Men det är en väldigt lång väg dit, då man först måste utbilda sig till sjuksköterska (3 år), sen ska man jobba som sjuksköterska (i minst ett år) och SEN efter det läsa barnmorskeprogrammet (1,5 år). Detta innebär alltså, om man studerar effektivt och jobbar det minsta man kan (1 år) tar det 5,5 år innan man är färdigutbildad barnmorska. Då är jag alltså mer än 26 år gammal när jag är färdigutbildad? Det är det som skrämmer mig mest. Men jag har ju också funderat på att göra det i ”små steg”. Att i första hand utbilda mig till sjuksköterska och jobba som det så länge som jag trivs med det och efter det välja inriktning. Kanske inser att jag vill fördjupa mig/inrikta mig i något helt annat. Måste bara komma fram till om jag verkligen vill gå sjuksköterskeprogrammet eller om jag vill bli något helt annat. Som ni hör är jag väldigt kluven. Har helt enkelt en hel del att ta reda på och fundera över. I första hand ska jag iaf hitta mig ett nytt jobb och sen skriva högskoleprovet i vinter så får vi se vad jag söker för utbildning i mars/april.


Dessa saftiga bilder på burgaren säger ju allt? Hur god ser den inte ut att vara!?

Gillar

Kommentarer

Instagram emmapesonInstagram emmapesonInstagram emmapesonInstagram emmapesonInstagram emmapesonInstagram emmapeson