att vara mänsklig och inte alltid räcka till

tankar och texter

jag hatar känslan av att inte räcka till. eller snarare så hatar jag att ha skyhöga förväntningar på mig från omgivningen. men kanske får jag skylla mig själv, just för att jag aldrig säger nej och för att jag inte vill svika människor. samtidigt har jag insett mer och mer att jag inte sviker människor bara för att jag säger nej- även fast det känns så.
det handlar om att vara mänsklig och att jag kan inte alltid kan vara alla till lags hela tiden. jag kan inte hjälpa alla som jag vill hjälpa. jag kan inte alltid ställa upp med att skjutsa och hämta och lämna och finnas där. jag har bara en kropp och jag kan inte vara på 10 olika platser samtidigt. och ju mer man ställer upp desto mer blir man tagen för givet, just för att människor vet att man alltid är tillgänglig. sorgligt nog. jag är så färdig med den här staden och allt som hör till, iallafall ikväll.




Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229