att bli påmind om det förflutna

tankar och texter

under den senaste tiden har jag upprepade gånger blivit påmind om saker som jag trodde att jag hade förträngt lite mer än vad jag nog har gjort. senast igår satt jag, Hannah, märta och Micaela här hemma och pratade om ett ämne som på ett eller annat sätt har påverkat oss alla och som har format oss väldigt mycket. ett samtal som jag faktiskt önskar att mina föräldrar hade hört, för att kanske få dom att förstå lite bättre hur deras handlingar påverkat oss. och trots att det har gått ett par år så har jag insett att jag inte bearbetat det jag har varit med om. jag valde istället att lägga undan alla mina känslor i en liten låda och försegla den så hårt jag bara kunde. jag tänkte att om jag ställer den där lådan längst in i ett hörn bakom allt annat bråte så kommer jag till sist glömma bort den och hur illa sakerna i den har gjort mig. jag önskar så att jag kunde säga till 12-åriga emma att allting kommer att bli bra en vacker dag och att hon inte hade behövt vara så stark hela tiden. att det inte var hennes ansvar att se till så att familjen mådde "bra" och att det inte var hennes skyldighet att se efter sin storasyster och sin pappa. att det inte var upp till henne att se till så att räkningarna blev betalda. att hon aldrig någonsin får lägga skulden på sig själv, för det är hennes föräldrar som har gjort fel och det är dom som har betett sig på ett sätt som inte är okej när man har barn att ta hänsyn till. så nu har jag bestämt mig för att riva upp alla gamla sår och skriva ner hela min historia, hur det var för mig och hur jag mådde av det som hände. mest för att få ut allt och sen förhoppningsvis kan jag släppa allt det gångna och gå vidare.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229