Milla

Dream come true!
Hur länge har jag inte drömt om det här!
Redan då vi körde in på området hade jag världens fånigaste leende på läpparna och vid första välkomsthälsningen fick jag gåshud. Trodde ärligt talat att jag skulle börja gråta. De skulle ha varit pinsamt så är helt glad att jag inte gjorde det.

På Hobbiton får man inte vandra omkring hur man tycker och vill utan då man är på området måste man följa sin guide. Det finns väl 40 hobbithålor om jag minns rätt men bara en av dem var sådan som man kunde gå in i. Alla hålor hade unika detaljer som avslöjade vem som ”bor där”. Utanför fiskarens hus fanns fisk och utanför bagarens hus fanns bröd osv.

Touren var lite påskyndad vilket var synd, man skulle ju gärna ha gått i egen takt och lyssnat på Lord of the Rings soundtracket men eftersom mängden besökare dagligen är så enorm så funkar det inte med ett sådant koncept utan man måste hålla sig till sina grupper.

Det som var lite förvånande var hur många besökare som varken har sett eller läst någon av Tolkiens historier. Runt 30% av alla besökare har ingen aning om vad saken gäller utan kommer mest för att göra folk där hemma avundsjuka. I vår grupp var jag den enda som läst böckerna och jag har aldrig ens orkat läsa från pärm till pärm eftersom de är så detaljerade och jobbiga 😅

Tamaki Mauri Experience innebar att vi alla klämde in oss i en buss igen och sedan fick fara ut till Tamaki village för att få uppleva lite av Mauri kulturen. Maurierna är kanske mest kända för sin Haka som är en krigsdans som de ”uppträder” med vid bröllop/begravningar/sport evenemang you name it (finns massor med olika varianter på youtube om man vill se😊). Typiskt är att de viftar med händerna i stil med jazz hands, spärrar upp ögonen och visar tungan. Tanken är väl att det skall skrämma motståndaren.

De bjöd på mat tillredd på Mauri vis och så hade de en show där de sjöng några av deras viktigaste sånger. Vi fick också lära oss om deras kroppsmålning, dansstil och killarna fick lära sej att dansa haka.

På torsdagen var vi i Te Puia. Det är en park där man kan se Nya Zeelands ”geothermical” naturfenomen. Där finns alltså kokande lerpölar, geysirs och vattenhål med 85-gradigt vatten där Mauri folket kokat/kokar sin mat. De utnyttjar verkligen naturen fullt ut, de använder bl.a. ångan från det kokande vattnet både till energi och till uppvärmning av sina hem.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Emma

Igår fortsatte resan till Waitomo. Dagens program var Black Water Rafting som gick ut på att vi klättrade, simmade och åkte simring i grottor under jorden. Grottorna var ganska trånga och det rann vatten igenom de som vi klättrade i. I taket fanns det mängder av lysmaskar, det såg så häftigt ut i mörkret! Vi som inte hade varit så nervösa före, hann bli ganska stressade när guiderna började turen med att visa hur vi skulle hoppa från en bryggkant bakåt med simringen bakom oss så att vi landade i den i vattnet. Det här skulle vi sen göra inne i grottorna där det fanns små vattenfall. Men det visade sig vara jätteroligt! Är så glad för att vi gjorde det. På bilden syns en del av outfiten, vi hade alla våtdräkter med jackor, stövlar och hjälmar.

Likes

Comments

Emma

Igår började vår Kiwi Experience-tour, en hop-on-hop-off buss som kör igenom hela Nya Zeeland under några veckor. Steg på bussen tillsammans med 40 andra personer och åkte till första stoppet som var nära Cathedral Cove och Hot Water Beach. Speciellt Hot Water Beach var roligt, man kunde gräva en grop i sanden som fylldes av 30-45 gradigt vatten från marken beroende på var man grävde. Roligt också att resa tillsammans med människor från olika delar av världen, alla lika glada och trevliga. Standardfrågan är ifall vi är från Sverige och efter det följer alltid en liten lektion i varför vi pratar svenska fastän vi är från Finland. Säkert bekant för de flesta finlandssvenskar som reser :)

Vi bodde på Hot Water Beach Top 10 Holiday Park, rekommenderar varmt!

Vi som tyckte att vi hade blivit lite brunare redan, insåg efter gruppbilden att vi är låångt ifrån bruna.. Nå, som tur har vi många veckor till i solen framför oss!

Likes

Comments

Emma

Sista destinationen för vår roadtrip var Piha beach, en strand väster om Auckland som är känd för svart sand och mängder av surfare. Solnedgången där var helt otrolig, någonting av det finaste som vi har sett! Stort tack till Saara som tipsade oss om Piha och många av de andra ställena som vi har varit till!

I Piha testade vi för första gången på AirBnB. Det passade extra bra när vi hade bil och kunde köra till boendet som låg utanför all kollektivtrafik, nära stranden. Boendet funkade jättebra, vi betalade samma som för de flesta hostell och fick en privat liten stuga.

Likes

Comments

Milla

Först lite feedback om hostellet Cell block i Whangarei;

Hostellet var rent och mysigt, riktigt familjär stämning. Ägaren verkade vara på semester och hade diverse gäster som ansvariga personer. Det funkade i princip helt okej utom att de inte tycktes ha fått någon skaplig inskolning. Vi fick t.ex aldrig någon nyckel till vårt rum och damen som checka-in oss gick fel tre gånger innan hon hitta vårt rum (då fanns det alltså 13 rum allt som allt...).

Vår andra natt på hostellet var två franska tjejer ansvariga. De stackars flickorna fick verkligen en prövning då brandalarmet plötsligt börja tjuta klockan 02.45 på natten. De var riktigt stressade och fick av någon orsak dåligt samvete över att alla vaknade fast det ju självklart inte var deras fel. Hursomhaver så evakuerades ju såklart hostellet och brandkåren kontaktades. Det var som tur var falskt alarm, men man blir ju lite skrämd av att väckas av ”firealarm, please evacuate” tjutandes på full volym. Praktiskt nog hade ägaren inte telefonen på, så de stackars flickorna fick inte tag på honom hur de än försökte..

Vi skulle nog rekommendera hostellet åt andra även om ägaren verkar aningen ansvarslös. Stället var rent och eftersom det var så litet så var det ingen som lämna matrester och smutsiga kärl efter sig vilket man genast ser på de större hostellen.. Förstår inte hur folk bara kan lämna skitigt efter sej då andra skall använda samma utrymmen, vem väntar de sig att skall städa efter dem?

På fredagen åkte Emma och jag till Cape Reinga, NZ nordligaste spets där Tasmanska havet och Stilla havet möts. Vi hade bokat en busstur upp för att slippa köra 8h av och an. Busschauffören var av Mauri ursprung och berätta massor med intressanta saker om deras kultur. Han gilla också att sjunga så fick höra många av deras sånger under både färden upp och ner.

På vägen ner körde vi längs med 90 mile Beach. Där på sanddynerna hade vi möjlighet att ”sandboarda”. Man skulle ligga på mage och åka huvudet före ner för dynerna vilket jag först tyckte verka skrämmande men sen visade sig vara jätteroligt!

Jag tror jag skrev något om hur förvånade Emma och jag varit över hur branta och kurviga vägarna här i Nya Zeeland är. Hur som helst visste vi inte vad vi pratade om innan vi körde norrut (2h) för att ta bussen till Cape Reinga. Vi körde 13 km (!!) på en väg där längsta raka sträckan var kanske 20meter och vägen kantades av tät ”bush” på bägge sidor. Det kändes som att man körde i en cirkel och skulle blir kvar i den för alltid.. 13km är långt då allt ser EXAKT likadant ut.

Likes

Comments

Milla

Idag lämna vi Frienz backpackers i Auckland och KÖRDE norrut i vår röda fina hyrbil (som har en skråma på sidan som vi int vet om den va där från början...😅).

Frienz backpackers var jättebra! Utrymmena var rena, de hade bra system i köket (med regelbunden städning) och till och med badrummen var fräscha. Vi sov i 14 pers mixed dorm som inte kanske är det mest glamourösa som finns men det kostar ju inget heller så. Det enda negativa vi kan komma på var att rummen saknade fläkt, men vi skulle definitivt rekommendera hostellet om man vill sova några nätter i Auckland centrum.

Idag har vi alltså tagit oss till Whangarei som ligger ca 130km norrut. Easy breezy kan man ju tycka, men eftersom Nya Zeeland har så mycket berg och dalar tog det ändå 2,5h.

Kvällen spendera vi på Ocean Beach där vi besteg ett berg och jag var nära döden... inget dramatiskt, men ”hikers recommended to be fit and agile” så ni kan ju föreställa er hur det såg ut. Please don´t.

Likes

Comments

Emma

Första dagen i Nya Zeeland och vi är redan sålda. Tog färjan till Devonport som ligger tio minuter ifrån centrum av Auckland och spenderade några timmar där i idyllen; vackra villor, grönt landskap och mysiga cafén. Kändes som raka motsatsen till centrum av Auckland där vi bor.

Dagens fail var att Milla brände sig fast det var regnigt väder. Själv blev jag hangry (hungry + angry, så beskrivande ord!) och allmänt jobbigt sällskap efter att vi hade suttit flera timmar och planerat alla tours och övernattningar för halva mars och april, när vi egentligen bara hade tänkt prata några minuter med en reseguide. Men nu har vi i alla fall allting bokat och klart, så det är skönt!

Likes

Comments

Emma

Några bilder från de senaste dagarna. Vi har hängt vid poolen, övat köra på vänster sida av vägen (!), varit till Killcare Lookout och till Hunter Valley. Hunter Valley var jättefint, flera vingårdar med vinprovningar, ost- och chokladfabriker och fina utsikter. Har haft en superbra vecka på Central Coast men imorgon är det dags för nästa äventyr, Nya Zeeland! 😍

Likes

Comments

Milla

Idag e här ”bara” 30C med en varm bris som gör vädret helt perfekt!

Vi började morgonen med frukost på ett mysigt café i North Avoca som heter the Boy & the Rose. Där serverade dom allt möjligt spännande i frukost- och lunchväg och eftersom vädret var så bra var det helt perfekt att sitta ute och njuta. Efter det gick vi till stranden som var ca 50 meter bort. Vattnet är sååå varmt och skönt, men för en finsk badkruka med en irrationell rädsla för att drunkna så blir dom stora vågorna snabbt too much to handle. Man kan ju fråga sej varför jag envisas med att fara till stranden då jag varje gång är rädd för att dö... Men Emma och min hostsyster Laura trivdes i vattnet åtminstone och jag chillar ju gärna med de andra barnen i vattenbrynet ändå.. 🙄😂

Likes

Comments

Emma

Njuter av varje sekund här! +32 grader, sol och strandhäng tillsammans med Millas familj och kompisar från utbytet. Alla lika härliga och gästvänliga!

Likes

Comments