Hallå där du förälder! Jag väljer inte att döma eller dra alla över en kant, men något som gör mig fruktansvärt arg och ledsen är föräldrar som inte tar sitt ansvar. Väljer man att skaffa barn så gör man allt för att barnet ska känna trygghet, bli älskad och må bra. Gör man inte det eller känner att inte det är den huvudsakliga uppgiften, men skippa föräldraskapet då! Så leds att så många barn/unga far illa pga. av sina föräldrars beteende eller beslut. Att skaffa barn är ett av det största man kan göra i livet (enligt mig). Det beror på att man ansvarar över ett annat liv. Ett liv som ska ha förutsättningar att utvecklas till en vuxen som har självkänsla, självförtroende och är en vänlig medmänniska. Har man inte det förutsättningarna att ge till sina barn från en början, har man något att jobba på. Alla formas vi till olika individer pga av olika anledningar, men det är ingen bortförklaring till dåligt föräldraskap eller att man själv inte kan ändras som människa och ge sina barn det dom är behov av. Barnet behöver inte massa prylar eller det materiella. Barns behov är kärlek kärlek och kärlek. Att finnas där som förälder, att stötta och ge trygghet. Det räcker för att barnen ska utvecklas till fina människor. Så för barnens skull:

-Ta ditt ansvar!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Något jag föredrar personligen är att möta mina rädslor och övervinna dem. På så vis känner jag att jag utvecklas som person och vågar att ta för mig mer i livet. Det handlar om att bryta sina vanor och rutiner som faller sig naturligt i vardagen. Dessa vanor får en att känna bekvämlighet och trygghet då allt går på rutin. Man förhåller sig till sin lilla bubbla där vi vet hur allt går till och vi får inga speciella överraskningar. Din Comfort zone är visserligen bekväm och trygg punkt, men utvecklas du?


Personligen väljer jag att ofta kliva ur min lilla bubbla (comfortzone) och utmana mina rädslor. Något som lockar är att utsätta mig själv för situationer som jag vet redan innan kan vara jobbiga; mentalt eller fysiskt. Det enda jag är garanterad på innan är att jag kommer att växa som människa om jag väljer att gå mot mina rädslor och genomföra det. Oftast väljer jag att göra "utmaningen" eller byta vana för jag efterstävar personlig utveckling samt upplevelsen och känslorna som jag får möta och hantera. När man utmanar sig själv att göra något som man inte tidigare gjort, så vet man ju aldrig vad man får möta eller uppleva för känslor heller. För mig var "bachelor" den största utmaningen 2017. Det var på många plan och framförallt mentalutveckling. Mycket nya intryck, mötet med nya människor och kameror var bland annat helt nytt för mig. Under inspelningen och ett tag efter denna period så möttes jag av enormt jobbiga känslor, som jag inte önskar någon. Det var bara att ta sig igenom en tyngre period och upp igen. I efterhand när allt har hunnit landat så vet jag hur enormt mycket jag vuxit genom denna utmaning och blir lite rädd vad jag kommer våga ge mig på näst( Haha!!) När man utmanar sig och går utanför sin comfortzone så boostar vi även våran självkänsla (som jag anser är en färskvara). Självkänslan bör man arbeta med hela livet!

Man behöver dock inte söka till Bachelor eller något dylikt men skulle rekommendera att testa att utmana er själva. Det kan egentligen vara vad som helst man väljer att göra annorlunda. Idag testade jag en annorlunda färg på läpparna som jag aldrig skulle valt egentligen, men oj så många positiva kommentarer jag fick! Härligt! ;)

Det man inte känner sig bekväm med att göra - Gör det! Jag ser det mesta som en lärdom.


Skriv ner fem saker du upplever som utmanande men som du skulle vilja testa. Det kan vara allt från att gå på en fest där du inte känner så många, hålla ett föredrag eller varför inte testa på en ny sport eller aktivitet? Skriv ner, eller varför inte dela med dig till någon du känner, varje gång vad exakt du gjorde och vad du upplevde.

Likes

Comments

Jag säger det åter igen. Vill ni ha en snygg "bas makeup" så gäller det att vårda huden. I mitt tidigare inlägg tipsar jag om vilka produkter jag rekommenderar för att få ett snyggt "glow". Då skriver jag endast makeup produkter. Det man som läsare kanske gör, om man blir intresserad av dess resultat, är att testa själv samma produkter. Vilket kommer att bli en enorm besvikelse om man inte utgår från samma "grund". Vi alla har olika hudtyper och behöver olika produkter för att uppnå samma slutresultat.

Jag väljer hellre att lägga vikten på riktigt bra hudvård istället för bara bra makeup produkter. Nu när jag är skönhetsfreak lägger jag vikten på båda (haha). Men om jag fick ge råd så rekommenderar jag bra hudvård i förstahand. Det resulterar i att vilken makeup (i stort sett) alltid ser bra ut.

Tre produkter som är bland mina absoluta favoriter inom skincare är dessa:

Serum: Arbetar aktivt för en utrensande process som rengör cellerna från avfallsämnen under nattens lopp. På så sätt arbetar cellerna effektivt och huden återuppbyggs och stärks. Alla ålderstecken i huden reduceras synligen för att ge en vacker hud. Förebygger skador från alla negativa miljöpåverkningar som ozon, föroreningar och UV strålar. Hyaluronsyra skapar den optimala miljön som huden har behov för att optimera sin naturliga reparationsprocess samtidigt som den återfuktar och vårdar på djupet. Huden känns mjukare, mer återfuktad och ser klarare och jämnare ut. Perfekt till alla hudtyper. Oparfymerad, oljefri, icke-acknegen, dermatologisk och oftalmologiskt testad.

Användning: Serum applicerar du först, på rengjort ansikte. Sedan lägger du alltid en dag alternativt nattcremé på serumet beroende på om det är det kvällen eller morgon du applicerar produkterna.


Filorga Hudra Filler: Återfuktande creme med djup och långvarig effekt.

Omprogrammerar hudens naturliga återfuktnings process som aktiverar huden att reglera och bibehålla sin egen fukt. Hyaluronsyran ökar produktionen av kollagen som ger huden volym.

Och sedan till Sleep and peel från Filorga. Den är så fantastisk så jag har gjort ett alldeles eget inlägg om den. Kika gärna "Johanna Tipsar".



Likes

Comments

Som ni kanske märkt så ääälskar jag när resultatet på makeupen blir "glowig".

Då kommer vi till den stora frågan (haha!) Hur gör jag?!


Först använder jag mig alltid av en primer som är "hydrating", alltså återfuktande primer. Applicerar primern över hela ansiktet. Till nästa steg när jag applicerar foundation så droppar jag i smashbox olje primer. YTTERST lite. Den produkten ger mycket effekt med någon enstaka droppe. Givetvis droppar du i den foundation som du känner dig bekväm i. (När du väljer foundation, tänk både på din hy och vilken täckningsgrad du är bekväm med) Bara efter dessa två godingar på huden är den genast glowig. Dock måste du alltid fixera en créme foundation för hållbarheten skull under hela dagen. Alternativt om du i nästa steg vill contoura, då rekommenderar jag även där créme produkter som gör att det inte ser så pudrigt ut på ansiktet. Även i contourpaletten kan du droppa i olja för att få mer lyster till huden.

Slutligen för den sista touch av glow så använder jag mig av anastasias GlowKit. LoveIt! Från en början tyckte jag att den var lite svår arbetad, men ett tips är att spraya din borste med settings spray innan. Det gör att pigmenten "setter" sig finare till din hy.


Spraya hela ansiktet med en setting spray och Make it Glow!! ;)

Likes

Comments

Något jag tänkt på ett tag är just hur man ändras när man blir mamma. Visst växer och utvecklas man som person, men attityd och inställning till andra medmänniskor ändras också. Jag personligen känner mig mer ödmjuk i samband med mitt moderskap. Försöker att se helheten av människan och inte döma det första jag ser eller det första personen beslutar att göra. Alla formas vi av det vi möter i livet gott som ont. Med bredare kunskap om människan och hur man formas mot olika inriktningar ökar även förståelsen för individens olikhet. Vad omgivningen ser eller uppfattar som annorlunda, konfronterande eller tillbakadraget beteende, kan ha orsaker bakom. Man kanske lider av någon sjukdom eller är deprimerad. Att öka kunskapen om människans olikhet medför förståelse. Ökad förståelse för medmänniskor skapar bättre klimat i omgivningen vi lever. Att döma en människa de första sekunderna är lite väl trångsynt beteende. Man måste kunna läsa av individen och sluta döma. Att gå utanför sig själv och se andra perspektiv, så kallat helikopter perspektiv på situationer. Vilket innebär att ser helheten av olika situationer.

Hur som helst möter jag ofta människor inom mitt arbete som är relativt snabb att döma mig. Något jag ofta får höra är "Tänk om man hade tiden att fixa sig som dig på morgonen, men du kommer känna av det när du får barn." eller "Sedan jag fick barn hinner jag ju knappt ta på mig mascara." Och Efter alla dessa kommentarer, som jag fått det senaste tre åren på arbetet, så avslutar "mammorna" oftast med "du kommer inse när du får barn". Ibland vill man bara berätta att jag levt själv med min son i 6 år och såg det som ett ypperligt tillfälle att bli självlärd makeupartist. Just so you know! Visst handlar allt om prioriteringar. Jag tog varje chans när min son låg och sov att öva, öva och åter igen öva. Det är något jag verkligen brinner för och älskar att göra. Så att jag är väl make'ad handlar om min livs passion.


Sluta döm och börja tänk i större perspektiv! Och till er nyblivna mammor:

- Ni hinner.

Likes

Comments

Vilken vecka! Snökaos, utbildning, arbete på KICKS och sedan vidare för att jobba nattklubb på Festvåningen. Har valt att kombinera mitt arbete som jag har på KICKS med nattklubb för omväxlings skull. Arbetar och har tillsvidare (fast) tjänst på KICKS, men har valt att arbeta med något helt annat vissa lördagar endast. Under min tid på gymnasiet gick jag inriktning Hotell&Restaurang. Gick första året i Hudik och flyttade sedan ner till Borås för att fortsätta min utbildning med endast inriktning Hotell. Arbetade på Landvetter Airport Hotel samtidigt som jag studerade under min tid i Borås. Var då 17 år när jag flyttade ner, dock vantrivdes jag och beslutade att flytta tillbaka till Hudik.

Hur som helst har jag både utbildat mig och arbetat inom denna bransch tidigare, så känner mig inte helt lost inom yrkesrollen. Det är enormt kul att variera sig mellan yrkena annars blir det lätt monotont. Om möjligheten finns och man har orken skulle jag rekommendera att testa! Givetvis måste man vara serviceinriktad och social som person, snabb lärd är ju ett plus om man vill göra en kombo och testa något nytt.

Träningen fick jag bortprioritera denna vecka då vardagen rullat på i ett och idag (söndag) är första dagen jag är ledig. Sedan börjar ny vecka och nya tag imorgon igen. Det blir till att lägga sig i tid och samla krafter för en ny vecka.

Jag kanske är lite små weird, men har alltid njutit av att ha fullt upp och många bollar i luften. Känner aldrig någon stress att jag tar på mig för mycket. Givetvis, som jag skrev i tidigare inlägg, handlar allt att finna en balans i vardag och arbetsliv. Man får hitta sina verktyg som gör att det underlättar och funkar helt enkelt.

"kör ba kör"

som mommo säger!


Puss!

Likes

Comments

Carro (min kära kollega) och jag hade bokat in utbildning i Sundsvall sedan länge. Vi skulle få höra om BUXOM´s och Bareminerals nyheter som ska lanseras samt få kunskap om alla dessa nya produkter. Är det några som ÄLSKAR utbildningar inom denna skönhetsvärld så är det vi. Det är enormt viktigt att ta del av all information/nyheter när man arbetar med kosmetik och hudvård. Det leder till ökat produktkunskap och på så vis lättare att hjälpa kunden med alla individuella behov som önskas.

Hur som helst fick vi nys om detta oväder som skulle komma att drabba områden som vi skulle pendla emellan. Vi övervägde... Ställde nackdelar mot fördelar och beslutade oss trots allt att åka.

Då började vårat äventyr mot en fantastisk kväll fylld med mingel, hotellmys, träffa nya människor med samma intresse och framförallt denna utbildning vi sett framemot. Eller?

Vi kliver på tåget när vi möts av miss Crazy Cat Lady som gormar. "Här kommer ni ingen stans ä, hör ni? ni kommer ingenstans äää !!"

Svarar damen vänligt, men bestämt: " tack vi sätter oss för mer information!."

Sätter oss för att käka maten som vi inhandlat precis innan. Vi var nöjda. Vi fick sitta i värmen och äta våran mat, trodde vi.... Precis när vi börjat käka ställer sig resterande resenärerna upp och går mot utgången.

Crazy cat lady skriker igen: "vi måste ut allihopa". Carro tar initiativ till att kolla vad det är frågan om. Tåget var och skulle förbli avstängt tillsvidare. Vi blev ombedd att ta bussen istället. Så vi packar ihop all mat och ut i kylan igen för att gå till bussen. Busschauffören som inte hade en susning om att alla vi skulle med honom till S-vall såg enormt förvirrad ut. Jag och carro försökte komma in på bussen, men personerna som stod i kö var så upprörd av kylan och väntan att det börjades att knuffa/skrika till varandra. Väl inne på bussen informerar chauffören att han kommer att behöva ta en vilopaus då han kört väldigt länge i streck. Vi hade då ca 1h kvar innan minglet började i S-vall och hade kört 10 min från Hudik. Vi stannar för att chauffören måste äta och alla måste avgå från bussen under tiden.

Resan fortsätter i 20km/h till S-vall. Ne okej, men det tog oerhört lång tid i detta fruktansvärda väder. Under resans gång behöver chauffören stanna för att göra rent rutan osv osv. Att sitta långt fram och se denna storm och alla lastbilar som stod stilla efter vägen fick inte en att bli lugn. Kändes inte heller lugnande att se chaffisen så trött att han höll på nicka till. Fem minuter från Sundsvall och våran avstigning möts vi av en enorm kö. Suck... Tänkte då att vi blir fast i bussen för natten. Mejlade två gånger till våra utbildare om försening, med en enormt förstående återkoppling.

Vi var efter många om och men framme i Sundsvall och det var dags att möta kylan och stormen ute. Vi sprang från stationen till " Elite hotel Knaust". Väl framme på plats andas vi ut och berättar för receptionisterna att vi ska på utbildning och undrar vilket rum vi ska vara i. SÅKLART var det fel hotell. Vi skulle nämligen infinna oss på hotellet på andra sidan stan. På med mössa,vantar och halsduken lindad runt huvudet springer med kartan i handen ochvidare för att hinna med denna kväll. 15 min kvar kommer vi fram till hotellet och rusar in till rummet. ÄNTLIGEN FRAMME! Vi hinner med alla nyheter från BUXOM och de snälla tjejerna ställer upp att ha extra utbildning endast för oss. Så enormt tacksam.

Vägen hem var avstängd med bussar och tåg så alternativet var att checka in på hotell. Först behövde vi käka så vi promenerar över hela staden till Mcdonalds för käk. Vi fick nämligen för oss att vårat hotell låg i närheten. Men till vår inte så stora förvåning,när det mesta gått snett underdagen, så ligger hotellet som vi bokade via telefonen en bra bit ifrån. Vi lyckas traska genom snö och storm med klackar,brallor där kylan trängde sig igenom och fransar som flög åt alla håll.

Till sist kom vi fram till hotellet efter vi gått runt i samma kvarter i 20 min och tyckt att allt såg olika ut varje gång. Väl framme och inne i värmen kasta vi av oss kläderna och tvätta bort sminket. Fick för oss att göra ansiktsmask och försöka göra kaos kvällen till mysipys. Frysen satt vi i sängen med varsin ansiktsmask och kunde andas ut trodde vi. Jag får en allergisk reaktion (prickar i ansiktet). Rengör ansiktet men fortfarande prickar och svidande hud.

Kollade upp hur morgondagen såg ut med tåg till Hudik och allt var avstängt. Jag behövde infinna mig tillbaka på jobbet till 11.00 Det var en omöjlighet. Vi valde att kliva upp tidigt och checka ut dagen därpå och göra oss klar för att kunna åka hem. Tågen efter varandra blev inställda. Vi mellan landar på ett fik och försöker lösa ankomsten hem. Efter vi gått fram och tillbaka i S-vall mellan hotell, tåg och buss utan någon klarhet väljer vi att ta den enda bussen som gick till Kvisselby för att min bror kan ta oss till hudik via bil. Efter ett evigt kämpande efter tåg/buss till Hudik så löste allt sig. Vi kom hem hela och rena isch och var tillbaka på jobbet för att stänga butiken.

Trots allt hade en härlig stämning och positiviteten med oss, så en "jobbig" resa kan bli bra. Man samarbetar, pratar, pratar och pratar. Kunde inte önskat det ogjort.


Tack Carro för att du är underbar och jag är lyckosten som har dig som både kollegan och vän!


Likes

Comments

Låt mig presentera..... Filorgas skönhetssömn på burk! Det vill väl alla ha? När vi lever i dagens samhälle då vi ska multitsaska, vara supermorsor samt vara grym på arbetet. Tiden till sömn är minimal.

Jag ska dock erkänna att är det något jag är noga med så är det sömnen. Lägger mig ibland för tidigt för att vara 25 år gammal (20.00). Då skyller jag på att jag faktiskt är mamma som behöver sömnen haha!

Tillbaka till denna härliga natt creme som har en exfolierande (peelande) effekt medans du sover. Cremen verkar på lyster och förtidigt åldrande. Bibehåller och optimerar hudens hälsa genom att boosta cellförnyelsen samt successivt minska ojämnheter och pigmentfläckar.


Du hittar den på KICKS 675:-

Likes

Comments

Jag försökte hitta mig själv, men lyckas tappa mig mer. Jag försökte bygga upp mig, men jag rasade ihop. Jag ville visa min styrka, men fann mina svagheter.

Försöker fortfarande komma i underfund med vad som hände under resans gång som fick mig ur balans. Jag ser mig själv som självsäker person med självförtroende och självkänsla i balans. Självklart anser jag att självförtroende samt självkänslan är en färskvara som man bör "underhålla". Man bör arbeta på sig själv under hela sin livstid för att utvecklas som person och även få förståelse över Jaget. Viktigt att ifrågasätta sig och veta varför just jag hanterar saker på ett visst sätt i olika situationer, och inte kan hantera andra situationer. Det är saker som man lär sig under var dag.

Första dagen då vi åker till huset och får all information hur allt kommer att gå tillväga med kamera team osv. bryter jag ihop. Vi hade då rest till andra sidan jorden med helt nya människor. Vi hade placeras i rum på hotell (extremt lyxigt, men ändå) och fått bestämt vilken/vilka vi skulle spendera de första dygnen med. Den enda man kunde lita på var sig själv. Så började man tappa sig där var man körd. Jag fick sova med Sussi de första nätterna, men spenderade mycket tid med framförallt Sara och alla de andra tjejerna med. Det två dagarna vi hade på oss låg vi och pressa i solen för att få någon färg på min likbleka kropp som inte sett dagsljus på ett halvår. haha!! Dock blev jag kräftan själv till första inspelningsdagen.

Första dagen var kommen. Vi skulle vara fullt make'ad och outfits på (klackar och klänning). Klockan 12.00 skulle vi vara redo för inspelning. Känslan och bära makeup i 30 graders värme PLUS att det ska se bra ut i kamera!! Inge kul....

Efter vi gått ett antal timmar i tighta klänningar, klackar och makeupen var det dags att första gången träffa kärleken i mitt liv (HAHAHA!) skämt och sido... så börjar det regna... så inte bara timmar med allt detta på oss utan när vi ska åka bilarna och gå röda mattan till Niclas så börjar det REGNA! så allt blir utdraget ett bra tag. Vi fick vänta i någon extra timme på mötet med denna bachelor.

Så första mötet ni har fått sett på tvn där vissa ser ut som kaos. Ha förståelse.... haha! lång dag, värme sen regn på det. Efter detta bestämmer sig niklas att skicka hem två stackars tjejer på engång. Där och då ville jag bara lägga mig på golvet och sova. Jag var så enormt trött och mina fötter var så svullen av klackarna så de svällde ut över skorna. fötterna började bli blå.

Klockan började närma sig 5.00 morgon därpå och vi stod och väntade inför rosceremonin för att få den förbannade rosen så vi fick lägga oss. Att dela ut dessa roser tog ca 1h 30 min för Niclas. På tvn ser det ut som ca 5 min, men icke... Det dröjde. Han sa fel namn. Kameran skulle filma från alla vinklar osv osv...


Efter denna dag när det slutar att jag får en ros går vi alla som fick vara kvar lägger sig i huset. Vi bodde ca 5-6 st i varje rum. Fick möjligheten att bo tillsammans med ett härligt gäng och det är jag tacksam för.

Det som var mest påfrestande under varje dag var att man ville prata med någon som känner en. Som man känner tillit och förtroende till utan att veta om personen kommer att använda det jag säger som "information" och utelämna mig till produktionen eller någon annan i huset. Vanligtvis är jag noga med kommunikation och trycker att det är viktigt att man lyfter upp problem och löser det omgående om något är fel. Jag kände i denna situation att det var så onödigt. För diskussionerna var på så låg nivå att det var inget att egentligen prata om. Jag valde att avstå från konflikter och stod inte upp som jag brukar, pga av det som skedde i huset var trams. Vissa ville "sätta igång" bråk/tjafs som var fruktansvärt onödigt att lägga energi på. Jag kände/ känner att spara energin till det som ger mig något och som är betydelsefullt och viktigt.

Likes

Comments

​Allt var klart för att åka på denna "kärleks semester" Bachelor. Mina förväntningar på resan var inte att finna kärleken och leva lycklig resten av mina dagar. Utan jag förväntade mig utmaning, spänning och nya upplevelser. Att utsätta mig själv för saker saker som framkallar känslor som rädslor och blandad hatkärlek är något som jag älskar på något märkligt sätt. Utmaning att träffa alla dessa tjejer och leva 24/7 med, som jag föreställde mig skulle vara "blåsta blondiner" till en början. Spänning att möta produktionen, resa med nya människor, se mer av denna fantastiska värd som vi lever i och uppleva känslor jag aldrig tidigare mött i mitt tidigare liv.

Så jag tog mitt pick och pack och drog. Jag tänkte inte så mycket eller jag tänkte enormt mycket. Jag tänker ibland för mycket. Jag valde att hoppa på denna resa och det är inget jag ångrar men jag visste inte vad jag skulle få möta när jag väl kom fram till platsen eller efter denna resa. Om man aldrig ändrar sina vanor så blir det aldrig någon ändring heller. Jag försökte intala mig ven under resans gång att detta skulle vara något väldigt kul. Men jag var livrädd. Vad fan gör jag här och vad håller jag på med?!

Jag åkte tåg ner till Sthlm för att möta de andra tjejerna väldigt tidigt på morgon, men eftersom dem flesta bodde i sthlm så fick jag vänta i ca 2-3 timmar på Arlanda på att en efter en skulle dyka upp. Med spänning satt jag där och väntade. "kan det va hon, kan det va hon ??"

Tills en ENORMT förvirrad tjej rusar fram och tillbaka med exakt samma packning som mig. (vi hade blivit ombedd att packa på ett visst sett) Vi hade fått instruktioner om vad vi skulle göra direkt när vi kom fram med pengar osv osv och efter ha spanat in henne ett tag och sett henne sprungit fram och tillbaka på flygplatsen och gjort det och bara se allmänt förvirrad ut så antog jag att det var en av tjejerna. haha!

Jag fick ett mess " Ni vet om att det är terminal 5" . Kikar på den förvirrade tjejen som också kikar på sin telefon och försöker lista ut om hon också fått sms. Jag börjar gå mot terminal 5 och efter kommer tjejen. Där känner jag att jag måste fråga om hon ska vara med på bachelor. Lite snopet om hon skulle svara nej haha men hon skulle med.

Sara ! En tjej jag kom närmast under hela resan. Vi hade mycket gemensamt och klickade från dag ett. Sara jobbade för en av våra leverantörer på KICKS (qlinique) och är även fantastisk duktig makeupartist, så samtalet flöt på redan från början. Att ha någon man kunde prata med och öppna sig för till viss del var ett måste när man var i huset. Man kände sig så kvävd på så många sätt. Eftersom vi var begränsad om när, hur långt och vart fick gå så var det enormt påfrestande. Att ha någon man kunde prata och ventilera med var behövligt.


Likes

Comments