Header

Jag vet inte alls vad jag ska göra längre för att må bättre. Ingenting hjälper och det känns som jag snart kollapsar. Orkar ingenting mer, orkar inte gå upp ur sängen längre. Orkar inte äta längre. Orkar INGENTING. jag är så trött. Så sjukt jävla trött konstant. Och alla dessa kommentarer om att allt kommer bli bra, eller att man ser trött ut eller ser ut som en zombie. Eller ”du ser ut att må bra idag” haha. Nej. Man blir bara bättre på att dölja att man faktiskt inte alls mår bra. Jag är utmattad. Både psykiskt och fysiskt. Och som om inte det vore bra med det så har jag blivit förkyld igen. Och huvudvärk, varje jävla dag. Jag vet att jag har sagt detta ofta men jag orkar verkligen inte detta mer.
Hur
mycket ska man ta innan man kör slut på sig själv? För jag tror nog att jag är på gränsen nu. Gråter hela tiden pga att jag inte orkar mer. Jag har kört slut på mig själv, men i själva verket har jag knappt gjort något annat än att jobbat. Så varför känner jag då såhär? Varför blir jag aldrig bättre? Eller så känner jag mig liiite bättre men så helt plötsligt så åker man tillbaka till ruta 0.


Jag orkar inte mer.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag är så trött på att vara trött. Jag är så trött på att må såhär. Jag orkar liksom inte mer. Det känns som jag är påväg att kollapsa. Jag har den känslan att jag bara vill skrika, slå sönder saker och bara dra iväg nånstans. Bara försvinna ett tag. Hade varit så fruktansvärt jävla skönt.

Ja, jag har en sjukt dålig dag. Och jag är så trött på dessa dagar. Ibland vill jag bara ge upp, orkar liksom inte kriga för att må bra. ”Tänk positiva tankar och tänk att du mår bra” Really??? Hur då? Hur ska jag tänka positiva tankar när jag bara har negativa i huvet? Känns som jag står i kvicksand och sjunker, långsamt.

Likes

Comments

Fredag och jag har varit ledig idag. Försov mig till jobb igår, VARJE gång jag tar den jävla tabletten på kvällarna. För då för en gångskull så kan jag sova, det kan jag inte annars. Så vad gör man?
Igår kväll när jag väl somnade så väckte moggli mig direkt genom att dra mig i håret med hans tänder. Inte jätte skönt precis, men ack vad jag älskar mina katter❤️
Nåja, gick väl upp ca 12.30 idag, gav katterna mat och sen la jag mig i soffan och där låg jag tills pappa och hans fru katta kom. Dom hade köpt taklampor till mig, samt en antennsladd. Skönt så jag äntligen kan kolla på tv. Eller ja, får ju helt enkelt börja göra det nu när man betalar till dom jävlarna i Kiruna. Äckel är dom allihopa.

Blir en lugn fredagskväll med Fluffy och moggli, just nu ligger vi alla och kollar på tv, mycket intressant tycker dom. Fluffy är dock väldigt förvirrad över dessa taklampor.. ”vad är det för något? Kan man äta det? Varför når jag inte den när jag vevar med tassen efter den? Varför lyser den? MAMMA VAD ÄR DET FÖR NÅGOT???” han är helt förvirrad här hemma. Sitter nedanför lampan och stirrar upp på den och jamar helt förtvivlat.. nåja, tur han är så söt iallafall.

Nu ska jag fortsätta kolla på tv

Hejsvejs

Längre ner så ser ni moggli när han flörtar med mig 🤷🏼‍♀️

Likes

Comments

Lite positivt händer just nu, men varför känner jag mig fortfarande vilse då? Allt är bra, allt är som det ska vara. Men varför känns då ändå som att jag saknar något? Känner fortfarande den svarta delen av mig som är helt tom. Som ett hål liksom, en bit fattas där. Om man bara kunde få veta vad. Tror jag skrivit detta innan; men jag skulle verkligen vilja se min framtid. Om den är lika tråkig som nu, så är det inte ens lönt att fortsätta försöka. Right?

Nu ska jag sova iallafall, caio

Likes

Comments

Det här med kvällar. Det har varit likadant dom senaste kvällarna. Ledsen, tom och trött. Har haft denna känsla av att jag bara velat bli full och redlös och bara ha skit roligt. Låtet knäppt, ellerhur?
Jag har också denna känslan av att jag har ont. I bröstet. Känner hur jag bara går i flera miljoner bitar. Och det gör så fruktansvärt ont. Verkligen värker. Nu har jag iallafall precis kommit hem så nu ska jag försöka sova och hoppas på att jag kan sova en hel natt nu.

Likes

Comments

Utan att tänka så gick jag in här utan Att veta vad jag skulle skriva. Men kan iallafall säga att jag har haft några dåliga dagar. Inte varit ledsen, utan bara varit tom. Känt mig helt tom i huvudet. Har velat gråta men kan inte, det kommer inget, hur mycket jag än velat så sitter jag bara där och glor ut i tomma intet. Helt tom. Helt väck. Men nu har jag tagit min sömnpilla så nu hoppas jag verkligen att jag kan sova inatt. Har vaknat heeeela tiden dom sista nätterna, stup i kvarten. Som tur är så har man sina katter som mer än gärna kommer och myser med mig varje gång dom hör att jag är vaken. Vad hade jag gjort utan dom? ÄLSKAR dom.

Här får ni några söta bilder på dom👇🏼

Likes

Comments

Imorse när klockan ringde så satte jag mig på sängkanten, och sen va det precis som om kroppen själv styrde mig för helt plötsligt så la jag ner igen. Och hela tiden sa huvet ”nej”. Jag behöver en paus. Jag har inte tid för sånt här. Jag vill kunna jobba varje dag utan att bli utmattad. Jag behöver en paus från livet. Fly från mitt eget liv. Dra till ett annat land. Helst ett varmt land. Är så trött.
Ikväll är det planerat att jag ska ut och äta med jobb, och sen nattbowla. Hoppas vid min Gud att jag har någon ork ikväll för detta har jag verkligen sett fram emot.
Nu ska jag försöka somna om. Sova bort denna hemska morgon och hoppas att det blir bättre när jag vaknar senare. För ja, om ni inte förstod det så kunde jag alltså inte jobba idag. Och har man redan ångest innan de, så varför inte få lite mer ångest? Ångest för man inte mår bra, ångest för man sjukar sig, ångest för man undrar vad alla ska tycka. En heeeelt vanligt morgon!
Godnatt.

Likes

Comments

Trasig. Det är de många som kallar mig. När jag hörde första gången att någon förklarade mig med det ordet, då blev jag både ledsen och arg. Men nu när jag verkligen har funderat över det, då kan jag faktiskt hålla med. För jag e ju trasig? Jag är i miljoner bitar, och jag verkligen känner inom mig hur flera bitar bara går i ännu fler bitar. Och det är nog de värsta med allt, för den smärtan är verkligen den värsta smärtan jag har någonsin känt. Och så känner jag varje dag, VARJE DAG. Dom dagarna man går på jobb med ett leende och måste låtsas vara glad, när man ska hjälpa någon på jobb upp på morgonen och måste låta glad, eller när jag springer runt och hoppar och skrattar och fjantar mig med dem äldre. Tänk dig att under tiden jag gör allt dedär, så känner jag inom mig hur jag bara fortsätter att gå i tusen bitar och hur ont det gör. Undertiden man ler och skojar, så går jag i tusen bitar. Rätt sjukt va? Så ja jag är väl ganska trasig.
Nu har jag precis lagt mig i sängen. När jag vaknade imorse så ville jag bara dö, det var den första känslan jag kände. Så tänkte då att jag bara skulle ligga begravd i sängen idag, men så skrev min ena svägerska att jag skulle komma till dom, så det gjorde jag. Vi Pratade mycket, bland annat om hur det går med psykologen och vårdcentralen. Och det går såååå inte bra, dom vill skicka tillbaka mig till najaden och jag VILL inte. Dom är så otrevliga allihopa. Får se vad jag gör, har ingen ork alls till att ens tänka på det. Sen pratade vi även om min pappa. Min bror har precis tagit kontakt med honom efter fyra år så det var mycket snack om det, dom undrade vad jag hade gjort om han ringt. Ärligt? Jag vet inte. Vill ha en förklaringen till allt detta som hänt. Men jag vet också efter många om och men, att jag har inte gjort ett skit fel. Så jag vill ha svar på VARFÖR detta hände. Klart jag saknar honom. Det är ju ändå min pappa. Men samtidigt så nej, han har gjort sitt val. Jag är så jävla kluven i det. Och jag hatar att inte veta hur framtiden ser ut, för just nu så känns de som om jag inte kommer nånstans. Jag bara står på samma ställe som jag gjort i nästan 2 år, jag vill komma framåt men varje gång det känns som att jag gör det, så trillar jag två steg tillbaka istället.

Jag mår skit. Jag ORKAR inte mer, jag orkar inte tänka, jag orkar inte gå, jag orkar ingenting! Jag är så trött på att må såhär, men det är inte lätt att ta sig ur det, som vissa tycks tro. Ibland önskar jag att vissa av dom man känner kunde byta hjärna med mig, så dom få gå igenom exakt ALLA tankar och funderingar som jag gör VARJE dag. Så kanske dom hade förstått lite. Och haft lite mer förstående när jag helt plötsligt kanske avbokar något i sista minuten, för oftast när jag gör sånt så ligger jag hemma i sängen och gråter ögonen ur mig. Förstå det, snälla. Jag mår inte bra. Jag är sjuk. Psykiskt sjuk. Kanske svårt att förstå, men snälla försök! Medans jag skriver detta så ligger jag i sängen och ser knappt skärmen så mycket som jag gråter. SÅ sjukt mycket tankar som bara skriker och springer runt i huvet på mig.

Ciao

Likes

Comments

Hej vänner och ovänner!
Anledningen till att jag skaffade blogg är för att jag behöver få ur mig mina tankar och funderingar och då har mina nära alltid sagt att jag ska skriva ner det. Så varför inte starta en blogg då liksom? 😅
Det är inte viktigt för mig att få många följare osånt utan jag har denna bloggen för att jag ska kunna skriva ner allt jag vill få ur mig, både positiva och negativa tankar.
Och som ni flesta vet så är jag sjuk. Och har varit det i mååånga år. Jag har alltså depression och ångest. Även när jag var yngre så hade jag ätstörningar och sen två år tillbaka så har jag inte haft någon kontakt alls med min pappa. Så jag har rätt så mycket som jag vill få ur mig då mitt liv har varit väldigt tufft. En nära sa till mig häromdagen att jag är trasig och ja, det är verkligen rätt ord när man beskriver mig. För jag är i tusen bitar, om inte fler.

Så denna bloggen är alltså för MIN skull och ingen annans. Tycker ni jag är en ”deppig” och tycker ni att ”jag alltid är ledsen” så ge fan i att läsa något som jag lägger upp, för detta är endast för MIN skull.


Likes

Comments