Jag har bestigit ett berg!

Igår åkte jag och en vän upp till de italienska bergen. Jag har aldrig bergsvandrat förut, så detta var en helt ny upplevelse för mig. Det var tufft, jag tänker inte ljuga. Mina ben gjorde så så så ont. Allt jag ville var att ge upp. Men jag tog mig till toppen, och det är jag så stolt över.

Jag tror att det tog omkring 3.5 timme att ta sig till toppen. Det var mer eller mindre konstant brant väg uppåt. Krampen i mina vader var inte att leka med.

Efter att vi hade gått ungefär 2/3 av leden så var mina ben helt färdiga. Jag var redo att ge upp. Men så uttalade Sean orden ”vill du vända och gå tillbaka?”. Att höra dessa orden fick mig att helt ändra inställning. Vända och gå tillbaka? Ge upp? Det är ingenting jag håller på med. Klart jag måste slutföra det jag påbörjat. ”Hela vägen till toppen?” Frågade Sean. ”Ja, hela vägen till toppen!”.

Från det ögonblicket blev det mycket enklare mentalt. Jag antar att det jag behövde var den där lilla pushen, för att få mig att vilja fortsätta.

Där är toppen vi vandrade upp på.

Det var en helt fantastisk känsla att äntligen må toppen. Att kunna sätta sig ner i gräset, med en Corona i handen och titta ut över den fantastiska utsikten. Helt otroligt!

Detta var min första vandring, men definitivt inte den sista. Trots att det var otroligt tufft stundtals så älskade jag det. Känslan när vi nådde toppen var obeskrivlig. Det var värt smärtan, utan tvekan nu vill jag bli bättre, klara längre och tuffare berg. Jag vill testa mig själv, mentalt och fysiskt. Se hur långt jag kan komma.

Hela vägen till toppen? Hela vägen till toppen!

Gillar

Kommentarer