Var finns rättvisan?

Idag är det en sådan dag då jag bara.... känner för att springa flera mil så att frustrationen över detta ständiga och otroligt energikrävande tillståndet släpper en aning.
Jag är riktigt arg och helt fantastiskt trött.. samtidigt!!!

Artiklar, paragrafer, berättelser, konstiga domslut, mörkade rättigheter, frågeställningar kring barnkonventionen, korruption, socialtjänstlagar kring familjerätt och alla dessa utsatta kvinnor... däribland mig själv... allt bara karusellar runt i mitt huvud just nu.

Det GÅR inte att finna logik! Än mindre rim och reson i ärenden av denna sort.

Barnens rättigheter = noll
Mamman är skyldig att skydda sina barn enligt lag men när hon GÖR det så blir hon anklagad för att ljuga/alienera/ manipulera osv osv och får fint betala priset för detta.

För att inte tala om priset BARNEN får betala!!!!

Jag har blivit lurad, GRUNDLURAD!!!
Jag har kränkts dagligen under tiden jag levde med monstret.
Jag har blivit skrämd, hotad, manipulerad, tilldelad en hörselskada, fasthållen och tillklämd, dragen, slagen, sexuellt ofredad, tilltryckt, avskärmad, bortgjord, ljugen för, inträngd i hörn och spottad på etc etc etc...

Jag har sett mina barn bli slagna, inlåsta, förnedrade, fasthållna, knuffade, skakade, hotade, gormade på m.m

Jag har sett mina älskade husdjur bli misshandlade...

Jag har fått förklara helkonstiga saker för chefer, vänner, familj, kollegor osv för att mörka vad som hände under tiden med honom.
Alltifrån hans underliga besök till konstiga telefonsamtal osv... i hopp om att få alla till att tro att jag var psykiskt sjuk.

Jag har varit nära på att förlora jobbet...
Jag har förlorat vänner... som jag i efterhand återvunnit.

Han har fått människor som jag litade på att svika mig riktigt ordentligt.

När jag lämnade så gjorde han omedelbart ALLT för att smutskasta mig.
Han ringde nästan ALLA i min telefonlista i hopp om att vinna sympati och förklara mig som galen.

Efter det så har han... i stället för att sona sina brott... glidit runt på ett bananskal och försökt göra mitt liv så svårt det bara går.

Nu är det 6 år sedan jag lämnade.
6 år av terror från honom och nu tredje vårdnadstvisten i ordningen.

Barn som inte vill vara hos honom för att han inte kunnat hålla sitt ”humör” i styr.

Men det är mitt fel! ALLT är mitt fel!!!!

Och nu ör det min förbannade skyldighet att se till så att barn vill vara hos sin pappa trots att hen är rädd!!!!

Jag är ålagd av myndigheter att manipulera mitt barn till att vilja vara hos sin pappa!!!!

Gör jag inte det så blir jag anklagad för motsatsen. Att jag troligen manipulerar hen att inte vilja träffa sin pappa.

Och blir vet verkställighetsmål... ja då får den misshandlade kvinnan som är mor till de misshandlade barnen betala den misshandlande mannen för besväret...

Jag SPYR!!!!

Usch och pi för detta!

Ge mig styrka och sinnesro....

/Em.

  • 703 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229