Utbildningsmaterial för socialtjänstens personal...

Behandlande och stödjande insatser för barn:

Det viktigaste stödet för barnen är ett gott föräldrastöd. Grundläggande är således att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. De måste också få kunskap om hur de kan hjälpa och stödja sina barn.

Barn och ungdomar som växer upp i familjer med partnerrelaterat våld har på grund av dessa erfarenheter särskilda behov.

Några centrala och viktiga punkter är:

• Att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner om vad de varit med om

• Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel

• Att barnen får lära sig att våld inte är acceptabelt och att det finns alternativa handlingssätt.

Rädda Barnen har utarbetat en modell för krissamtal för barn som upplevt familjevåld i det akuta skedet då misshandeln blivit känd av t.ex. polis och socialtjänst.

Krissamtalen innebär att man varsamt stödjer barnets konfrontation med verkligheten och hjälper barnet med att få sammanhang i det som hänt. Barnet ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser kognitivt och känslomässigt. Krissamtalen är en akut stödinsats som socialtjänsten eller kvinnojourer kan erbjuda barnet. BUP kan kontaktas för terapeutisk behandling vid behov.

Det finns idag behandlingsmetoder som vänder sig till denna grupp av barn. BUP-Elefanten i Linköping är den första specialiserade enhet i Sverige som arbetar med barn och ungdomar som utsatts för fysisk misshandel och/eller sexuella övergrepp. Man arbetar även med unga som begått sexuella övergrepp. Kristeori och traumateori är grundläggande. Behandlingsmodellen är till sitt teoretiska innehåll eklektisk med tonvikt på individuell behandling och familjebehandling, kompletterad med gruppterapi. Särskilt betonas den tidiga interventionens betydelse i behandlingsarbetet.

BUP-Elefanten menar att det är viktigt vid behandling att ha ett flergene

rationsperspektiv, såväl bakåt som framåt. Även köns- och maktperspektiv är viktiga hjälpmedel för att få en ökad förståelse och ett konstruktivt förhållningssätt i möten med människor med "offer- eller förövarupplevelser". BUP-Elefantens uppfattning är att de människor som har möjlighet att hjälpa barnet är barnets/familjens resurspersoner. Dessa kan vara såväl familj och släkt som professionella.

PBU-mottagningen Bågen i Stockholm har särskild verksamhet för barn som bevittnat våld i hemmet. Man har också i uppdrag att sprida sina kunskaper och erfarenheter till andra mottagningar.

Beroende på det enskilda barnets behov kan olika överväganden behöva göras. Nedanstående punkter är exempel på frågor som också formulerar tänkbara stödalternativ:

• Hur ser barnets nätverk ut? Finns det exempelvis släktingar, vänner eller personal på dagis/skola som barnet känner förtroende för? I så fall kan nätverksträffar med sådana personer vara ett sätt att stödja barnet.

• Är barnet i behov av hjälp på barnpsykiatrisk klinik? Förmedla i så fall kontakt med PBU.

• Har kvinnan/barnet behov av kontaktperson? Om kvinnan riskerar att utsättas för våld, hot eller trakasserier i samband med att mannen träffar barnet, kan en kontaktperson utses. Denna kan hämta och lämna barnet, eller medverka under hela umgänget. Kontaktpersonen/familjen kan också verka som stöd för kvinnan och barnet efter en separation från mannen.

• Kan hemvårdsverksamhet och motsvarande utgöra ett stöd? Exempelvis genom att aktivera barnen om mamman inte har möjlighet eller ork i den situation hon befinner sig i.

Familjerätten

Om kvinnan och mannen beslutar sig för att separera, kan familjerättssektionen inom socialtjänsten bli aktuell beträffande frågor om vårdnad, bo

ende och umgänge med barn. Det är inte ovanligt att det uppstår konflikter kring detta i par där våld förekommit. Att ha tillgång till barnet kan vara ett sätt för mannen att försöka utöva kontroll över kvinnan. Tingsrätten kan vid konflikter kring vårdnad, boende och umgänge besluta om samarbetssamtal

eller att en vårdnadsutredning ska göras. Föräldrarna kan också själva ta kontakt med önskemål om samarbetssamtal.

Samarbetssamtal och vårdnad om barn

I prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge samt Lagutskottets betän

kande, 1997/98:LU 12 framgår att det finns fall då samarbetssamtal är klart olämpligt. Detta gäller bland annat de fall då en av föräldrarna misshandlat eller gjort sig skyldig till andra övergrepp mot den andra föräldern. Trots detta kan det förekomma att samarbetssamtal genomförs med par där våld förekommer eller förekommit. Från familjerättssektionens utgångspunkt kan det vara ett problem att information om att våld förekommit inte är känt till en början. Tingsrätten, som remitterar ärenden till familjerätten, tar inte alltid med denna information i remissen. I vissa fall väljer kvinnan att inte anföra dessa skäl i vårdnadstvisten. I andra fall föreligger varken dom eller polisanmälan om tidigare våld, varför ofta ord står mot ord. Information om misshandel kan även finnas vid lokala kvinnojourer eller inom socialför

valtningen i övrigt, men inte komma familjerättssektionen till känna. I fall där misshandel förekommit är det viktigt att ha i åtanke att samarbetssamtal kan vara klart olämpliga och ibland utgöra en direkt fara för kvinnan. Då parsamtal ändå används bör speciella hänsyn tas.

I traditionell familjeterapi betonas att när kommunikationen inom familjen är störd kan man hjälpa familjemedlemmarna att kommunicera på ett annat sätt. I en del familjer som lever med våld är detta inte självklart. Våldet kan dominera relationen så mycket att det inte räcker att bearbeta kommunikationsmönstren. Risken finns att våldet trappas upp om kvinnan berättar för andra om vad hon är utsatt för.

Även om tingsrätten har möjlighet att begära att föräldrarna söker lösa sina problem med samarbetssamtal innan en vårdnadsutredning genomförs, kan man aldrig tvinga någon att delta i samtalen. Eftersom mannen är närvarande, kan kvinnan vara rädd för att uttrycka det hon vill. Hon kan dessutom riskera att utsättas för misshandel på nytt som en konsekvens av det som sagts under samtalen.

• Kvinnan ska aldrig pressas till samarbetssamtal, utan måste informeras om att det är frivilligt.

• Kvinnan kan också känna sig pressad om hon tror att hon riskerar att förlora vårdnaden om barnet: Mannen kan hota kvinnan med just detta. Även här är det viktigt att inte ytterligare förstärka dessa känslor.

6 kap 2 a § föräldrabalken

Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende

särskilt vid

– risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och

– barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och

mognad. Lag (2006:458).


Barnets ställning kan sägas ha stärks med den nya bestämmelsen i föräldrabalken där det fastslås att domstolen ska besluta om vårdnad efter vad som är bäst för barnet. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska bland annat risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp

vägas in. Gemensam vårdnad är i de flesta fall en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform och domstolens möjlighet att besluta om gemensam vårdnad även om en förälder motsätter sig det, finns kvar. Samtidigt poängteras i prop. 2005/06:99 att om en förälder motsätter sig gemensam vårdnad måste en prövning göras av de skäl som föräldern framför. Har motståndet sin grund i sådana förhållanden som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andre förälderns sida är det in princip bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Av stor betydelse för bedömningen av gemensam vårdnad är också föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet 6 kapitlet 5 § andra stycket föräldrabalken. Om föräldrarna saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa framför den egna konflikten kan det vara bäst för barnet att föräldrarna

inte har gemensam vårdnad. Det innebär inte att föräldrarna alltid måste vara överens men de måste kunna hantera sina delade meningar.

Då man kan anta att effekterna av att växa upp i våldets närhet har långtgående verkningar för barnet och då vi vet att våldet mot kvinnan påverkar relationen mellan föräldrarna, är det viktigt att klargöra om våld förekommit för att kunna ta ställning till vad som är det bästa för barnet. Då tingsrätten inhämtar upplysningar från socialtjänsten vid tillfälligt beslut om vårdnaden (interimistiskt beslut om vårdnad) eller vid vårdnadsutredningar som åläggs socialtjänsten är det därför viktigt för socialtjänsten att beakta och vara lyhörd för om partnerrelaterat våld förekommit.

Jaha....

Det är alltså så det SKA gå till?

Lustigt....

I många fall är detta låååångt ifrån vad verkligheten har att erbjuda.

Ännu ett HÅL eller?

Än IDAG har INGEN lyssnat på min 16årige sons berättelse. Han har ALDRIG blivit kallad till varken förhör eller stödsamtal och först NU är han erbjuden stödsamtal hos Soc.

NU kan vara FÖR SENT!!!!

Observera att jag tjatat på myndigheterna i fråga i snart 1 år.

Och det här med att familjerättarna ska beakta att våld förekommit...... Nä.

Våld mot kvinnor är ett sammansatt och mångfacetterat problem. Avsikten med detta utbildningsmaterial är att erbjuda personal inom socialtjänsten möjligheter att förvärva och fördjupa sina kunskaper om våld mot kvinnor.

Förstår jag rätt när jag läser "Avsikten med detta utbildningsmaterial är att ERBJUDA personal inom socialtjänsten möjligheter att förvärva och fördjupa sina kunskaper om våld mot kvinnor"???

"DE BLIR ERBJUDNA" INNEBÄR INTE ATT DET ÄR OBLIGATORISKT ATT TA DEL AV DENNA UTBILDNING.

Jag blir uppriktigt rädd.

Kärlek<>

/Em.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229