Kan man bli sjuk av ord?

Forts. på BRIS undersökning...

Effekter för barn som utsätts/har utsatts för psykisk el fysisk misshandel:

Med begreppet psykisk ohälsa menas i detta 
sammanhang de över en längre tid bestående 
tillstånd av subjektivt upplevda psykiska besvär 
som inte kan anses tillhöra den normala tonårsutvecklingen eller vara normala krisreaktioner. 

Psykisk ohälsa kan leda till psykisk sjukdom, 
men är inte liktydigt med det.

Med begreppet 
symtom menas de uttryck eller de tecken genom vilka den psykiska ohälsan manifesterar sig. 
Symtom är uttryck som man inte upplever sig 
ha full kontroll över.

I 356, eller 31 procent av 
kontakterna, beskrivs olika symtom på psykisk 
ohälsa som drabbat barnen. 

Det är en lång lista över symtom på psykisk 
ohälsa som barnen beskriver. Ibland beskriver de 
symtomen med egna ord och ibland använder 
de kliniska begrepp, eller diagnoser som de fått 
när de varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin eller som de ställt på sig själva efter att 
ha hittat information på Internet eller som de 
känner till från andra sammanhang. 
 

”Kan man bli sjuk av ord?” frågar en 13-årig 
flicka när hon ringer till BRIS.

Hon anar att det 
finns ett samband mellan hur hon behandlas 
och hur hon mår och behöver få det bekräftat. 

Att leva med psykisk misshandel och emotionell 
omsorgssvikt innebär en ökad rik för att drabbas 
av psykisk ohälsa.
 

Man skadar sig själv:


I många av kontakterna berättar barn, framför 
allt flickor att de skadar sig själva. En del beskriver att de gör det i direkt anslutning till bråk eller 
övergrepp och andra beskriver att de gör det som en konsekvens av hur de mår och som ett sätt 
att hantera smärtan i efterhand.

Många skär sig själva i handlederna, på magen eller på benen, 
sätter en plastpåse över huvudet eller tar strypgrepp på sig själva tills de svimmar, bränner sig 
själva med cigaretter eller håller händerna under 
rinnande hett vatten för att slippa gråta. Några 
beskriver insiktsfullt att de har fler sexuella relationer än de mår bra av, några låter sig utnyttjas 
sexuellt eller prostituerar sig, några missbrukar droger och alkohol sedan tidig ålder eller sniffar 
tändargas (boffar). 
Några barn beskriver att de skär sig eller drabbas av ätstörningar som ett resultat av att föräldrarna ställer för höga krav på dem när det gäller skol- eller idrottsprestationer.

Deprimerad:


Många av barnen använder uttrycket ”Jag mår 
dåligt” vilket kan betyda många olika saker, inte 
bara att man känner sig deprimerad.

Men som ett resultat av systematisk psykisk misshandel, 
övergrepp eller emotionell omsorgssvikt uppger många att de lider av depression, man använder 
ordet eller beskriver känslan av att vara deprimerad som att man saknar lust och ork att göra saker, 
man upplever en inre tyngd och ett inre mörker. 

Man känner hopplöshet och uppgivenhet. Ofta är känslan av att vara deprimerad kopplad till 
tankar om att inte vilja leva längre.

Ångest

Barnen beskriver olika former av ångestupplevelser som antingen uppkommer i direkt anslutning 
till övergrepp eller som uppträder i efterhand. 

Man beskriver hur man får panikattacker, hyperventilerar, faller ihop, svimmar, kräks, skakar 
i hela kroppen, svettas och får hjärtklappning. 

Ätstörningar:


I de beskrivningar som flera av dessa barn ger av sin situation och sina symtom går det att se ett 
samband mellan utebliven känslomässig näring och ätstörningar.

Man hetsäter för att trösta sig när föräldrarna konsekvent sviker, man låter bli att äta eller framkallar kräkningar för att man inte känner att man duger som man är, vilket i dessa fall är kopplat till nedvärderande behandling eller utebliven emotionell omsorg.

Självmordstankar och självmordsförsök:

När man befunnit sig i en situation präglad av missförhållanden under en längre tid, när man 
inte tycker sig se någon ljusning och när den psykiska ohälsan blir alltför plågsam och outhärdlig, 
ser man till slut döden som en möjlig utväg eller som en lösning.

Som tidigare nämnts går självmordstankar ofta hand i hand med depression. 
Men att ha självmordstankar och att ha gjort självmordsförsök betyder inte nödvändigtvis att 
man egentligen vill dö.

I alla kontakter som innehåller självmordtankar går det att finna uttryck för att man vill leva, bara inte så här. Bara det 
faktum att man kontaktat BRIS för att berätta om sina självmordstankar visar att man inte helt 
gett upp hoppet.

Man vill egentligen leva och ha det bra men man ser inte hur det ska bli möjligt 
när alla inre och yttre vägar känns stängda. 

Barn som utsätts för långvarig mobbning får 
ofta en känsla av maktlöshet. Det är bland annat 
den känslan som kan utvecklas till självmordtankar.
 

Fysiska symtom:


Kroppen reagerar ibland med olika former av symtom till följd av psykiska påfrestningar. Barn 
berättar att de lider av ont i magen, ont i lungorna, svårt att andas, ont i huvudet, ont i öronen 
när de vuxna skriker, ont i hjärtat, diffusa smärtor och värk i hela kroppen, magkatarr, nedsatt 
immunförsvar och ont i muskler och leder.

Man beskriver att symtomen uppstått som en följd av det man utsatts för. Barn beskriver också smärta 
och blåmärken som uppkommit när de blivit fysiskt misshandlade och då fått ont i tänderna, 
ont i sidan eller ont i axeln, samt smärtor som uppkommit i samband med sexuella övergrepp, 
inte bara i underlivet utan även på andra ställen när man blivit fasthållen eller slagen i samband 
med övergreppet.

Sömnproblem och mardrömmar:

Det blir svårt att somna när man är fylld av ångest och oro.

Barnen beskriver hur de ligger vakna länge, många gråter, tankarna snurrar kring det som hänt och man är fylld av starka känslor.

När man äntligen somnar har klockan blivit mycket och när man vaknar på morgonen har man inte fått tillräckligt med sömn. 

Övriga symtom:
Barnen beskriver även andra symtom som de drabbats av såsom psykotiska upplevelser i form 
av röster och syner, tvångsmässigt beteende, bacillskräck och koncentrationssvårigheter, 

Övriga konsekvenser:


Det går ut över skolarbetet
I 93, eller 8 procent av kontakterna, beskriver barnen att situationen medför negativa konsekvenser för skolarbetet.

För många barn leder sömnsvårigheterna och den ständiga oron till att man är väldigt trött på dagarna och får svårt att 
hålla sig vaken och koncentrera sig på skolarbetet. 

Man får svårt att hänga med och det märks på 
skolresultatet.

Om man har mycket blåmärken eller andra skador efter fysisk misshandel kan det 
hända att man stannar hemma från skolan för att slippa frågor om vad som hänt. Det händer 
också att man väljer att skolka från gymnastiken på grund av att man har blåmärken och andra 
skador.
 

Sociala konsekvenser:

När man inte mår bra är det inte lika lätt att 
fungera socialt.

Många berättar att de ofta 
hamnar i bråk med kompisar, hamnar utanför eller att kompisarna tycker de är konstiga.

Om man har en förälder som är psykiskt sjuk eller missbrukar alkohol eller droger kan man inte ta hem kompisar och inte heller förklara detta för kompisarna.

Samma sak gäller om det ständigt är bråk hemma.

Har man en förälder hemma som pratar om 
självmord, vågar man inte åka hemifrån för att 
vara med kompisar eftersom man är rädd för att 
föräldern ska ta livet av sig medan man är borta. 

Några berättar att de låter sina uppdämda aggressioner gå ut över pojk- och flickvänner, trots att 
de inte vill det.

Ja..... Man kan definitivt bli sjuk av ord.

 

Kärlek<3

/Em.



<

  • 282 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229