Ibland blöder det lite...

God lördag allihop!

Eller ja.... dagen är snart slut men jag har jobbat hela dagen, så här kommer det:

Nej, jag är ingen galen extremkvinna som hatar män.
WOW! Så nu vet ni det👍🏻

Jag är för jämlikhet, lika rättigheter oberoende såväl etnisk bakgrund som könsidentitet osv...
Rättvisa har alltid varit viktigt för mig trots att livet stuckit hål på min rättvisebubbla många gånger.... så klart... titta på världen.
Jag fullkomligt brinner för alla dem som har det tufft på riktigt, de oskyldiga som aldrig hörs, dem som ingen mat el rent vatten får, dem som tvingas till att sälja sina kroppar.... alla de utsatta barn som aldrig bett om att bli födda till denna på många sätt grymma grymma värld.

Jag skulle kunna vända ut och in på mig själv för dessa människor... inte för att jag tycker det är roligt utan för att det är... viktigt.

Jag vet att det låter urlöjligt MEN! När saker är som mest pressat för mig, mina barn osv i detta som vi nu tvingas leva i så tänker jag mycket på dem som har det riktigt illa ställt.... de som inte har vatten i kranen.... de som vaknar på en blöt trottoarkant varje morgon... de som inte får känna någon kärlek... de som är glada alla de dagar det inte regnar bomber över dem.... Ni vet... alla dem som inte tar ett skit för givet!!!

Det hjälper inte min situation... men det hjälper mig att sluta fälla tårar över det just då. Det ger mig lite jävlaranamma och jag kan ärligt säga ”skärp till dig nu!” till mig själv.

Jag är en ganska känslostyrd människa och även om jag via den hårda vägen lärt mig att ha huvudet med mig i beslutsfattande så är det i slutändan hjärtat som regerar.

En del i denna bloggen är citerat och/eller lånat med källreferens just för att allt det där faktatråket som är SÅ viktigt och som jag verkligen både lusläst och gjort efterforskning på.... skulle ha blandats med allt mitt hjärtsudd (tankar, liknelser, ilskna utspel kanske, osv osv).

Det jag vill säga... om än så kort... är att jag inte är ngn kallhjärtad bitch som hatar män.
Mina bästa vänner genom tiderna har varit män.

Men jag är som sagt en känslomänniska och även om jag ömmar för många olika sorters problematik i världen så är det ju den jag tar upp i bloggen som ligger närmast till hands då jag själv lever i det... eller eftervärkarna av det... och för att detta kanske är ngt jag kan påverka... ensam eller tillsammans med andra kvinnor och män som också tycker att det är käpp rätt åt helvete fel allt detta.

För det är INTE ok att ta sig makten att misshandla kvinnor och barn man lever med.
Det är inte ok att samhället tvingar barn att ha umgänge med en förälder de är livrädda för/som misshandlat dem eller deras mamma så de upplevt våldet på så sätt.
Det är inte ok att ingen lyssnar på barnen i fråga.
Det är inte ok att kvinnor som blivit misshandlade ska ifrågasättas till den grad att de känner sig våldtagna av såväl socialtjänst som åklagare...och andra inblandade.

Det är inte okej att en kvinna som äntligen brutit sig loss från sin förövare och fått sina barn i säkerhet.... ska leva i resten av sitt vuxna liv i skräck över vad som ska hända härnäst....
DET ÄR INTE OKEJ!!!!!

Alla vi kvinnor som lever med denna vardag....
Förstår inte resten av världen att det enda vi vill är ATT FÅ LEVA ETT NORMALT LIV I LUGN OCH RO!?!?!?!

Det gör ont. Det gör så fruktansvärt ont så det går inte att beskriva.

Men det är där ingen som förstår.
Ingen som inte upplevt det kan förstå.

Jag ska berätta en sak som jag aldrig erkänt såhär öppet förut... jag trot t o m att jag skrivit precis tvärt om... för självpepp eller för att det varit sant just den dagen... för det kan ju kännas olika från dag till dag... och mina starkaste dagar är jag inte rädd för något så...

Men jag är fortfarande RÄDD.
Det är sex år sedan jag lämnade.... men de flesta dagar är jag fortfarande livrädd.

Tänk er det... att gå omkring och vara rädd hela tiden.

Ja..... jag är rädd.

🙏🏻
/Em.

  • 520 visningar
  • Nära Trelleborg

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229