Fuck off och hejdå - uppdatering kring senaste inlägget

Hej igen!

Ikväll har jag tänkt uppdatera er lite kring det jag skrev om i mitt senaste blogginlägg, det vill säga; William och att vi avslutat vårt förhållande. Hur är det nu då? Det finns saker jag inte berättat, saker jag behöver klarna upp för er och lite annat som jag nu kommer skriva ut om.

Ett tag innan jag och William gjorde slut började jag skriva med en kille. Till en början var kontakten bara vänskapligt riktad, men senare ändrades den. Och i och med den förändringen avslutades saker mellan mig och W. I första hand handlade inte avslutet om den nya killen, som vi kan kalla för Erik. För som jag skrivit i det förra inlägget hade jag och William pratat om pauser och liknande tidigare också. MEN som ni kanske förstår så höll inte samvetet särskilt länge efter kontaktstarten med "Erik": Många tankar började snurra omkring och kort därefter tog jag upp allt detta med William. Han blev såklart ledsen men hade fått en liten hint i förväg att det handlade om att göra slut. Livet fortsatte rulla på, tills vi kom hem till Boden igen.

Då skulle jag träffa Erik och det var väldigt nervöst. Jag kände mig nykär, pirrig, förväntansfull och samtidigt orolig över att det skulle gå sämre än jag förväntat mig. Vi träffades och allt kändes så jävla bra! Sen fortsatte vi träffas under ungefär två (?) veckors tid. Vi umgicks och pratade HELA tiden, men de sista dagarna började det kännas fel. Mina tankar började återvända till verkligheten; oro över hösten med den tillhörande skolstarten, att inte räcka till och tankar om William, helt ärligt.

Jag träffade William en kväll ungefär kring dessa dagarna. Eftersom han tog körkort för någon vecka sen åkte vi till Ica och sen tillbaks mot mitt hus. Han frågade hur jag mådde och hur det kändes med allt, och då bröt jag ihop. Jag grät och grät och grät. Jag berättade exakt vad jag kände, och vi behöver inte gå in på detaljer för det är inte relevant. Hur som helst, jag mådde skit och var sönderstressad över min situation med Erik. När jag var med Erik kändes allt bra, tills jag blev själv igen och kom tillbaks till verklighetens situationer och tankar. Jag förstod att det inte skulle hålla i längden och att jag bara skulle såra honom mer om jag knuffade undan dom tankarna till senare. Så jag pratade med honom dagen efter samtalet med William.

Åter igen hade jag gjort någon ledsen, ovant och inte alls kul. Nu efteråt har jag sett honom en gång ( betona ordet "sett", inte umgåtts) och det är riktigt jobbigt. Inte för att jag saknar honom, men just för att jag vet hur negativt han mår på grund av mig. Och det blir bara värre av att jag försöker lägga mig i och göra det bättre.

Sååå... hur är det mellan mig och William då? Det är faktiskt bra. Det är såklart mycket att "ställa tillbaks sig på" (lät konstigt men ni kanske förstår hur jag menar) men jag tycker ändå det har gått väldigt bra. Det första William sa efter jag berättade hur jag mådde och allt var "jag sa ju det". Han menade alltså att han "visste" att det skulle bli jag och han igen. Och det verkar ju ligga någonting i det. Vi har några saker kvar att prata igenom men vi har det bra med varandra. Nu framöver ska vi lägga mer tid på varandra, lyssna bättre och försöka hålla humöret mot den andra.

Jag får ofta dåligt samvete när jag tänker på hur bra jag mår med William, medan Erik mår skitdåligt på grund av mig. Men det vet Erik om och det finns inget mer jag kan göra. Samvetet måste faktiskt stängas av litegrann och jag måste tänka mer på mig själv. Jag mår bra och jag tog rätt beslut. Och om det inte var för mina tidigare erfarenheter av förhållanden hade jag kanske strulat till detta med Erik ännu mer, och ännu längre. Han måste få tid att släppa mig i tankarna, utan att jag kretsar kring honom och frågar hur han mår, och jag måste leva vidare. Så är situationen helt enkelt.

Juste; Idag har jag haft en väldigt kort stubin, hela dagen och på jobbet. (Inte det optimala när man jobbar med dementa, men jag lyckades faktiskt hålla masken hela passet.) När jag var påväg hem från jobbet hamnade jag i en sms-diskussion med Erik, som tog mina sista krafter till ett bra humör. Men sen när jag väl landat i min säng här hemma kom ett sms från en vän med ett "rykte" hon fått berättat till sig genom två kontakter. (Påminner lite om viskleken va?) Ryktet handlade om mig och Erik, och stämde inte över huvud taget. Då kände jag bara att FUCK OFF! Skit i vem fan jag är med och vad jag väljer att göra med mitt liv!? Måste bara förtydliga att jag inte är arg på hon som berättade det till mig, MEN blir jävligt irriterad att källa nr 1 ens fått tag i det ryktet, och dessutom spridit det vidare till källa nr 2 som sen berättat det vidare ännu ett steg.

Hur som helst, det var en liten så kallad parentes som jag behövde få ur mig. Så nu har jag bestämt mig för en sak, lite spontant. Jag ska logga ut från Snapchat och Instagram under en icke-bestämd period. Facebook kommer jag ha kvar eftersom jag har några viktiga (seriösa) saker och grupper där, plus är bara inne där vid nödvändigheter. Nu måste jag ta tag i lite saker innan skolstarten, med William och lägga min lilla ork och kraft på jobbet. Kanske kommer det något blogginlägg, eller så antecknar jag i en app på datorn och publicerar texterna senare när jag känner för det. Vi får se, hej så länge! //Emelina


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229