Hej! Har, som vanligt senaste tiden, mått riktigt dåligt psykiskt. Har känt mig låg, ensam och övergiven senaste dagarna. Har varit ledsen utan anledning och varit arg på allt. Har haft super mycket energi på förmiddagarna och sen legat helt utslagen och ledsen resten av dagarna/kvällarna.

Längtar verkligen efter att ha en helt bra dag. En dag som jag inte börjar gråta under, en dag som inte känns bortkastad och en dag där jag kan vara glad hela dagen. Älskar dock att amma, det tankar mig med värme, kärlek och energi.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Okej nu måste vi prata om ett viktigt ämne som många nog kan känna igen sig i. Efter att en person fött barn är en av de första frågorna folk ställer "Har du gått ner allt du gick upp under graviditeten?". Nej. Fråga inte ens. Du har för det första ingenting med personens vikt att göra, för det andra har personen i fråga samlat på sig x-antal kilon under de 9 månaderna som gravid och de försvinner inte direkt ungen kommer ut. De flesta personer har redan ångest över sina kilon som finns kvar just för att samhället ser ut som det gör, ge inte personen mer ångest genom att fråga om vikten.

Att ge en person, som precis fött ett helt barn, ångest för att magen inte är platt eller ser ut som den gjorde innan är bara riktigt dumt. Det är viktigare att barnet i fråga får uppmärksamhet, närhet och kärlek än att föräldern ska känna stress över att börja träna och komma tillbaka till sin vanliga kropp (som förövrigt aldrig kommer bli som innan) genom att träna och anstränga sig innan kroppen läkt ihop helt. Påpeka heller aldrig en persons bristningar, och det gäller inte bara på personer som fött barn, påpeka ALDRIG att en person har en bristning för att det är personen redan medveten om, det lovar jag.

Jag har känt ångest över att min mage fortfarande är en deg, att den inte är så där smal och snygg som den var en gång i tiden. Men jag har heller inte orkat träna, jag har inte haft den orken att gå till gymmet med min degiga mage och tagit tag i den och min annars väldigt slitna kropp som skulle behöva träning. Men inte för att gå ner i vikt, utan för att orka vara den bästa mamman för Theo, för att orka bära honom, för att orka leka med honom och för att må bra. Jag vill vara stark i min kropp, jag vill vara stark i mig själv och orka allt jag vill. Det är därför jag tränar, inte för att kunna säga "Ja" när folk frågar om jag gått ner allt efter graviditeten.

Sammanfattningsvis menar jag att, träna för dig själv och ingen annan. Påpeka aldrig en persons bristningar. Fråga aldrig om en har gått ner alla kilon efter graviditeten. Stressa inte med att komma igång med träningen.

Likes

Comments

Nu har vi haft flera veckor med skitdålig sömn, Theo vaknar en gång i timmen och vill äta/mysa och sen vaknar han på minuten halv sex varje morgon och tycker att det är dags att kliva upp, vissa dagar lyckas jag få honom att somna igen men det är typ 1/10 dagar det funkar. Den här veckan har jag tränat, gått på promenader, varit på babycafé och bara myst hemma med Theo eftersom vi har haft -20 grader nästan varje dag hela veckan. Nu på förmiddagen väntar gymmet med mamma och i eftermiddag kommer Moa hit! Vi ska äta god mat, kolla på talang och bara ta det lugnt.

Likes

Comments

Haft en riktigt seg start på februari, förra veckan låg jag i magsjuka och mådde återigen skit rent psykiskt. I helgen har jag varit så trött att jag somnade mitt på dagen (vilket inte hänt de senaste åren) och sov i två timmar?! Var på babysim igår också vilket var jätte mysigt, Theo älskar att bada så det är kul att plaska runt med honom i vattnet. Idag vaknade vi upp till -21 grader ute och iskallt inne. Dagen kommer bestå av mys i soffan med bebis och jobb, lunch med mamma och ett besök på unga vuxna.

Likes

Comments

Januari började riktigt bra förutom mitt riktigt usla psykiska mående. Jag nådde mitt mål för januari inom businessen så snart har jag nått mitt första stora mål!! Vi hade dop för Theo vilket var super mysigt men stressigt eftersom jag alltid går all in när det kommer till kalas och firanden. Theo har lärt sig rulla åt alla håll så nu ligger han aldrig kvar där man lämnar honom. Han har börjat sitta men är inte så stadig än så efter ett tag tippar han.

I januari har jag mått skit psykiskt om jag ska vara ärlig. Har gråtit flera kvällar utan att egentligen veta varför men allt har bara brustit. Nu hoppas jag på en grym månad och att allting går som jag planerat!

Likes

Comments

Hej! Nu har jag varit borta ett väldigt långt tag men som ni vet så satte jag in en hormonspiral vilket gjort att jag mått väldigt dåligt. Samtidigt som jag mått dåligt av alla hormoner så har jag jobbar stenhårt med att nå mitt mål för januari vilket jag gjorde. Och jag har även jobbat väldigt mycket med min sociala fobi och det känns som att jag kommit riktigt långt nu, i alla fall när det gäller vissa delar. Har åkt buss för första gången på jag vet inte hur länge, jag har fortsatt gå på öppna förskolan och handlat ensam (eller ja med Theo men han är ju alltid med mig) i en mataffär vilket jag inte gjort sen typ någonsin. På kvällarna har jag mått så psykiskt dåligt efter alla utmaningar jag utsätter mig själv för men jag vet att det är bra och att jag kommer tacka mig själv senare i livet.

Likes

Comments

Nu var det längesen jag skrev men har haft en kanonstart på 2018 trots sjukdomar här hemma. Theo har varit riktigt dålig och haft feber, ont i kroppen, kräkts och hostat mängder. Har verkligen fått bästa starten på det här året ändå, massa mys och businessen går riktigt bra just nu faktiskt! Många långa promenader längs älven, bra poddar i hörlurarna och massa roligt jobb. Ätit massa god mat och haft roliga möten. Hängt mycket med Moa och förberett inför dopet senare i Januari. Nu idag väntar mys i soffan med Theo och roliga möten med drivna personer!

Likes

Comments

Hade en super mysig nyårsafton igår, åt god mat och bara myste. På tolvslaget stod jag med min minsta älskling sovandes i famnen och pussade min stora älskling. Skålade in det nya året tillsammans med Filip, Theo, svärmor och hennes Jens. Stod på deras balkong och kollade på fyrverkerierna och sen gick vi in och kröp upp i soffan. Idag ska jag jobba lite nu och sen kommer det bli en riktig mysdag då vi åker hem till Umeå imorgon.

Likes

Comments

Har haft en riktigt stressig månad i december. Har stressat över julklappar, resor hit och dit hela Filips julledighet, mått dåligt psykiskt och framförallt har allting gått fel den här månaden. Inledde december med ett riktigt breakdown mentalt och sen har nästan hela december bara varit dålig. Har vantrivts i min kropp, i lägenheten och med nästan allting annat. Men december har även varit en riktigt mysig månad, många kvällar med julbak, presentinslagning, filmer och massa tända ljus.

Likes

Comments

2017 inledde jag med ett stort leende, gravid i vecka 5 och med min stora kärlek vid min sida, mådde riktigt bra och kände ingenting speciellt förutom lite trötthet. Vi firade Filips gammelfarmor som fyllde 100 år. I mars var vi utomlands med min familj och njöt av livet och värmen. Mådde dock riktigt illa och kräktes flera gånger varje dag februari-juni. Den 24 mars fick vi även reda på att det var en liten son vi väntade och allt blev mycket mer verkligt när vi faktiskt hade fått se honom. Magen började synas och det gick inte att dölja längre. Jag kämpade på i skolan och pluggade ikapp alla ämnen från alla tre åren.

I April var vi i Malmö och hälsade på Filips syster, mamma och JH. Sparkarna började synas på utsidan och det var en väldigt konstig känsla att det låg ett riktigt barn i magen. Magen växte rejält i Maj och jag började bli väldigt tung, illamåendet hängde med även här och jag började förbereda inför studenten. I juni tog jag studenten, var på världens finaste bröllop och fick äran att klä bruden. Vi fick åka in på förlossningen då jag började få värkar som blev stoppade och jag vart sjukskriven på grund av hög risk att föda förtidigt. Juli gick jag bara hemma och fördrev tid och spenderade tid i solen de dagar den behagade komma fram.

I Augusti kom äntligen vår efterlängtade bebis, jag mådde skit efteråt och folk var och sprang hos oss hela tiden. I september startade jag eget, myste på massvis hemma med Theo och tog det lugnt. I Oktober vinkade vi av Theos ena gudmor Nelly på flygplatsen och skickade iväg henne till Nya Zeeland i ett halvår. Började hänga på babycafé med Theo Var och hälsade på min släkt i Göteborg. I November hängde vi med Jonathan, myste massor med Moa. I december bakades det mängder med julgodis, jag gymmade för första gången sen förlossningen, julklappar inhandlades och vi myste i massor.

Likes

Comments