Hej på er! Nu tittar jag in en snabbis här igen. Hoppas allt är bra med er sedan sist. Min fina vän Tina har även lagt upp ett roligt och fint inlägg här. Så kul när mina fina vänner håller bloggen uppdaterad även fast jag inte är i fas. Nu hittade jag lite ledig tid så jag kunde sätta mig i lugn och ro i soffan för att logga in här. Så vad har hänt sen sist? För mig har det inneburit en massa jobb, lite fix hemma i huset, kalas, ridit lite, varit iväg på fotojobb med samt träffat mina vänner. Sen saknar jag bloggen väldigt mycket men det känns som att jag snart kommer vara tillbaka här nu. Även fast det inte är bra så har det iaf lugnat sig lite och jag börja finna mig i det. Min kväll idag blir väldigt lugn. Just nu sitter jag hundvakt eftersom mamma är iväg. Om någon timme ska jag hem och då hoppas jag på att min kära pojkvän har kommit hem. Medan jag har passat hunden så har jag hunnit laga mat för jag antar att Niklas är hungrig när han kommer hem + matlådor till i morgon. När jag kommer hem blir det att slänga ihop en äppelpaj lite snabbt, fixa en kopp glögg och inta soffan framför någon bra film tillsammans med mitt hjärta. I morgon blir det kvällsjobb för min del. Känns väl sådär men det får gå. Ha det så bra så hörs vi snart igen! :) Kolla vad som stod på bordet när jag kom hem från jobbet i tisdags. Min fina han kan han! ♥

Hej på er alla Emelies läsare!

Jag tänkte hjälpa Emelie blogga lite nu under hennes tuffa tid.
Så mitt första inlägg här får bli att berätta lite om mig själv.

Jag heter Martina, (Kallas Tina). Jag är 21 år och har egen bostadsrätt i Kalmar.
Där bor jag med min pojkvän och våra två kattungar Zimba & Frasse.

Jag jobbar som frysansvarig på Ica Supermarket i Lindsdal, och stor trivs med det. Alltid kul att ha ett eget område!
Jag har nyligen förlovat mig och mitt liv är på topp.

Jag har världens bästa vän som är Emelie såklart. Vi har känt varandra många år nu men det känns som vi känt varandra hela livet. Vi kan varandra ut och innan till, och jag vet helt seriöst inte vad jag hade gjort utan henne vid min sida.

Jag har varit bloggare innan. Men sedan fick jag eget boende och två kattungar och de är mycket jobb sedan vill jag såklart umgås med pojkvännen och vännerna, så tiden räckte inte riktigt till att blogga tyvärr. Men vem vet, jag kanske är tillbaka snabbare än jag trott. Därför var de en självklarhet att jag skulle hjälpa Emelie nu när hon inte mår tillräckligt bra för att hålla bloggen så bra uppdaterad som hon gjort innan, för då får även jag skriva av mig lite och prova på blogglivet igen! :)


Jag förstår att ni saknar alla Emelie påhittiga inlägg om allt från hennes vardag till frågor/svar.
Helt ärligt är hon den bästa bloggaren jag läst, hon har så otroligt mycket variation på sina inlägg och hon gör massvis av sånt som man vill läsa. Jag älskar hennes blogg.
Sedan ska vi inte tala om alla fina headers& designer hon gör!!!
Hon gjorde alltid om min blogg! Och jag blev alltid så jävlar nöjd!

Vi hoppas såklart att hon är tillbaka på banorna igen snart, men hon får gärna vila upp sig lite till så jag får blogga lite mer, haha! Ne skämt och sido!
Jag ska inte tråka ut er mer med detta inlägget, utan jag ville bara berätta att jag ska hjälpa Emelie blogga lite och sedan ville jag berätta lite om mig själv :)

Ha de bäst, så hörs vi längre fram!

Hej på er! Hoppas att allt är bra med er. Jag måste börja med att det kändes helt underbart att få logga in här och att faktiskt sitta här och skriva ett inlägg. Däremot så komma jag att fortsätta min paus, då jag känner att jag fortfarande mår som jag mår. Det är ingen större förändring utan mina nätter består fortfarande av tårar och är sömnlösa. Jag vaknar i stort sätt varje morgon med antingen huvudvärk eller magont. Så därför är inte bloggen aktuellt för min del just nu. Men jag saknar detta varje dag, både att få skriva och dela saker med er, era fina kommentarer och just mina läsare. För det andra, hur underbar vän har inte jag?!? Att Josefine loggar in här och skriver helt underbara inlägg betyder så otroligt mycket för mig. Hon håller min blogg i liv när jag själv inte orkar och det betyder väldigt mycket eftersom bloggen är en stor del av mitt liv. Så tusen tack min kära vän för att du gör detta för mig! Jag hoppas verkligen att ni mår toppen och jag hoppas verkligen att jag snart är tillbaka här. Trodde inte att jag kunde sakna detta så mycket som jag gör. Jag ska försöka att komma in här lite oftare och ta det pö om pö, så jag snart är tillbaka. Tills dess får Josefine uppdatera er! :)