mitt liv

Måndag.

Det var ett tag sedan jag skev något. Precis kommit hem från en kompis, gjort ordning kaffe och lyssnar på en fin låt, länkar i slutet av inlägget. Nu på onsdag börjar jag jobba på förskola. Med tanke på att jag behöver ha något att sysselsätta mig själv med om dagarna, annat än att läsa ut en bok eller två för fjärde gången, så känns det skönt. Jag kommer få någon form av rutin, vilket jag inte haft för än jag gick ut skolan. Har inte någon tidigare erfarenhet av jobbet men känns inte som jag kommer behöva oroa mig heller precis. Tänkt mig att det enda som kommer ta emot är väl om en bebis får nån jävla gegamojja till avföring och ansvaret bli mitt att ta bort det. Jag med mina grymma kräkreflexer oxå! <33333

Känns i alla fall fett att få en inkomst som är relativt stadig och jag ser fram emot att dra iväg och resa i sommar. Planerat smått med Tess; antingen Frankrike, Spanien, Italien och med Jenny till London. Ska få in två tatueringar i mars också.

Tisdag.

Orkade aldrig skriva klart mitt inlägg igår så antar att jag fortsätter nu. Ang. mina tatueringar har jag minst 7 olika idéer men vet inte vilka jag ska börja med, kan inte göra alla på samma gång pga. det ekonomiska. Vad mer har hänt. Inte så mycket. Började måla mindre men kommit igång igen, på sätt och vis. Det går relativt segt, precis som med allt annat. Jag började känna av nedstämdhet igen i december och sedan dess har jag haft det upp och ned konstant med både känslor och mående. Blir så jävla trött på att känna så mycket hela tiden. Kanske blir annorlunda som sagt nu när jag börjar jobba om dagarna, kommer vara för trött för att ens orka bry mig om eller reflektera över inre känslor. Kommer jobba 07-19 yehhooo..

Nu ska jag sätta ihop en ny spellista på spotify med lite fräsch ny musik jag hittat, sedan ska jag ringa försäkringskassan och klaga på att mina pengar inte kommit. Är sjukt taggad på 27e mars då första lönen ramlar in och jag kan säga hejdåååå till gävle och heeeeejjj till något mer exotiskt och hett.

puss kram vi hörs när mitt liv blivit värt och intressant nog att skriva om

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Musik

Love
I said real love, it's like feeling no fear
When you're standing in the face of danger
'Cause you just want it so much
A touch
From your real love
It's like heaven taking the place of something evil
And lettin' it burn off from the rush
Yeah, yeah
(Fuck)

Darlin', darlin', darlin'
I fall to pieces when I'm with you, I fall to pieces
My cherries and wine, rosemary and thyme
And all of my peaches (are ruined)

Love, is it real love?
It's like smiling when the firing squad's against you
And you just stay lined up
Yeah
(Fuck)

Darlin', darlin', darlin'
I fall to pieces when I'm with you, I fall to pieces (bitch)
My cherries and wine, rosemary and thyme
And all of my peaches (are ruined, bitch)

My rose garden dreams, set on fire by fiends
And all my black beaches (are ruined)
My celluloid scenes are torn at the seams
And I fall to pieces (bitch)
I fall to pieces when I'm with you

(Why?)

'Cause I love you so much, I fall to pieces
My cherries and wine, rosemary and thyme
And all of my peaches (are ruined, bitch)

Are ruined (bitch)

Likes

Comments

mitt liv, tankar

tjena
En snabb uppdatering på dagen. Jag lever! Är trött och sjuk men jag går runt. Försökt hållit igång under dagen, varit relativt lagom produktiv. Städat rummet, bytt sänglakan, tvättat... Vi har fullt upp här hemma imorgon med matlagning, städning & sånt där...
Jag har problem att sova om nätterna och vaknar minst 3 gånger mitt i natten. När jag vaknar känns det som jag har kroppen fylld med panikkänslor, får svårt att andas och kopplar inte mig själv till verkligheten riktigt. Det är en konstig känsla, vet ej heller vad det beror på. Är också rädd för att känna överlag. Få känslor för personer. Det känns som att så fort jag börjar tycka om någon; så känner jag det så intensivt i flera veckor. Ibland månader och mer. Sedan från ingenstans är det som att trycka på en knapp. Alla sprudlande känslor försvinner och där blir jag kvar med inget. Eller så har jag råkat såra den andra personen. Samtidigt som jag är så rädd för att bli lämnad och övergiven. Skulle någon jag tycker om bara försvinna, känns det som hela jag bara slutar existera på något sätt. Och det slutar alltid i katastrof och 10 inlägg om hjärtekross/dag på bloggen. Nästan så.

& det är jobbigt att känna så. Jag undermedvetet försöker trycka bort personer som kommer mig för nära; som kan få mig att känna för mycket. Och som kan såra mig. Jag vill inte medvetet göra det & försöker att bli av med tanken & agerandet. Sedan om en person själv skulle välja att lämna, själv trycka bort mig; då går jag sönder igen. Jag tar det alltid så personligt & jag hatar mig själv mer än personen som lämnade. Det är ju svårt det här. Känslor är svårt också. Att uttrycka sig är svårt. Det enda lätta är att få känslor för någon. Oavsett vad & hur man känner längre fram.

Likes

Comments

mitt liv

Det hade ni väl inte räknat med? Att jag skulle göra en comeback på bloggen efter en månad av total tystnad. Anledningen till mitt frånvarande har berott på diverse saker; har inte mått skit bra samt så har energin till att blogga inte existerat. Största anledningen till min paus är för jag inte kände att jag fick ut det jag ville här. Jag kunde inte riktigt skriva det jag ville skriva; har sedan start alltid varit sjukt öppen och personlig här vilket i sig har gett mig möjligheten till att känna en viss avlastning, just när jag bloggar. Jag kan lätta upp på allt jag känner här inne istället för att vara fast med skiten själv. Samtidigt som ni uppskattat öppenheten och i vissa fall kunnat relatera. Året som gått och som även nu snart är över har varit sjukt, jag vet inte, konstigt? Har inte riktigt funnit dem rätta orden till att definiera känslorna kring 2017. Mycket har på sätt och vis hänt; samtidigt som jag känner att jag inte precis lagt något speciellt på minnet. Inget som hänt under året som jag kommer minnas extra mycket eller tycka mer eller mindre om. Bara ett år som var över på en blinkning.

För att uppdatera er lite kort om den tiden jag varit frånvarande så har jag, bortsett från att ha legat i sängen och läst ut samma gamla böcker för tredje gången samt målat lite då och då; varit ute väldigt mycket. Socialiserat mig, umgåtts med vänner och bekanta samt lärt känna nya individer. Jag känner verkligen att 2017 varit ett år då jag kommit mina närmsta vänner, ännu närmre, Vilket är väldigt fint. Jag har även gått hos min jobbcoach, sökt jobb, fått jobb och tackat nej till jobb. Jag har pluggat matte på komvux och jag har gråtit relativt lite till skillnad från hur mycket jag grät förr hahah. Att gråta för mig var på daily basis, det var genom det som jag sedan fann lugn i både mig själv och i situationer. Jag gråter nästan aldrig nu. Jag känner att 2017 var året då mina känslor dog lite. (?) Jag har alltid varit en person som känt så jävla mycket om exakt allt och alla, konstant. Vilket har varit sjukt jobbigt att deala med, jag var så ledsen ett tag att jag inte visste vart jag skulle ta vägen och jag började nästan tro att all sorg skulle ta död på mig. Det var som att leva i en konstant värld fylld med mörker; inte hat utan bara sorg liksom. Jag kände alltid för mycket och jag kunde inte stänga av eller kontrollera mina känslor, vilket fick mitt mående att nå botten. Men nu känns det bara väldigt tyst. Jag känner ingenting, varken från förr eller i nuet eller för framtiden. Vilket känns, konstigt? Jag har fortfarande inte vant mig vid att inte känna. Det är som om jag lär börja känna en helt annan mig. Svårt att förklara sånt här, jag vet ju knappt själv.

Samtidigt känns det otroligt jävla skönt att vara lugn. Jag har mer fokus idag och det känns ändå som om jag kommit mig själv närmre på något sätt. Det känns som om jag bara gjort en sjuk jävla utveckling, som jag endast kan tacka mig själv för just efter allt jag gått igenom, allt jag tidigare känt... 2017 var även året då det tog slut mellan mig och mitt ex. Efter breakupen hade jag inte sådan stor lust att blogga då allt fortfarande var så färskt och nära. Det kändes heller inte rätt att börja blogga, då det är personligt och jag känner att jag inte riktigt kan sätta mig och skriva om exakt allt jag kände och upplevde; då han även är en del i det hela och kanske inte alls tycker det känns bekvämt att läsa om oss och mina känslor. Nu har det gått ett tag och jag känner att jag idag kan skriva om det, inte för invecklat eller kring hans syn på det hela. Men jag kan skriva om hur jag mådde och mår av det, då det passerat en längre tid nu och jag har heller ingen vidare relation med honom idag. Efter jag tagit beslutet att avsluta relationen mellan oss så var det såklart jobbigt. Så är det ju med breakups och så kommer det nog alltid att vara. Men jag hanterade allt väldigt lugnt och jag mår idag bra.

Att ha varit i ett förhållande i ett år och sedan göra slut är inget som man bara vänjer sig vid på direkten. Det är inte bara sin partner man mister, även ens bästa vän. Bara själva rutinen och vanan; att inte längre bara kunna höra av sig när man vill lätta på hjärtat, inte längre ta personen för givet helt enkelt; är nog i helhet jobbigt att vänja sig av vid tror jag. Så självklart blev det en omställning, både för mig och för honom. Men jag tror att jag själv relativt snabbt klarade av att vänja mig vid det och gå vidare på sätt och vis. Jag vet inte hur han kände eller känner. Nu idag känner jag en otrolig lättnad i att inte vara i förhållandet. Jag tror att mycket av varför jag kände att jag inte kunde blogga som förr och vara lika öppen; berodde just på att jag var i ett förhållande. Jag kände mig instängd på något sätt och det kändes inte längre rätt att blogga öppet om mina känslor. Vilket kanske går att förstå, med tanke på av respekt till mitt ex också; skulle nog inte vara skit nice att sitta och läsa öppet om mina känslor kring exakt allt på en blogg som flera stycken läser. För oftast var det ju så att jag bloggade om sånt som jag kanske inte vågade prata om annars, med personen det gällde. Ni som följt mig sedan start vet ju om det där. Vilket skulle leda till en chock för personen som läser, som även mina inlägg handlade om. Ni fattar nog grejen. Mer har jag inte att säga just kring det.

Jag funderar på att börja blogga igen nu. Jag vet inte om vad och hur ofta, vill bara komma igång med skrivningen igen. Jag saknar det. Jag vet inte om det någonsin kommer bli som förr. Som jag skrev förr. För nu känner jag inte detsamma och personen som i princip hela min blogg handlade om är heller inte längre kvar i mitt liv, så det känns ganska hopplöst att fortsätta skriva på samma sätt, om samma person. Jag vill nog bara skriva av mig lite då och då, när saker och ting händer. När jag inte mår så bra, eller när jag mår bra; när jag bara vill få ut något i skrift för att lätta på trycket. Vi får se hur ofta det blir, eller om vem eller vilka jag skriver om. Eller kanske bara om mig själv och min utveckling. Jag tror inte ett shit på att fol blir en annan person efter en ny start på ett år. Du kan ändra på dig när fan du vill, bli en bättre du, utvecklas eller lära, utan att vänta in ett nytt år. Carpe fucking diem fuckerrrsssss.

Likes

Comments

mitt liv

Hai
Tror det var en evighet sedan jag senast uppdaterade om något kul/mindre kul/deprimerande! Har haft fullt upp med att inte göra ett skit faktiskt, det rullar på så att säga då! Nej men ärligt.. jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Och när jag väl har något att skriva om så orkar jag inte sätta mig och skriva det helt enkelt. Så att blogga är kanske inte riktigt min grej dårå. I all fall så lever jag kort sagt; men jag är väldigt trött. Mestadels psykiskt tror jag. För min energi existerar inte och inte heller min fantasi som gör att jag inte kan hitta på saker om dagarna. Ligger nog mestadels i sängen och lyssnar igenom gamla spellistor och drömmer om något som inte är det här. Har även svårt att greppa det faktum att vi snart går in i årets mörkaste tid december.. vet inte vart tiden for någonstans men med i svängarna har jag fan inte varit. Jag hoppas på en vinter med mycket snö, annars är det inte värt. Vill ha en anledning till att vandra i kalla mörkret under lysande gatulampor för att sedan krypa ner under täcket och dricka te. Helst varje dag månaderna ut till juni. Då känns det som jag kan leva lite igen. Men men. Är i stort behov av kompisar & individer överlag som kan komma hit och prata med mig. Eller bara ligga tyst här bredvid och mentalt trösta!!!! Sökes!!!!!!
Imorgon har jag möte igen med min jobbcoach, precis som alla andra tisdagar. Ingenting är förändrat och exakt allt är sig likt helt enkelt. Det var nog allt för idag. Nu ska jag sova och låta mitt mentala vila.

Likes

Comments

texter

Jag tänkte faktiskt ta och skriva några texter om saker och ting jag personligen har svårt att prata om; eftersom att jag har svårt att definiera samt sätta ord på det. Det jag vill ta och skriva om är väl typ på sätt och vis ångest och ångest-liknande känslor haha. Jag har velat skriva av mig väldigt länge men just haft svårt att hitta både ork och ord för att det på sätt och vis ska räcka till och make any sense. För det första så har jag några texter jag ska sätta in här nedtill. Efter dem ska jag försöka skriva hur allt känns, men tror jag tar det i ett separat inlägg. En annan dag.

Kan aldrig räcka till, när du liknar mig
Vill att du ska tappa nåt, rasa ner i obalans
Släppa allt ditt obehag
Växa till ett större jag
Lilla fågel flyg för ditt liv
Ingen här vill se dig störta
Och vinden friskar i, så bred ut dina vingar
Kroppen börjar skaka nu
Samla kraft och ta dig ur
Tankarna vi släpper dem, glömmer allt och vänder om
Sätt dig ner, vi blir fler
Dom enda som är bra, kan inte va du och jag
Söker dom som stannar
Som vill va kvar, och göra nånting vagt

Lilla fågel flyg för ditt liv
Ingen här vill se dig störta
Och vinden friskar i, så bred ut dina vingar


Hjulen snurrar runt I samma hål
Ändå verkar vi nöjda efteråt
Som om vi aldrig mena att gå
Bara sitta här o långsamt gro fast i marken
Jorden gungar håll I sargen
Allt dumt som jag har gjort
Kan du gräva ner djupt I marken
Men då tror jag inte jag blir kvar
Om inte misstagen visar mig vägen
Jag saknar o förlora
Men förluster tar så hårt

Det kanske kan förklara
Att jag inte sagt förlåt

Jag vill inte vara ensam
Jag försöker bara verka stor
Vill så gärna be om hjälp
Men går ändå jag härifrån

Du sitter säkert här
Var lugn Ingen väl ha denna plats
Så sjung Rymmer något annat än det jag har
Sämre än nån annan kan jag knappast va
Om inte misstagen visar mig vägen

Det är reverb i allt alla säger. Och varje nyhet är som att den redan hänt .Går utan riktning, rakt mot trafiken,eftersom den inte känns. Bara du har en form och en smak. Äter luft som låtsas va mat, sen bara stilla utan hat. Får jag byta med nån annan, vem som helst, Han där på bussen, får jag bli han? Får jag bli hon som håller dig, hon som är lättsam, hon som vann. Bara du har en form och en smak. Min arm minns dig än, fast bara vagt. Nu bara stilla utan hat. Länge slog min puls dubbelt så hårt. Sov med stängd näve redo att slå, ett öga öppet, armen korsade över hjärtat. Ett ben framme redo att gå, letar tills jag hittat nåt jag kan störa mig på. Går i pölar tills vätan irriterar mig. Blir en känsla till slut, en mjuk granat och sen bara stilla utan hat.


Känn dig ensam du är omringad
Känn dig vilsen du är borttappad
Käka visioner
Lev på din dröm
Du står i mitten av
Allt du hatar

Se dig om, hur ser jag ut från ditt håll? Se dig om, hur ser det ut där du står?

Jag önskar att du inte såg mig
Jag vill att du inte hör
Men jag törstar och sträcker mig åter
Jag drunknar i längtan

Jag vill ha alltihop
Jag kan allt och allt du tror
Jag vill att du ska lägga dig under
Jag vill att du ska lika dum.

Jag kunde önska
Att jag inte bryr mig
Jag kunde tro
Att jag inte är lyhörd.

Jag tror jag älskar,

men kan inte se dig
Äckliga bräckliga livet
Du är tillbaka
Hur gör du
När du famlar
Där du ser dig om

Se dig om
En dag är allting borta
Se dig om
Medans det ännu finns kvar

Likes

Comments

mitt liv

Skrev en post-it lapp till mig själv! Den lyder såhär: Varför ska du alltid förstöra det enda som är bra? Konstant leta efter att ha något att gräva dig djupare i? Du är patetisk.

Likes

Comments

mitt liv, Vardag

onsdageeeeen är över!!!! Iaf för mig, det känns riktigt nice. Har verkligen varit i farten hela dagen idag och kände redan vid kl. 13 att min kropp var helt död och totalt tömd på energi. Väcktes vid kl.9 men drog mig en halvtimme till, gjorde ordning en smoothie och tog disken. Blev klar med det samt sminket vid kl.11 sedan gick pappa och jag ut och jag tog för typ 20e gången äckeeeel äpplena på gården. Det var så fucking mycket, brukar fylla precis en överfull skottkärra, denna gång blev det nästan 3.. Hjälpte pappa med att ta undan alla utemöbler, för nu är ju tyvärr sommaren helt över.. Känsla: överväldigande sadness :')) Vart klar vid 14 typ, bytte om och åkte direkt in till stan med mamma för att hålla sällskap till henne och hennes inköp. Jag lyckades komma hem tomhänt haha! Kom hem vid 19, tog tvätten och gick ut och gick och ligger atm i sängen med huvudvärk från heeeellll!!!! Är SLUUUT. Imorgon måste jag verkligen plugga livslusten ur mig HAHA ser man ju fram emot!:)

Har tyvärr inget mer att skriva om, tror att mitt huvud officiellt lagt ner nu så ska inte ens försöka få det att tvinga ur en massa ord som ni ändå inte skulle bry er om, haha. Hejdå!

Likes

Comments

Vardag, mitt liv

Helluuuuuu
Imorgon r d bäSta dagen enligt mig då!!! Halvväg till helg, 2 dagar har gått av veckan & 2 dagar till fredahhh!! Mååår på onsdagar, dem brukar gå snabbt! :) haha! Har börjat läst massa, samt kollat in högskolor. Hittat ett program som passar mig som handen i handsken helt enkelt!!! Psykologi programmet i Uppsala!! WWOOOOOWWW d verkar sjukt kul å intressant. Synd bara att en kmr ha minst chans av alla som d ser ut atm; betygen är ju d värsta jag sett :) !!
Om jag, eller rättare sagt NÄR jag ska plugga vidare är det d jag vill gå! Inget annat. Inget annat intresserar mig överhuvud taget. Så r det med det. Nu ska jag sova för att min hud säger åt mig d!!!!
Asså sedan om d fanns en linje där en endast läser böcker elr ger bästa tipsen för att bli en framgångsrik författare skulle jag givetvis gått det å... Aja.
PussN

Likes

Comments