Framåt.

Senaste veckan har varit den bästa på mycket, mycket länge. Jag har varit väldigt närvarande mentalt, inte känt mig stressad eller pressad, skratt som varit äkta, mys med familj och vänner och njutit av det härliga sommarvädret. I onsdags så började jag dock tappa fokus och kontrollen och hetsätit sen dess. Jag vet ärligt talat inte varför det utlöst denna gång, kanske pressar jag fortfarande kroppen för mycket omedvetet. Verkligen inte kul med bakslag men jag märker ändå¨att de kommer mer sällan och är inte lika djupa längre - det går minsann åt rätt håll trots allt! Det är inte förrän efter denna vecka som jag faktiskt börjat känna hopp, glädje och lust för framtiden och livet igen. Att det faktiskt har börjat vända PÅ RIKTIGT denna gång. Och bakslag lär väl alltid komma men jag börjar lära mig hur jag ska hantera dem bättre och bättre för varje gång. Jag har kommit väldigt långt sen i vintras till exempel, även om processen är fruktansvärt långsam (otålig javisst!). Rutiner jag mår bra utav om dagarna har jag märkt är väldigt viktigt för att hitta tillbaka på rätt spår igen och fortsätta sedan framåt. Jag har också lärt mig att inte vara så hård mot mig själv och låta bakslagen komma och ta den tid de behöver för att ebba ut när de väl sker. Dock har jag inte riktigt kommit överfund över vad som utlöser dem men det kommer nog i sinom tid. Min dröm och stora mål just nu är att bli frisk och fri från hetsätningarna och tvången. Ångesten kommer jag nog alltid få leva med men med hjälp av min antidepressiva medicin så håller jag den ifrån att eskalera till en depression och kan leva ett normalt liv.

Var på samtal på vuxenpsyk idag igen. Jag märker verkligen att detta är den hjälp jag behöver och varje samtal betyder verkligen mycket för mig. Så tacksam för min behandlare som förstår och hjälper till att trassla ut mitt liv igen. Äntligen får jag rätt hjälp för min psykiska ohälsa och så glad att det löst sig så bra efter mycket om och men. Det är första gången jag klickat med en behandlare i mina år inom psykvården. En viktig insikt min behandlare gav mig idag är att även om mina psykiska problem orsakats av saker jag vant in mig som liten med att undantrycka mig själv, mina känslor och mina behov, så kan jag fortfarande FÖRÄNDRA detta tankesätt nu. Den tanken har konstigt nog aldrig slagit mig tidigare, utan jag har tagit för givet att jag reagerar och hanterar saker och ting så här. Det har jag ju alltid gjort. Men klart det finns andra, mer skonsamma sätt att hantera ångest på! Jag sa till henne att jag är glad jag fick reda på detta nu och inte när jag är typ 50 år. Hon skrattade.

Gillar

Kommentarer