Säger hejdå till barnsjukhuset

Idag säger jag hejdå till Bonken (Barnonkologen). Efter nästan 5 år är det dags att flytta över till vuxen sjukhuset på riktigt. Lämna mitt andra hem och min trygga punkt. Om 2 månader fyller jag 18 år så det är dags. Idag hade jag mitt sista läkarbesök med min fantastiska läkare. Det kändes bra men efteråt när vi gick därifrån kom tårarna. Det blev känslomässigt och jag började inse. Att jag inte kommer att ha några fler läkarbesök och inte vara där mer. För någon som inte varit allvarligt sjuk är det nog svårt att förstå att ett ställe kan betyda så mycket. Har en hatkärlek dit. Att inte ha ett vanligt liv och inte gå i skolan. Istället var jag där och på stora delar av barnsjukhuset. Har varit ledsen, glad förtvivlad, arg, rädd och upplevt så mycket i varje rum. Det är minnen överallt. Som tex när jag var som sjukast i blodsjukdomen ITP och bodde där. När vi åt middag vid köksbordet i vardagsrummet på avdelningen, så nära ett vanligt liv som möjligt. Att hela tiden ha ett team runt sig. Allt ifrån läkare, sjuksköterskor, sekreterare ja alla där. Alla hälsade på alla. Lämna tryggheten och allt där. Med tårar i ögonen lämnar jag detta kapitel i mitt liv och börjar ett nytt. Inte längre som ett svårt sjukt barn. Skall inte jämföra utan bara det som har varit har varit och det som är nu är det. Det kommer bli bra och jag är faktiskt inte nervös över att få komma till vuxensjukhuset och mina nya läkare. Jag är redo någonstans där inne. Det blir bra. Kliv kliv överlev som jag brukar säga⭐️

Gillar

Kommentarer