Allmänt

Igår blev jag bjuden på bio med min fina fina vän. Vi såg Solsidan filmen och den var rolig! Kanske hade förväntat mig att man skulle skratta mer än vad man gjorde men den var ändå bra. Mysig lördagsunderhållning. Ove Sundberg var bäst, som vanligt. Det var ändå ganska mycket folk där, trodde att alla är för upptagna så här nära jul för att gå på bio men så var det tydligen inte.

Wilma, som bjöd mig på bion, är en gammal väl som jag ganska nyligen re-connectat med. Så tacksam att jag har henne! Hon bryr sig om alla sina vänner på ett så fint sätt. Man märker verkligen vilka vänner som man behöver ha runtomkring sig som mest när man har mått dåligt. De som man mår som bäst av liksom. Man kan bry sig om sina vänner såklart, men vissa har man bara ett särskilt band med som gör att det känns äkta på ett helt annat sätt. Svårt att förklara... hon har iallafall varit väldigt hjälpfull och är en otroligt bra vän. Hon ska iaf komma någon kväll och se den legendariska filmen La La Land, en otroligt bra film! Såg den på bio när den släpptes, och var alldeles tagen efteråt. Vilket jag brukar vara efter alla filmer jag tycker är någorlunda bra haha, men detta var på ett speciellt sätt.

Jag gillar lite djupare filmer som liksom har ett dolt syfte eller hur man ska säga. Som man får tänka några steg längre i. Jag gillar när det är äkta liksom. Jaja, nu måste jag sluta skriva ;)

Puss puss


Likes

Comments

Sådärja nu var det dags för första ordentliga inlägget. Känner att jag borde berätta lite om mig själv nu, dock så kommer denna blogg inte i första hand att läsas av nån annan än mina vänner, och dom vet ju redan allt om mig... Men jag gör det ändå bara för sakens skull och bara för att jag tycker det är lite roligt att skriva.. hihi!

Såå, mitt namn är alltså Elvira. Jag bor i ett hus ute i nangijala med min morsa och farsa. Jag har precis fyllt 20 år (men känner mig som max 16 i huvet). Gymnasiet gick jag i Edsbyn, barn & fritids-programmet. Hade dock mycket hellre gått fordon och transport, men jag fegade ur och de får man helt enkelt leva med nu... Efter studenten jobbade jag all min vakna tid på en förskola som jag älskade samtidigt som jag blev helt slut av det. Jag älskar barn och har alltid gjort det, men omständigheterna gjorde att det bara blev för mycket ibland. Efter den perioden blev jag av en slump erbjuden jobb som personlig assistent. Jag tackade ja i farten och helt plötsligt hade jag en helt ny karriär. Där jobbade jag och slet hela sommaren, så pass hårt att jag en dag slet så att mitt psyke totalrasade. Jag gick in i väggen, sjönk in i en depression och det är ungefär där jag är idag. Sjukskriven, i den väntelistan att bli utredd för ADHD och deprimerad.

Jag har ett brinnande motorintresse, och hoppas verkligen att det utökas mer och mer den kommande tiden! Drömmen jag har nu är att jobba som lastbilschaufför och sedan komma hem till mitt stora hus, med en man och massvis av barn, ett stort garage med många bilar och projekt. Och självklart vara lycklig!

Livet är bra ändå. Självklart har man dåliga dagar men ibland kan de också vara bättre dagar. De måste man ta till vara på.

Det var lite ytlig info om mig och mitt liv sålänge! Hoppas ni alla mår bra och tar hand om er!

Puss puss

Likes

Comments

Allmänt

Ja då var det dags för blogg igen. Jag har skrivit lite på bloggar när jag var mindre men aldrig tagit det på allvar, utan mest för att de va populärt. Nu skriver jag ett inlägg bara för att se hur det ser ut. Jag vill att det ska vara snyggt och prydligt, snygga bilder och fint upplagt. De var det jag tänkte skriva nu då..... bara för att se hur det ser ut.

Puss puss

Likes

Comments