Lyckan av att ha barn är inte alltid självklar..

Alla ser vi ju på sociala medier hur lyckliga alla är när dom fått barn och bara att se på sina barn får dom att inse meningen med livet och lyckan bara sprudlar i kroppen.. För mig var det inte alls så. Har alltid velat ha barn och jag älskar min son över allt annat men jag hade jättesvårt att känna den där lyckan när vi låg där på förlossningen o hade våran son i famnen. Den där lyckan alla pratat och skrivit så mycket om. Jag kände det inte alls. Visst var det kul att han äntligen var här och jag slapp vara gravid mer, men mer än så var det faktiskt inte. Jag hade ingen jobbig graviditet. Dom flesta skulle nog kalla det en ”lyxgraviditet”.. Mådde aldrig illa, hade inga problem att sova eller nåt sånt, lite foglossningar men det mesta berodde nog på min skada i ryggen också sen tidigare.. Förlossningen gick också bra, inga konstigheter eller komplikationer förutom att jag fick åka in på operation efter och sy ganska mycket men det gick bra det med. Tyckte mest det var jobbigt att vara på BB när alla sköterskor sprang in och ut hela tiden och tjatade om att Alvar va tvungen att amma och att jag skulle ha honom på bröstet för att han skulle få närhet och så.. Jag förstår ju att närheten är viktig i början men för oss funkade det inte alls.. Jag va obekväm med att ha honom på mig hela tiden och han ville det inte heller, han sov bättre i den där lilla lådan. Han ville heller inte amma så det var ju också jättejobbigt när sköterskorna fick det att låta som att det var livsavgörande att han skulle göra det. Själv blev jag bara stressad o irriterad och funderade bara på vad jag gjorde för fel och framförallt varför jag inte var så glad som jag trodde man skulle vara. Det tog mig flera månader innan jag kunde känna att det här är faktiskt mitt barn, jag har gjort den här underbara lilla varelsen.

Jag har ju alltid älskat honom och har alltid kunnat sitta o bara stirra på honom när han sover men det är först nu jag börjar få dom där lyckliga varma känslorna när jag ser på honom och han är 1 år nu.

Det var ingen som sa något om att det här är fullt normalt. Ingen som pratade om hur en förlossningsdepression kan vara eller hur lång tid det kan ta att anpassa sig till det nya lilla livet. Ingen sa att det är okej att känna såhär och att det man ser på sociala medier och även hör bland vänner stämmer inte alltid. Det ska oftast bara se bra ut och låta bra. Det är inte alltid perfekt eller guld o gröna skogar. Det är en anpassningstid och det får det vara.

Jag försökte amma Alvar i lite mer än en månad men jag gav upp efter att jag suttit i soffan o grinat för att det inte funkade. Han ville bara inte så han har fått ersättning from första dygnet och lite till o från hela tiden. Sen när jag gick över på ersättning helt o slutade amma mådde vi båda mycket bättre. Han har alltid vart ett otroligt snällt o lugnt barn som sover hela nätterna (10-12 timmar) äter allt o bra och skriker sällan. Jag är så tacksam för det för jag vet ärligt talat inte hur jag hade klarat av det om vi fått ett ”krångligt” barn.. Jag vet inte hur jag hade mått då eftersom jag hade så svårt att ta till mig mammarollen till Alvar.

Jätteviktig fråga som jag tycker alla borde prata mer om!

Också det här med att skaffa syskon.. Dom flesta av våra vänner är ju inne på barn nr 2 eller 3 och dom flesta undrar om inte det är dags för en till snart.. Både jag o Johan är väldigt nöjda med bara ett barn nu. Det har inte ens vart en diskussion, vi har vart helt överens om de och jag vet idag inte ens om jag vill ha fler barn alls. Samtidigt vill jag att han ska ha ett syskon, men jag orkar inte vara gravid igen och jag vill inte vara med om en till förlossning igen. Även om det gick bra så var jag hela tiden obekväm och ville bara att det skulle vara över så jag fick åka hem igen. Nästa barn om det blir fler får bli snitt för mig. Så är det bara.

Vad har ni för upplevelser av det här ämnet? Hur många barn har ni och var det annorlunda dom andra gångerna om ni har fler barn?

Berätta gärna för jag tycker det är så viktigt att lyfta fram allas erfarenheter och olika upplevelser!

Puss på er 😘❤️

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229