Älskade barn

I början var det jättejobbigt att vara mamma. Att vara mamma var inte alls som jag tänkt mig och jag kände inte alls den här lyckan som alla pratat om. Det tog mig nästan ett år innan jag kom in i mina mammakänslor. Jag fattar nu i efterhand att det var en mindre förlossningsdepression jag hamnade i och att det var en lite längre anpassningstid för oss.

Jag känner att jag ändå har missat lite av det här första året för att jag va så fokuserad på hur det skulle kännas och varför jag inte kände lyckan och meningen med livet. Hur kunde jag ha så svårt att älska den här underbara lilla varelsen så villkorslöst? Hur kunde jag inte bara sitta och njuta medans han sov på mitt bröst eller bara skitit i vad alla tjatade om som inte alls funkade för oss? Jag älskar honom mer än något annat på denna jord och har alltid gjort. Det tog bara lite längre tid att komma på det. När jag slutade försöka följa alla andras tips o råd och istället gjorde det som kändes bra och funkar för oss. Allt annat blev bara stress och ångest.

Alvar har alltid varit helt underbar! Alltid sovit hela nätter, alltid ätit bra, alltid glad, alltid nyfiken men ändå försiktig. Skriker o gråter sällan. Jag är så tacksam för det för jag vet inte hur jag hade klarat av den där första tiden annars. Jag är så tacksam för det lilla livet vi fick och kan idag bara se på honom och fyllas med värme och glädje och tillochmed sitta och le för mig själv! Det var ingen självklarhet i början. Att få se honom utvecklas och lära sig nya saker, börja förstå ord och förstå hur saker o ting funkar är så härligt! Jag är tacksam för att han är min son och för att jag får vara hans mamma. Mitt älskade barn ❤️

  • Familj
  • Nära Våmhusvägen , Mora

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229