anorexi, daily

Hej på er!
Idag är min andra dag på kliniken, jag började klockan 8 med frukost och vi åt precis mellis.
Igår var första dagen och det var mycket att ta in, mycket att tänka på. Jag kom hit med mamma och pappa klockan tio då vi fick träffa min personliga behandlare Malin och jag fick prata med klinikens dietist. Vi fixade ett matschema tillsammans och sedan åt jag min första lunch i ett litet rum med Malin. Det var svårt, riktigt svårt, och jag fick sjukt mycket ångest efteråt. Efter maten fick jag vila i ett värmerum och sedan kom mamma och följde med oss till läkaren. Där pratade vi lite med läkaren och sedan togs blodprover.
Efter det gick jag och Malin tillbaka till kliniken och vinkade av mamma. Jag var ensam i vilorummet ända tills det var dags för mellis igen, det var enklare att äta mellis eftersom det inte var lika mycket som lunchen, men jag var tvungen att dricka något annat än vatten vilket var jobbigt.

Efter att jag var färdig på kliniken åkte jag och mamma vidare till min moster för att äta och sova över där. Jag åt en stor uppmätt tallrik mat och blev helt proppmätt, men ändå trycktes det i två mackor till någon timma senare. Det var väldigt ovant att äta skinka igen efter att ha varit vegetarian i över ett halvår. Menmen, det är inget alternativ till vegetarianer alls så jag får helt enkelt skita i det en tid framöver. Det bär mig emot men alla säger att jag får gå tillbaka till det efter behandling och friskförklaring..

Jag har än så länge träffat tre andra tjejer här, men ingen har sagt hej - därmed inte jag heller. Jag är för blyg för att göra det först. En av tjejerna hann jag bara gå förbi några gånger igår och hon såg jättetrevlig ut, men hon är inte här idag så nu sitter jag med min kära värmefilt och läser. Jag åt första målet i matsalen med de andra som var här idag, det var bara en frukt men det var en utmaning med de andra bredvid. Jag är också livrädd för att jag ska vägas idag innan lunch. Jag vet att jag har gick upp nått kilo i januari eftersom jag hade min egna våg kvar, men nu har jag inte det och vet att jag förmodligen gått upp mer. Jag hade ett samtal med Malin om hur behandlingen kommer gå och hon avslutade med att säga att jag behövde vägas idag igen. Jag har sån ångest över det så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag får inte heller se vikten, utan det hålls borta från mig för att jag ska lära mig hantera att andra tar kontroll. Jag trodde aldrig att ett kontrollfreak som jag någonsin skulle klara det, men här är jag. Det är tufft, men det går iallafall halvdant än så länge.

Hoppas ni har en bra dag, det är ju trots allt fredag!

Kram, Elsa


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

daily, planering, anorexi

Hejhej!
Nu är pluggis nr 1 tillbaka, hehe.
Idag har jag nämligen pluggat, pluggat, planerat, pluggat och ätit. Ja det var typ det.
Jag lufsade i snön till bussen imorse, hade en lektion Engelska och en lektion Matte innan jag blev hämtad av världens bästa mormor (min alltså!) och skjutsad mammas kontor. Jag valde att åka hem eftersom jag skulle haft tre timmars håltimma och därefter bara en lektion, ni hör själva hur onödigt det var va?
Min mormor är verkligen hur mysig som helst, vi pratade hela vägen hem och jag har verkligen saknat henne. Jag kom iallafall till fabrikskontoret där min mamma är andrechef och fick som vanligt mitt egna lilla rum där. Jag brukar hjälpa till med pappersarbete då jag får sitta i mitt lilla rum, eller så brukar jag stå som säljande i galleriet på helger. (Det är en högst miljöinriktad dörrfabrik som jag älskar att hjälpa till i). Idag var dock fokuset på att plugga eftersom jag fått besked om att dagvården på ätstörningskliniken börjar redan på torsdag morgon och sedan 13 vardagar framåt. Jag missar alltså 7 skoldagar så jag bestämde mig helt enkelt för att göra klart allt jag kunde redan idag. Ja, sedan ska jag ju hinta om att min envishet inte riktigt är något att leka med, så nog f*n gjorde jag klart allt på fyra timmar!
Jag satt även och planerade hela månaden i min bullet journal. Iiiiii vad jag älskar att planera! Ja, jag är verkligen världens nörd, jag vet. De dåliga nyheterna är då att jag på grund av behandlingen på kliniken inte kommer att kunna åka till Spanien som planerat över sportlovet. Det var något jag verkligen såg fram emot, jag saknar alla klasskamrater och min absolut bästa vän så sjukt mycket.. Åh, vad jag saknar världsfina Fuengirola där jag bodde också. Detta betyder att jag inte kommer träffa D (Bästabästastavän i spanien) på ännu längre. :((((((((. Menmen, det är väl för det bättre antar jag.

Imorgon ska jag till skolan som vanligt och till kvällen åker jag och mammis till hennes pojkvän eftersom han bor halvvägs till kliniken, så vi sover där och kör vidare på morgonen. Jag ska vara där 10.00 och blir hämtad av mamma vid 15 eller 16. Fredag är en kort dag på kliniken, 8-16 och helgen är jag hemma. Jag är fruktansvärt nervös över att vara där, och otroligt obekväm i att inte få äta vegetarisk kost. Det är tro det eller ej det jag är mest nervös över.

Jag kommer förmodligen ha mycket tid över under dagvården på kliniken, så jag kanske kan skriva lite mer om min ätstörning om min ”bakgrundshistoria”. Skulle någon vara intresserad av det?

Det var dagens lilla uppdatering, hoppas ni har haft en superbra dag så hörs vi någon gång snart!
Kram /Elsa <3

Första bilden är på dagens lunch; Rödbets- och zucchinibiffar med ris och grönsaker.
Andra bilden är dagens middag; samma biffar med Coops ”stora pommes” (rekommenderar!!!) och grönsaker.
Jag drack vatten till båda målen.

Likes

Comments

daily, planering

Hej på er igen,
måndag är här igen, ny vecka.
Idag ska mamma förhoppningsvis få ett samtal från kliniken om när min dagvård börjar.. Jag hatar att inte ha veckan planerad framför mig, men det finns bara en sak som är värre och det är att behöva skriva om planeringen.. Så jag har inte vågat planera mer än idag än så länge. Kontrollbehov????(ja herregud).

Så här är alltså min plan för idag:
- Skola tills 14.30 (kommer hem med buss 15.10)
- Mellanmål
- Plugga minst 40min på det vi har denna veckan
- freetimeee, (kommer nog att städa ändå)
- Middag med storebror,
Ris, hemmalagade kikärtsbullar i ugnen och broccoli.
- Mellanmål
- Duscha och tvätta håret

Hade så gärna tagit en promenad i det fina vädret idag men får inte anstränga mig alls.. Det suger verkligen.
Kan iallafall trösta mig med att det är -10 grader och det är lite väl kallt för en promenad ändå.

Hoppas ni har en bra början på er vecka,
kram!
Elsa

Bilden är från en promenad jag och finaste Doris tog för någon månad sen <3

Likes

Comments

anorexi, daily

Hej!! Välkomna till min nya blogg!

Jag tänkte från början att mitt första inlägg skulle fokusera mer på mig och "min historia" men det kändes lite för tillgjort.. Så jag bara skriver på och så får vi se om jag kanske tar det en annan gång!

Igår var minst sagt en bergochdalbana.. Det började med att jag och min kära mor åkte till vårdcentralen för att fråga lite om riskerna med min låga puls. Jag har nämligen en medelpuls närmare 45 på grund av min ätstörning, och vi skulle bara dubbelkolla hur det låg till. Så vi kom dit och väntade i ungefär en timma innan vi fick kika in hos en läkare. Vi berättade lite kortfattat och frågade om risker och liknande. Med en gång upplevde jag att jag blev totaldissad och inte tagen på allvar - och dessutom var denna läkare extremt ovetande när det gällde ämnet ätstörningar. Hon sa rakt ut efter att ha tagit en tydlig överblick på min kropp att hon hade sett patienter med ätstörningar som var allvarliga nog att behöva akut sjukvård, och att jag därmed inte hade några allvarliga problem eller var speciellt sjuk alls. U R S Ä K T A?
Okej, lite "ätstörningar 101":

En ätstörning är en psykisk sjukdom som med tiden kan påverka fysiskt utseende.
Detta betyder att sjukdomen sitter i tanken och hjärnan, INTE i utseendet.

Såhär skriver UMO.se :

"Ätstörningar syns inte alltid på utsidan. Du kan få en ätstörning oavsett om du är underviktig, normalviktig eller överviktig."

Det är väl så förenklat skrivet som det bara går, men det är så sjukt många som inte har koll. Det finns så många stereotyper som folk tänker och tror på kring ätstörningar. Det första folk brukar tänka om en person med en ätstörning är att de är små underviktiga tonårstjejer som inte äter. Så kan det absolut vara, men det är inte alla.

En ätstörning kan drabba vem som helst, det är inte så att sjukdomen sitter och swipar höger eller vänster på vem som passar bäst in på det ena eller det andra för att skapa en match. Det har varken med kön, ålder eller vikt att göra. Så trodde du det är jag otroligt glad att du läste just detta.

Vi går vidare:

Så efter detta katastrofbesök på vårdcentralen fick jag världens breakdown och jag stannade hemma resten av dagen. Efter några få timmar var dock hela dramat över att bli klassad som fake-sjuk borta. Det är så irriterande hur denna hemska sjukdom verkligen kan vända och vrida på allt i hjärnan. Mitt humör dalar verkligen dagligen och det tar enormt mycket kraft att sätta sig upp emot. Har man dessutom ingen energi från mat som man inte riktigt har ätit blir det bara svårare. menmen.

Min favoritmat innan sjukdomens tankevridningar var sushi, och det var just det vi skulle äta till middag igår. Så fort jag såg maten (kolla in bilderna - S Å G O T T) fick jag lite ork att skyffla bort ett lass med tvångstankar.
Jag hade en del svårigheter med laxen - det ska jag inte ljuga om, men någon enstaka bit slank ner ändå. Jag mådde inte så dåligt efteråt, och det finns verkligen inget skönare än det. Efter maten blev det lite serietittande och bullet journaling innan jag skuttade till sängs.

Hoppas ni hade en superfin dag, och så hörs vi förhoppningsvis i nästa inlägg, vad nu det kommer handla om! Tack så jättemycket för att du läste mitt inlägg, och hoppas du lärde dig något nytt!

Kram Elsa

Likes

Comments