Framtiden

Tänkvärt , Inspiration

Tiden har gott väldigt fort, knappt som man hänger med. Eller är det bara jag? Det är liksom redan oktober och jag tycker nyss det var juli. Det ger mig samtidigt ångest och en lättnad för att detta underliga året är slut snart, men att det har gått ett år och jag känner att jag bara sprungit i ett hamster hjul får mig att bli väldigt otålig och lite ångest fylld.

Detta året vill jag resa. Jag hade bokat och planerat två månader i Grekland, en back-pack resa med min bästa vän som inte blev av, samt hade jag drömmar och planer för att just nu eller iallafall om en månad befinna mig i Asien och Australien. Men som vi alla vet har det inte kunnat bli av och vi är tvingade att stanna hemma, hålla avstånd och undvika folk.

Jag ser ärligt inte fram emot att resa längre ens, iallafall inte i kommande halv år även om det är det ända jag vill göra. Det är mest på grund av att det inte alls kommer kännas likadant att resa - det är för många begränsningar. En frihet har tagits i från oss och därmed så tror jag att man som turist inte kommer få samma upplevelse. Dessutom tycker jag det är respektlöst att resa och sätta dig själv samt andra i fara. Mitt hjärta går sönder lite. Jag som 20-åring borde väl leva sitt bästa friaste liv just nu...

Situationen med corona förväntas ju stanna kvar hos oss ett tag men gud vad jag har tröttnat. Det kliar i fingrarna även om jag är med sysselsatt nu än i våras. Enkelt sagt så är jag lite kluven över min framtid. Jag vill bra resa egentligen, men det går inte. Att söka in på universitet känna långt bort då jag helt ärligt inte är intresserad av att bli nått att plugga till där. Jag vill jobba med träning och hälsa, gärna kopplat till sociala medier - men har inte riktigt vågat satsa då jag är rädd för vad folk ska tycka eller något. Sedan... jag vill innerst inne göra musik och sjunga, men även där: vad ska folk tycka, är jag tillräckligt bra. Jag tycker dock jag är skyldig mig själv att satsa på mina drömmar och kanske efter detta inlägget får jag en liten spark i rumpan.

Jag hade kunnat se mig själv plugga men att slösa något år nu på en kurs jag inte ser någon framtid i känns som ett waste. Men vi får se, kanske jag kan ta våren till plugg och jobb och hoppas på att corona är helt borta tills sommaren och hösten 2021? Iallafall är det sista dagen att söka imorgon så det är dags för mig att klicka i några kurser som jag kan tänka mig och sedan se vart corona väljer att dra. En positiv sak är dock att jag faktiskt vet vad jag vill göra och vad jag drömmer om att jobba med. För mig är det bara att ta mig i kragen och satsa.

Gillar

Kommentarer