Har ni någon gång varit med någon och känt vetskapen av att det snart kommer vara över? Att allting snart kommer vara ett minne som om några år bara kommer vara ett "ja juste". Det är något speciellt med det. Att befinna sig i någons famn och veta att det inte kommer vara föralltid.

Det är med ett förvirrat hjärta som man kramar om varandra och hoppas på en morgondag. Man vet inget säkert och inte minst vet hjärtat vad som kommer hända härnäst. Istället njuter man av varje minut man spenderar med varandra - som om bägaren håller på att rinna över, men ingen vet hur fylld den var från början.

Jag vet precis hur det känns. Det är en svårbeskriven känsla, för jag minns så väl sommarens varma strålar när de träffade våra ansikten och din haka lutade mot mitt huvud. Det här var inte mannen i mitt liv men jag kunde inte låta bli att le när jag tänkte på oss två tillsammans. Vilken jäkla kombo.

Men det var när din haka slutade luta sig mot mitt huvud som jag visste att det här var sista gången och att ett vi inte längre fanns. Nu fanns det inte längre något som höll ihop oss.

Godmorgon på er! Jag vaknade upp till fågelkvitter och solstrålar som trängde in genom gardinerna. Precis så borde alla morgnar vara. Det första jag gjorde var att sätta mig på utsidan med min ena katt. Han är alltid så kelsjuk på morgonen. En perfekt start på dagen, eller vad säger ni?

Idag jobbar jag ett kortare pass och sedan ska jag promenera hemåt för lite fix och mys hemma. Har börjat uppskatta tiden med familj och vänner otroligt mycket nu när vardagen är fylld med jobb. Imorgon är jag dock ledig och ska träffa Emma för lite catch-up-tid. Har saknat henne supermycket!

Sedan vill jag också påminna er hur underbart bra ni är på alla sätt. Det är lätt att glömma av det och bara se sig själv ur det negativa perspektivet. Klappa er själva på axeln och säg bra jobbat.

Efter en period av regn har värmen åter kommit till oss och vi passade på att äta grillat utomhus. Solens strålar når en genom markisen och man få kisa med ögonen som ett bevis på sommar. Det är så underbart.

Jag mår verkligen så bra i solen. Nu när regnet öst ner har kroppen varit trött och seg samtidigt som mitt psyke känns ostabilt. Det är under regniga perioder som min ångest växer.

Jag ska förresten försöka ge mig på en ny redigeringsstyp nu ett tag. Ovan ser lite lite grann. Just nu kan jag inte säga om jag tycket om det eller inte, men det är smidigt. När det väl sätter sig kommer allting se så mycket proffsigare ut. Hoppas verkligen att det blir bra.

Nu hoppas jag på fler sådana här kvällar och att sommaren håller i sig åtminstone till augusti. Därefter tänker jag sticka utomlands.