På torsdag är det dags för nytt läkarbesök i Lund, få svar på röntgenbilderna som togs för ca 3 veckorsen. Väntan mellan röntgen och läkarbesöket känns som flera år.
En jobbig väntan med många hjärnspöken. Så håll tummar och tår och allt annat ni har för att det ser bra ut.
Det har ju varit behandlingsstopp i 1 1/2 månad nu. Men äntligen verkar iriten gett med sig och vi väntar bara på besked från Lund om han ska komma igång igen.
I lördags var jag på en seans hemma hos en kollega. Det var en märklig upplevelse. Allt han sa stämde in och var så för alla dom andra. Några få detaljer som inte stämde ordentligt.
Från det mötet tar jag med mig att jag ska släppa min oro och börja leva mitt liv, och att jag ska öppna mig känslomässigt igen för jag har stängt mig och dragit mig undan. Fanns en massa andra saker han också tog upp men det väljer jag att hålla för mig själv. Och mina tvår skyddsänglar finns fortfarande vid min sida.
Många kan tycka att sådant här bara är trams. Men jag tror stenhårt på andevärlden. Troligtvis för att jag själv upplevt den.
Efter seansen var det bara hem och byta om för att sen åka iväg igen. En klassåterträff med gymnasieklassen väntade. En kväll som bjöd på sjukt mycket skratt och en massa gamla minnen.
Idag är vi lediga. Jag och barnen ska ner på förskolan en sväng sen då jag har möte med specialpedagogen. Sen får jag försöka komma i fatt med tvätt och städ här hemma. Vårt hem ser bokstavligen ut som ett bombnedslag och inga rena kläder i garderoberna.
Hörs snart igen!