Vågar jag verkligen?

God kväll på er!

Min plan var egentligen att sova. Då jag har haft 2 riktigt hemska nättare med extremt dålig sömn😔 Men att ligga och gråta till sömn känns inte som en bra plan heller så att försöka lätta på hjärtat lite kanske funkar?

Men att lätta på hjärtat så här "offentligen" som detta blir vet jag inte heller om jag riktigt pallar, eller vill! Så vi får helt enkelt se om detta inlägg kommer upp i kväll, senare eller om det ens kommer upp.


För att ni kanske ska förstå hur jag känner just nu så måste jag gå tillbaks lite.

Att vara helt kär, att vara så där löjligt lycklig under en tid är de bästa som existerar och att det sen går i kras(?) det är de jobbigaste. Inte ens jobbigts, utan det värsta som existerar i ens liv. I alla fall för mig. Det var hjärt krosande. Trodde aldrig att jag skulle kunna gå vidare eller att ens lämna det som hände mig bakom.

Så nu ca 1 år senare efter allt detta?

Trodde aldrig som sagt att jag ens skulle hitta någon som gör mig så glad men samtidigt så rädd att försöka på något bra ihop😍💔 Det är den känslan jag går och bär på nu. Jag vet helt ärligt inte om jag vågar chansa, först och från för att jag inte vill förlora en bra vänskap men också för att jag själv inte vet om jag är reda för något seriöst just nu.
Men samtidigt så känns det så extremt bra och denna känsla har jag inte haft på hur länge som helst och inte känt detta med någon sen J...
Men allt som hände spelas upp i mitt huvud om och om igen när jag bara försöker tänka hur det detta kan bli. Vilket gör att jag får panik och bara brister ut i tårar nästan varje gång. Som just nu. Där av detta inlägg.

Vad har du gjort?😘

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229