Bokrecension - Själsfränden, Sofie Sarenbrant

Innehåller affiliate-länkar

Bokens Titel: Själsfränden
Författare: Sofie Sarenbrant
Bokförlag/Utgivningsår: Bookmark Förlag, 2022
Antal Sidor: 400
Läst Format: Inbunden (recensionsexemplar)
ISBN: 9789189393394
Ingår i Serien: Emma Sköld, del 10 (del 1 , del 2 ,del 3 , del 4 , del 5 , del 6 , del 7, del 8, del 9)
Mitt Betyg: 📖📖📖📖 / 📖📖📖📖📖

Handling:

Stockholms stad breder ut sig som en kuliss med sina sprakande höstfärger. En slående utsikt, tills kriminalinspektör Emma Sköld stannar med blicken på en kvinna som balanserar på fel sida om räcket på Västerbron.

Hur ska Emma hindra henne från att hoppa och falla fritt tjugosex meter, rakt ner mot en säker död? Och inte bara hon, utan även hennes spädbarn.

Själsfränden är den tionde fristående delen i den populära deckarserien om kriminalinspektör Emma Sköld. Sofie Sarenbrant väver på ett unikt sätt in aktuella och känsliga samtidsfrågor i handlingen och utforskar ämnen som människovärde, fördomar och filicid. Resultatet är en lika angelägen som spännande deckare. (x)

Omdöme:

Först och främst skulle jag vilja tacka Bookmark Förlag och Sofie Sarenbrant för att jag fick möjligheten att ta emot detta fin fina recensionsexemplar, STORT tack!

För er här på bloggen är det ingen nyhet att jag är ett stort fan av Emma Sköld serien av Sofie Sarenbrant så när jag såg att det skulle komma en tionde del i serien hoppade jag högt och har längtat efter att läsa den enda sedan dess, och som jag trodde gjorde den mig inte besviken!

Bokens grundhandling består av att man får följa med under tiden som kriminalinspektören Emma Sköld löser brott tillsammans med sina kollegor på Nackapolisen.
Varje bok har en egen handling där ett nytt fall tas upp och det ena fallet efter det andra blir alltmer grövre, samtidigt som man också får följa med Emmas privata liv med barn, föräldrar och sin kära syster.

I denna bok får vi följa med under tiden som kriminalinspektören gör allt för att rädda den stackars vettskrämda kvinnan och hennes barn från att ta självmord. Hennes kamp leder tillslut till att få barnet i säkerhet men mamman, överlever hon det höga fallet rakt ner i vattnet?
Samtidigt som Emma, Nyllet och hennes kollegor arbetar med det nya fallet, som bara blir mer och mer underligt, arbetar den före detta polischefen Gunnar med att bryta sig loss från fängelset. Hans plan är att ställa allting till rätta igen, i alla fall enligt honom och det betyder att varken Emma heller hennes närstående går säkert...

Bokens handling är som vanligt när det gäller Sofie Sarenbrant väldigt tung och viktig, i tidigare böcker har hon tagit upp allt från självmord, mobbing, synen på tiggare och ungdomsbrottslighet för att nämna några få. Därför blev jag inte det minsta förvånad när Sarenbrant nu skrivit ännu en bok om självmord, filicid, abort, fördomar och hur lätt vi människor kan påverkas av andra.

Sofie Sarenbrant har återigen lyckats skriva en riktigt bra och viktig bok. En bok där hon tar upp frågan om abort, självmord, filicid, makt och styrandet av andra människor, några ämnen som är otroligt viktiga och bör tas upp mer i skönlitteraturen.

Även om boken är väldigt tung och sorglig på många olika sätt så har Sarenbrant lyckats få in lite spänning, glädje och drama ändå. Storyn kring utredningen är väldigt tragisk men också väldigt spännande, det är verkligen svårt att lägga ifrån sig boken när man väl har börjat i den. Eftersom man får följa med både i dåtid, nutid och i framtiden så får man ett väldigt brett perspektiv över vad som hänt och händer. Oftast kan det vara lite rörigt för mig, att det är olika tidseror men denna gång tyckte jag bara att det var ett bra upplägg.
I nutid får vi även följa med Gunnars resa från rymning, till möte med sin förra kollega Karim och senare även eventuellt ett möte med Emma. Den delen av boken var också väldigt spännande och välskriven men jag är lite glad över att den delen av handlingen nu är över, då jag tyckte att det blev lite tjatigt och långtråkigt. Därav bara fyra poäng av fem.

Boken är fylld med dramatik, ilska, manipulation, makt och rå ångest som slutar i självmord. För mig dök det upp många olika känslor under tiden som jag läste denna bok, för en som själv har problem med min psykiska ohälsa träffar denna bok (och många andra av Sarenbrant) rakt in i hjärtat och gjorde det svårt för mig att läsa emellanåt. Vilket för mig bara visar hur pass skicklig Sofie Sarenbrant är på att skriva om samhällsproblem som psykisk ohälsa. Sarenbrant är enligt mig en väldigt skicklig författare som verkar kunna skriva om det mesta, men på ett bra och värdigt sätt utan att det blir för konstigt, tillgjort eller överdrivet.

En enda lite negativ tanke som jag hade efter att ha läst ut boken var att jag tyckte att slutet var lite ihop stressat, det kändes som att hela storyn med Gunnar och Emma tog över lite väl mycket och den andra delen av boken stressades fram. Jag vet att jag har upplevt liknande i andra böcker i serien också, jag hade hoppats på att få ett litet djupare avslut. Det kändes lite som att det fattades något i slutet, jag hade velat ha lite mer.. som jag alltid vill när jag läst klart en bok av Sofie Sarenbrant!

Själsfränden av Sofie Sarenbrant är en hemsk och tragisk bok, en bok som återspeglar kampen kring psykisk ohälsa, manipulation, makt och hämnd. En bok som är välskriven med detaljerade karaktärs - och miljöbeskrivningar, där man känner igen de gamla karaktärerna och förvånas av de nya händelserna. En bok som jag starkt rekommenderar alla att läsa, men som alltid läs Emma Sköld serien i kronologisk ordning!

En bok om dagen håller fantasin i liv!

Gillar