Bokrecension - Kattstryparen: Rum 419, Stefan Di-Omnia

Bokens Titel: Kattstryparen: Rum 419
Författare: Stefan Di-Omnia
Bokförlag/Utgivningsår: EAST Förlag, 2019
Antal Sidor: 496
Läst Format: Inbunden
ISBN: 9789198177824
Mitt Betyg: 📖📖📖📖 / 📖📖📖📖📖
Handling:
I rum 419 på Stadshotellet i Västerås hittas Lasse Wiggeby naken på sängen med ett buntband i plast hårt åtdraget runt halsen. En kudde är placerad över hans förvridna, blågrå ansikte. Polisiärt tyder allt på ett rånmord, men omständigheterna är märkliga och motiven många.
Efter etthundratre dagar grips Helen Aaberg-Wiggeby för mordet och förs, med handfängsel och dold under en grön tröja, in bakvägen till sal 6 i Västmanlands tingsrätt för att häktas.
Inne i salen spänner hon sina svarta, iskalla ögon i åhörarna och hånler. Hennes självsäkerhet är slående, hon vet något som ingen annan i rummet känner till.
Författaren sitter i samma sal. Ögonen och hånleendet får honom att i samma stund bestämma sig för att ta reda på allt. Vad är det som gör den misstänkta mördaren så självsäker?
Hösten 2013 börjar författaren Stefan Di-Omnia gräva grundligt i släkten Aabergs förflutna. Han möts av ett dödligt, fruktat mörker. En släkt fylld av bristande empati och moral och avsaknad av tjuvheder. Ett minderårigt barn som redan som tolvåring är ett charmigt, manipulativt, hänsynslöst monster. Bilden som växer fram visar sig vara mer skrämmande än han någonsin kan föreställa sig. Den skoningslösa brutaliteten förgrenar sig generation efter generation i släktträdet Aaberg.
Trettio år av bottenlös ondska rullas upp. Skräckslagna personer berättar, de som drabbats av hennes ondska. En helvetisk ondska som bekräftas i juni 2015 då hennes egen tolvåriga dotter, som vet att det finns ett ännu större och mer fruktat mörker, yppar åtta ord som får hjärtan att frysa till is. (x)
Omdöme:
Kattstryparen: Rum 419 av Stefan Di-Omnia är en bok som jag direkt kände att jag verkligen ville läsa så fort jag blev uppmärksammad om den. Det är en bok som verkligen är i min smak och intresserar mig väldigt mycket, därför hade jag även väldigt höga förhoppningar över boken och Stefan Di-Omnia. Även om boken kanske inte riktigt var som jag hade tänkt mig eller som jag hade fått uppfattningen av så är jag enormt imponerad över boken och det arbete som har lagts ner för att färdigställa boken.
Boken är baserad på verkliga händelser, verkliga människor och verkliga brott ändå känns det som att man sitter och läser en fiktion eftersom hela händelsen och Helen som person är så absurt och otäckt att jag så gärna vill att det ska vara påhittat.
Jag är ju en sån person att jag gärna vill läsa mer om fallet, få reda på fler detaljer kring bokens handling och det har tyvärr varit lite svårt denna gång. Det mesta som jag hittat kring Helene och fallet utanför boken har varit anteckningar från Stefan Di-Omina och det är lite synd tycker jag. Även om Di-Omnia har gjort ett sjuhelsikes bra arbeta med att få i ordning på tidslinjen, alla brott, domar och så vidare så hade jag gärna velat luska lite själv. Men det har ju såklart inget med boken i sig att göra, bara mitt sätt att nörda ner mig i saker och ting.
Som jag skrev ovanför så var inte Kattstryparen: Rum 419 av Stefan Di-Omnia som jag hade tänkt mig, jag hade fått en helt annan uppfattning om hur bokens upplägg skulle vara. Jag trodde att boken skulle fokusera mer på det mord som Helen begick, att man skulle få följa med genom rättegång och sedan vidare mot eventuell dom. Men bokens upplägg var lite annorlunda och även om jag uppskattade den detaljerade beskrivningen av Helens liv från 12 års åldern fram till nutid så blev jag lite besviken, tyvärr.
Jag hade velat läsa lite mer om mordet, polisens utredning, hur de tänkte och agerade samt hur rättegången framskred och om Helen blev dömd till slut eller om hon gick fri från misstankarna att hon dödat sin man Lasse. Det var en del saker och delar i boken som jag upplevde att jag saknade för att man skulle kunna få en helhetsbild utav fallet och vad som faktiskt skedde. Jag upplevde att det var en del detaljer i boken som man kunde ha varit utan och gett mer utrymme åt enligt mig viktigare detaljer, så som polisutredningen, rättegången och vad hände egentligen med dottern och hur tunga var hennes ord mot sin mamma?
Eftersom jag inte har kunnat läsa någonting om fallet förutom det som Stefan Di-Omnia har delat med sig i boken och på hans blogg så vet jag inte om fallet är löst, är Helen dömd eller gick hon fri? Om fallet inte är löst så förstår jag ju att boken har ett lite mer öppet slut men om nu fallet är löst så saknar jag en förklaring och ett ordentligt avslut.
Även om jag kände en viss besvikelse över de många lösa trådarna och inte var helt tillfredsställd över bokens slut så är jag enormt imponerad över det arbete som Stefan Di-Omnia har gjort för att skriva en sådan välskriven och detaljerad bok som Kattstryparen: Rum 419 är.
Det är en otroligt hemsk och fruktansvärd historia som författaren lyckas framföra på ett väldigt bra och detaljerat sätt. Varje sida och kapitel är fullsmockad med detaljer, intressanta iakttagelser, information och fakta kring Helen och mordet på Lasse.
Sättet som Stefan Di-Omnia har valt att förmedla denna hemska och fruktansvärda händelse och liv på är riktigt bra. Det är väldigt lätt att följa med i tidslinjen som tar oss från 70-talet fram till nutid, som läsare är det enkelt och bra när författaren tydligt skriver vilket år det är i början av varje kapitel.
Kattstryparen: Rum 419 av Stefan Di-Omnia är en bok som jag tror alla blir påverkade utav, det är en bok om en otroligt rå och kall människa som gör allt för att hon själv ska ha det så bra som möjligt. Boken är välskriven och har många detaljer som är riktigt imponerande. Även om jag upplever att det fattas något i bokens slut så är boken otroligt bra och intressant, en bok som jag starkt kan rekommendera till alla att läsa!
En bok om dagen håller fantasin i liv!