Bokrecension - Striden om Dimön, Mariette Lindstein

Bokens Titel: Striden om Dimön
Författare: Mariette Lindstein
Bokförlag/Utgivningsår: Harper Collins Nordic, 2021
Antal Sidor: 496
Läst Format: Inbunden (recensionsexemplar från Mariette Lindstein)
ISBN: 9789150963410
Ingår i Serien: ViaTerra del 5 (del 1, del 2, del 3, del 4)
Mitt Betyg: 📖📖📖📖📖 / 📖📖📖📖📖

Handling:

Julia Frisk har lovat sig själv att aldrig återse Franz Oswald, den före detta sektledaren som huserar på Dimön. Men genom ett olyckligt sammanträffande får Julia och Franz en gemensam fiende, ett frireligiöst brödraskap som kallar sig Ursprungsevangelisterna. Det ryktas att de har en nattsvart kvinnosyn och använder ortodoxa uppfostringsmetoder på sina döttrar.

Julia blir som besatt av att skriva om brödraskapet, och när hon börjar göra efterforskningar öppnar hon ett ormbo av hemligheter, svek och outsäglig ondska. Det dröjer inte länge förrän hon blir sektens måltavla. Den enda som kan hjälpa henne är någon som vet hur de tänker och agerar, någon som är lika skoningslös som de. Hon känner bara en sådan person, men vågar hon riskera att än en gång dras in i Franz Oswalds spindelnät? (x)

Omdöme:

Som jag har längtat efter femte delen i serien om ViaTerra av Mariette Lindstein och när självaste Mariette erbjöd sig att skicka ett ex av hennes nya bok så kunde jag bara inte säga nej, och nu äntligen är den utläst!

Efter varje bok som jag läst av Mariette Lindstein så höjs hon bara högre och högre upp i mina ögon, för fasiken vilken bra författare hon är!

Bokens handling har tagit ett litet hopp från grundhandlingen som var om sekten på Dimön och ViaTerra och fokuserar nu mer på karaktärerna. Något som jag inte alls tycker är dåligt utan det är spännande att läsa mer om Julia, Franz och Thor. Däremot saknar jag Sofia emellanåt, det är tydligt att Lindstein har valt att ta in den yngre generationen i och med att Julia har blivit en större karaktär i serien. Något som jag tycker är intressant men jag kan inte låta bli att sakna Sofia emellanåt, det var ju trots allt henne som allting startade med.

Även om Mariette Lindstein har hoppa ifrån seriens handling kring ViaTerra och sekten på Dimön så finns såklart fortfarande sektdelen kvar i handling, bara att den är i en ny tappning och en som Franz inte styr. Det är intressant att läsa från ett annat perspektiv och från en annan slags rörelse än ViaTerra där Franz var ledare. Även om Ursprungsevangelisterna också är en slags sekt så ser den lite annorlunda ut jämfört med ViaTerra och det är intressant att se hur Lindstein beskriver sekter från olika perspektiv.
Det är intressant att läsa om hur två så lika men ändå så olika personer som Franz och Hilmer är, och hur de går emot varandra och blir fiender. Även om ViaTerra och Ursprungsevangelisterna är så olika så har de ändå en sak gemensamt, de är sektliknande grupper, något som Mariette Lindstein är suverän på att skriva om!

Precis som i förra boken, Requiem på Dimön, 2020, så är det intressant att djupa ner sig lite i karaktären Julia och även få lite mer insikt i hur Franz agerar och tänker. Även i denna bok har Lindstein låtit Franz att bli lite mer mänskligt och låta honom visa det för sin omgivning.
Däremot måste jag tyvärr säga att jag börjar tröttna lite på Franz fascination och besatthet av Julia, det var lite spännande i början men nu känns det som att det har gått lite för långt. Julia är en karaktär som jag uppskattar att läsa om, även om jag saknar Sofia emellanåt, men eftersom det nästan alltid går tillbaka till att hon dras till Franz och hans dumma idéer så är det tyvärr lite tröttsamt. Min tanke är att Mariette Lindstein har någon tanke kring hur deras relation ska framskrida och att hon kanske har något planerat längre fram i serien, att detta bara är början och även om jag ser fram emot att läsa vidare så hoppas jag att det blir lite mindre Julia besatthet av Franz i framtida böcker. Jag hoppas på lite mer variation och lite nytänk kring karaktärerna, även om Julias karaktär börjar att växa på mig mer sen förra boken.

Boken är riktigt spännande, redan från första kapitlet fram till sista sidan, Intrigerna och karaktärernas agerande är intressanta och komplicerade. Man får tänka en hel del när man läser denna bok och som ni vet sedan tidigare så tycker jag om när en bok får en att tänka till lite extra.
Jag har väldigt länge tyckt att sekter är ett intressant och spännande ämne och som alltid med Mariette Lindsteins böcker så märks det väldigt väl att hon vet vad hon skriver om och att hon har erfarenheter som återspeglas i hennes skrivande.

Som alltid när jag läser Mariette Lindsteins böcker så är de svåra att lägga ifrån sig, har man väl börjat i en bok så vill man gärna läsa hela direkt. Precis så var det även denna gång, även om jag drog ut på det lite just för att jag inte ville att den skulle ta slut så fort.

Återigen lyckas Mariette Lindstein skriva en riktigt spännande, välskriven och detaljerad bok. Detaljer, miljöbeskrivningar och spänning är något som Mariette Lindstein verkligen är bra på, de finns alltid med i hennes böcker. Balansen mellan vad som verkligen kan ske eller har skett på riktigt är så bra att allting känns verklighetstroget och skrämmande och Lindstein är en stjärna på att förmedla det i sina böcker!

Striden om Dimön av Mariette Lindstein är en otroligt bra och spännande bok. En bok som får en att stanna upp och tänka till, en bok full med spänning och intriger som man ibland undrar har skett i verkliga livet eller inte. Karaktärerna är välskrivna, kapitlen spännande och fulla med intriger. En riktigt fullträff enligt mig, en bok som jag starkt rekommenderar er att läsa, men som alltid i rätt ordning!

En bok om dagen håller fantasin i liv!

Gillar

Kommentarer