Trött men bra

Godmorgon!

Hoppas ni har hade en fin tisdag igår i det fina vädret som var. Jag var väldigt trött igår och seg. Jag tror det kommer efter gårdagen. Just att det blev en hel del anspänningar och nervositet inblandat. Sånt tar ju en hel del på energin det med. Så jag tror det var de som kom efter till igår.

Men annars har det varit en bra dag tycker jag.

Det har varit underbart väder, så på eftermiddagen var vi ute bra länge och bara gick omkring här runt där jag bor. Vi gick bl.a. och köpte årets första ”uteglass” på en kiosk här i närheten. Så det var trevligt! Dock stötte vi även på en orm, eller egentligen två. Den ena var död och den andra var levande. Det var nog det värsta med den dagen, för ni som känner mig vet hur rädd jag är för ormar. Jag har extrem fobi för dem, så ni kan ju gissa om jag vände fortare än kvickt med elrullstolen när jag upptäckte det. Fy jag får verkligen panik. Så där tänker jag inte gå nå mer.

Förutom det hade jag en rätt lugn gårdag. Vi drack lite kaffe ute med mamma efter lunch, innan de duschade jag och fixade med matlista. Jag och farmor brukar beställa mat tillsamman som någon av oss sen åker och hämtar. Extremt praktiskt och lätt, så det är bra nu när läget är som det är. Sen under kvällen igår satt vi bra länge där ute i hallen. Vi drog upp skjutpartierna så det skulle kännas som att vi var ute, för jag var tvungen att ha foten i högläge en stund. Vi lyssnade även på podd samtidigt som jag fortsatte försöka fixa med här med bloggen. Det är designen som krånglar. Något som inte alls är roligt, för det blir väldigt frustrerande. Men jag jobbar på det.

Sen igår försökte jag ladda inför idag då jag ska till läkaren. Min reumatolog. Det är dags för kortisoninjektioner igen. Något jag den här gången inte tror kommer bli en rolig gång. Sen finns det såklart ingen rolig gång, men den här gången misstänker jag att det kan bli extra jobbig med tanke på ställena som jag skulle behöva få injektioner på.

Jag skulle bl.a. behöva det bak vid ländryggen/bäckenet där vid SI-lederna, vid revbensfästena/bröstkorgen och sen vid tårna och fotryggen på min högra (värsta) fot. Sen vet jag inte vad min reumatolog tycker, men det känns som att det i alla fall skulle behövas där.

Sen är det foten som känns värst att spruta. Om han går med på att spruta den vill säga. För egentligen har vi bestämt att vi inte ska spruta där mer pga att det inte har gått pga svullnad runtomkring och för att det knappt har hjälpt. Men nu känns det extremt irriterat över några leder och jag är alldeles varm över dem områdena. Så jag tror verkligen det skulle behövas. Men vi får se idag vad vi kommer fram till.

Visst är dem fina? Jag fick blommorna av min familj i förrgår efter allt med radion. De tyckte det var så roligt att jag var med i tidningen och sen i radion, och att det ändå gick så bra. För dem visste vad nervös jag var inför bl.a. radiointervjun.

Så dem går jag här hemma nu och kikar på. Sen var det svårt att få till en rättvis bild, men de är ännu finare i verkligheten. Hoppas ni får en fin dag, KRAM!

Gillar

Kommentarer

Fortfarande på sjukhuset - Min onsdag

Det här inlägget skulle ha lagt ut redan igår kväll men jag hann somna innan jag hann trycka iväg det på publicera. Därav att ni får det nu istället.

Godmorgon fina ni!

Just nu ligger jag i sjukhussängen nedbäddad i sängen för natten. Jag var så extremt trött igår kväll, och jag hoppas verkligen jag kan få en bra natts sömn inatt. Förra natten var ändå helt okej, speciellt om man tänker hur det har varit största delen av tiden här. Jag har även ett eget rum vilket känns himla skönt! Så det tackar jag för så länge ingen annan behöver det mer (tänker infektion eller liknande). Det underlättar i alla fall att inte behöva bli störd av andra i samma rum hela tiden.

Idag har det varit en relativt lugn dag, men jag har dock inte varit riktigt på humör för någonting. Allting har känts rätt tufft och kämpigt om jag ska vara ärlig. Lite som att allt nu börjar komma ”ikapp” en litegrann. Både igår eftermiddag (tisdag) och idag (onsdag).

Det är ju även prick 2 veckor (!?) sedan olyckan på röntgen inträffade idag. Helt sjukt egentligen att det redan gått det, men så är det.

Här får ni lite bilder ifrån Instagram story där jag är lite mer aktiv än här. Så gå in och kika där om ni vill veta lite mer här och nu kring vad som händer. Min Instagram är @elinnhellgren .

Sen som jag skrev tidigaste så finns alla ”Händelse”-inlägg samlade under ”Sjukhusvistelse” i min profil på Instagram.

Min dag har både varit lugn och full fart. Största förändringen är väl att jag inte har några assistenter nu hos mig i samma omfattning som jag annars brukar ha. Det är pga mitt beslut när jag ligger på sjukhuset. Så det har väl varit största omställningen eller förändringen idag (onsdag) kan man väl säga.

Annars idag så kom pappa förbi och hälsade på mig en sväng vid lunchtid, fikade och gjorde mig lite sällskap. Innan det hade också en utav mina smärtsjuksköterskor kommit förbi där precis innan lunch och sagt hej, och min andra på sena eftermiddagen och gjorde samma sak. Vi pratade pratade lite och kollade läget. Så gulligt av dem, mina sjukhusänglar!

Sen efter att Anna slutade jobbet så kom hon också förbi en sväng och sa hej innan hon åkte hem. Bästa Anna! Annars igår eftermiddag började jag få lite feber, känt mig extremt hängig och trött och allmänt inte bra. Men jag tror mer på att det bara är för mycket för kroppen just nu. Det känns lite så. Jag tror mer på det än att det skulle vara en infektion på gång. Sen vet jag såklart inte, för de tog några infektionsprover på eftermiddagen också som jag inte fått svar på än, så vi får se vad dem säger. Det var också helt sjukt att hon sköterskan som skulle ta proverna lyckades på FÖRSTA försöket! Så då sa jag åt henne att hon borde gå och köpa en trisslott! Haha för det hör inte till vanligheten, med tanke på hur extremt svårstucken jag är. Men hon klarade det, eloge till henne!

Dessutom har min aptit mer och mer börjat tryta och blivit jobbigare med illamående mer och mer. Det var efter besöket hos min reumatolog i fredags. Jag ska berätta mer om det har jag tänkt i ett eget inlägg. Men en sak vi ändra i alla fall var att jag har fått höja min bromsmedicin igen (Xeljanz) till morgon och kväll, vilket ni också vet resulterar i mer illamående. Tack och lov får jag i alla fall nu ta min illamåendemedicin som hjälper lite! Men det är INTE roligt.

Annars under kvällen pratade jag med en kompis ett bra tag i telefon, och hon är så himla snäll och go och vi förstår verkligen varandra utan och innan. Något som är himla skönt, eftersom vi båda har besvär av reumatism tillsammans med fler saker. Så det var trevligt! Efter det fikade jag lite kvällsfika och bara tog det lugnt och småprata lite med familjen då och då via telefon och framförallt vilade.

Gillar

Kommentarer

Samtalet med min reumatolog

Hej bästa ni!

I fredags fick jag äntligen prata med min reumatolog. Jag ringde till reuma i torsdags angående att jag verkligen inte mår bra. Det känns som att jag verkligen har börjat nått en bristningsgräns nu. Så det kändes väldigt skönt att få prata lite med han, eftersom det är han som har bäst koll på hur min sjukdomssituation ser ut.
Jag berättade att jag bara har blivit sämre i framförallt mitt illamående sen jag var till honom på Lucia. Det var då jag bl.a. fick höja min bromsmedicin (Xeljanz) och sänka min antibiotika till en halv tablett. Så min tanke då var ju att mitt illamående skulle bli betydligt bättre eftersom vi trodde antibiotikan var boven för det. Men icke. Så var det inte, utan det har istället bara blivit sämre. Vilket nu börjar bli ohållbart eftersom jag knappt får i mig någonting, och som i sin tur resulterar i en himla ond cirkel. Framförallt eftersom jag knappt får någon energi.

Vi kom i alla fall fram till att jag ska sänka min bromsmedicin samt några fler mediciner. Just för att försöka få någon typ av förändring. Helst mot det bättre såklart. Så dem förändringarna började jag göra igår. Sen ska jag ringa till både min dietist och endokrinläkare på måndag för att prata med dem. Han skulle också kalla in så många läkare som möjligt som berör mig på ett möte, för att slå deras kloka huvuden tillsammans och prata igenom min situation och se om de kan komma på varför jag mår som jag gör. Om de kan komma på vad det beror på. Så det känns ändå bra. Han sa att det viktigaste i dagsläget är att han får prata med min dietist och endokrinläkare, men han hoppades såklart att så många som möjligt ska kunna komma. Så det skulle han försöka få till så fort som möjligt.

Sen ska jag även ta nya prover i början av februari så de får så ”färska” prover som möjligt inför deras möte. För han trodde inte det skulle hinna bli något möte innan dess. Men det blir också bra, så vi får en uppdatering där också.

Annars ska vi höras av inom kort igen, och om det blir ännu sämre så ska jag höra av mig igen tidigare. Så fortsättning följer. Men det är ändå lite på gång.

Gillar

Kommentarer