Vart fan är vår AC

Idag är halva resan gjord. Imorgon går vi in på sista halvan och det är med en skräckblandad förtjusning vi alla börjar inse att hemresan snart är här. Claes har liksom inte ens blivit av med bonnbrännan. Konstigt det där, armarna som var bruna redan innan behöver ju inte solskyddsfaktor, resterande kropp gör ju det. Vilket uppenbarligen ger oförändrat resultat.
Helena tog saken i egna händer idag gällande rummen och gick ner till receptionen för att fråga om vi kan byta rum. Vi vill ju ha AC och balkong som alla de andra rummen! Helst inte med motorvägen vägg i vägg heller, det vore skönt att få sova åtminstone en natt innan hemfärd.
Nej. Det är fullbokat och dessutom så kostar det pengar att uppgradera sig till något sådant, vi har ju tydligen bokat rum utan balkong. Helena och mamma har svurit sig fria från att något sådan tillval INTE syntes när detta bokades.
Vi har hittat ett system som funkar för oss här nere. Vi kliver upp och försöker hitta någon slags frukost, det serveras friterat med lite friterat och lite bakverk till både frukost, lunch och middag. Någon skiva som försöker efterlikna bacon och någon paella har vi sett skymten av. Luncherna har hittills varit överlägset bäst vilket lett till att tiden mellan frukost och den tidiga lunchen fördrivs vid poolen istället för att gå till stranden direkt. Gud förbjuder att vi skulle gå fram och tillbaka, det är ju ändå 900 meter och att ta den där gratis bussen? Nä så lågt kan vi ju inte sjunka. När lunchbuffén öppnar skyndar vi ner till den. Om det fanns rum i källaren hade vi önskat oss det, vi misstänker att det kan vara hotellets enda rum med en fungerande AC.
Efter lunchen går vi förbi Lidl och köper med oss vatten, frukt och det kan väl hända att en och annan onyttighet slinker ner i korgen också. Vi bunkrar helt enkelt upp för en eftermiddag på playan.
Idag lokaliserade vi oss bortåt, till en del av stranden som enligt mamma och Helena skulle vara folktom. Dom hittade detta paradis igår när dom gick vilse. Idag är det lördag och hela Spanien var tydligen lediga, vi var inte ensamma på den så kallade folktomma stranden.
Idag är det liveband nere i baren, sorgligt pinsamt var orden Claes använde för att beskriva det.
Det känns inte som att vi hör hemma här ibland högljudda engelsmän och efter middagen att döma, lättkränkta fransmän. Vi blåser inte rök i våra barns ansikten och vi skjuter inte med vattenpistol på okända människor. Gårdagens incident slutade i att Helena skvallrade för badvakten och sen dess har de barnet inte synt till vid poolområdet.
C U!



Blir någon ens chockad över det faktum att familjerna Ericsson/Eriksson drar sig till stans camping? Nä.

Igår tittade vi på VM matchen. Det var sånt liv nere i baren och helt plötsligt dök en ”DJ” upp och satte på stereon på högsta volym. Om inte barnen gjorde det omöjligt att höra matchen innan det, så gjordes det omöjligt då. Det resulterade i följande:

Gillar

Kommentarer

SnabelA
SnabelA,
Vilka härliga bilder du har lagt upp. Skulle oxå vilka komma iväg på en sån resa.
nouw.com/snabela