Sist ut, Paris!

I söndags kväll kom vi fram till Paris efter den där lilla helvetesdagen i Monaco. Ni kanske kan räkna ut att vi checkade in på hotellet direkt, duschade och slocknade. Jag ”hann” dock hinka i mig te i mörkret först (vågade inte ha tänt) (ville inte riskera att göra Fridas dag ännu värre men var tvungen att få i mig något mot min förkylda hals).

I förrgår vaknade vi alltså i Paris, vi hade motvilligt ställt klockan för att hinna med att turista i den omtalade staden. Ingen av oss var särskilt taggade, men vet inte hur imponerande det vore om vi spenderat vår enda dag i Paris på hotellrummet för att avnjuta faciliteterna och sängen. Det var bara att bita i det sura äpplet, på med promenadskorna och förbereda oss på ytterligare en dag i svettens-, uttorkningens- och ont i huvudets-tecken! Stackars oss som tvingas strosa runt i Paris liksom..

Paris var verkligen värt det. Så mycket att se, Eiffeltornet allra mest. Jag som föreställt mig att det varit lite överreklamerat, men chi fick jag. Så maffig byggnad som vi nu lärt oss byggdes endast för att fira hundraårsjubileet av franska revolutionen år 1889 och skulle sedan rivas, men när det kom till kritan fanns det inga pengar kvar som kunde bekosta rivningen. Undra om de hade spenderat för många dagar i Cannes dom också?

Vi var ute och turistade från 10.00 till 22.30, så våra huvuden när vi väl kom hem var väldigt möra, men då var det dags att börja tänka på hemfärden. Idag, onsdag, har vi ett tåg bokat från Köpenhamn och hem till Stockholm eftersom att interrailkortet inte står för varken ut-eller hemresa. Interrailkortet vi köpt ger oss fri tillgång till i stort sett alla tågresor i hela Europa laddat med 10 resdagar. Vissa tåg kräver platsreservation medan de flesta tåg bara är att hoppa på. Ni kan ju ana vilket tåg det visade sig att vi blev tvungna att ta. Att platsreservera visade sig inte vara alldeles så enkelt, det gick helt enkelt inte så vi gav upp när klockan närmade sig 01.00, ställde klockan på 04.40 och bad till gudarna. Hade vi haft lite flyt hade vi haft tre stycken tågbyten igår, men flyt, det är inget vi lever med.

Under gårdagen frågade vi alla möjliga människor om hjälp, vi jagade tågvärdar, tjatade oss till lösningar för att inte fasta i Hamburg och det funkade. Oss vill ni ha med på resan, oss behöver ni ha med på resan.

18 timmar, 45 minuter och 7 tåg med alldeles för kort bytestid senare var vi framme. Hela dagen hade målet varit att ta oss så nära Köpenhamn som möjligt, så att vi kunde ta oss till
Köpenhamn innan tåget hem gick. Vi kan knappt fatta att vi till och med tog oss till svensk mark.

Nu, äntligen, är vi incheckat på vårt sista boende för denna resa, Elite Hotel Residense i Malmö. Vi har sovit i 10 timmar och vi har bett om en senare utcheckning. Frida fick en snilleblixt och kom på att vårt tåg till Stockholm stannar i Malmö så vi kan hoppa på här. Hotellnätterna i Malmö är hälften så billiga som i Köpenhamn. Så nu ska vi äta hotellfrukost för glatta livet och sen sova fram till tåget går.

Det kommer dröja länge innan jag får användning för den här bloggen igen och speciellt av min ryggsäck som vägt 16,2kg. Hela elva ställen har vi hunnit med, jag och min klippa Frida Bolin, vissa ställen bättre än andra. Jag har otroligt nog inte blivit bestulen, annars har ju det blivit lite av en trend på mina resor. Frida glömde dock bikinin i Paris men det var självförvållat. Frida har nog lärt sig ett och annat om hur det är att vara smutsig på riktigt samtidigt som jag fått lärt mig att det inte är tvång på att leva i misär. Det kostar att ligga på topp, men det är tyvärr inte gratis att ligga på botten heller var det något som sa. Vi har tvingats blivit bättre problemlösare än vi redan var, speciellt när vi hoppar på fel tåg och var påväg mot Slovakien. Tips på hur en tågresa bäst planeras, det har vi nu massvis!
Tips 1: gör inte hemresan till endast en lång hemresa. Vi borde såklart han planerat in ett stopp efter Paris påvägen hem. Dumhuvven.

Nu är vi färdiga med backpackandet och ska sista 1,5 semesterveckan vila på riktigt, eller, först ska jag kämpa mig igenom cykelvasan men sen-
Renlighet och bekvämligheter, här kommer vi!

C U!

Jag kan inte ens räkna på fingrarna hur många gånger jag tappat bort Frida under resan och blivit lite kallsvettig. Damen har nämligen aldrig haft en egen väska utan jag har gått och burit på hennes telefon och plånbok. Har inte vågat skriva det tidigare med risk att oroa hennes mor Eva.. Så om vi skulle tappat bort varandra vet jag inte riktigt hur vi skulle gjort. Som tur är lärde jag mig ganska snabbt att om Frida är borta, sitter hon och tittar på närmaste dåliga show. Likt showen på bilden ovan, om det ens kan räknas som show?

Paris tunnelbanesystem är krångligare än den här sabla blogg-appen som jag aldrig kommer underfund med. Är väldigt imponerad av att vi klarade av det, när tjejen i informationsdisken gav oss kartan när vi anlände vid 24-tiden i söndags höll jag på att bryta ihop.

Minns ni att vår första resa från Köpenhamn, då råkade vi hamna i förstaklass och vi behövde inte ens betala? Jag antar att vi kan säga att vi started from the top, now we’re here. Det blev aldrig någon mer förstaklass för oss. Vi har mestadels fått suttit i korridorerna eller bland bagaget.

Gillar

Kommentarer