Här har vi den utlovade bilden. Så här långt har jag kommit på min tavla. Nu har jag fått tag i bredare penslar som jag tror att jag ska kunna måla bra med. Pluggar historia just nu och det är mycket läsande. Då är det skönt att ha måleriet också, för att liksom bryta av.

Ska bli väldigt kul att fortsätta på den imorgon. Jag har fått tag i både breda penslar, kolpennor och broderi, så det ska bli grymt att få skapa.

Jag är ganska nöjd med det jag hittills åstadkommit på tavlan om jag får säga det själv. Bakgrunden blev liksom inte tråkig, utan lite dramatisk tycker jag nog att man kan säga.,Och sedan kommer då solrosen. Ja... det kan nog bli ett ganska häftigt verk ändå. Ofta tycker jag att man har en bild i huvudet av hur det ska bli, men det som kommer ut är nåt helt annat.

Alltid lika spännande att se var det slutar.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Den här solrosen håller jag på att måla av med akrylfärg och så fort min nya så fort min telefon börjar fungera ordentligt ska jag ta ett foto och visa hur långt jag har kommit. Än så länge har jag bara målat bakgrunden som är svart. Jag tänker att den mörka bakgrunden får representera just mörkret. Livets baksida. Motgångar. Problem. En mörk bakgrund kan representera så mycket. Ovisshet kanske. Att ha gått vilse.

Mitt i mörkret finns solrosen. Hoppet. Ljuset i tunneln. Solrosen representerar kraften man behöver för att orka vandra vidare. Den representerar optimism. Gåtans svar.Att falla, men med stolthet resa sig igen.


Likes

Comments

Hej mina vänner!

Det här är mitt första inlägg på länge och jag vill börja med att önska er ett riktigt Gott Nytt År! Det här året vill jag lyfta fram kreativitet i olika former på bloggen.

Jag gillar ju både att skriva, måla, hålla på med lera, väva, brodera, snickra, filma, fotografera. Säkert gillar jag en massa andra konstnärliga saker som jag har glömt att räkna upp. Kreativiteten ska helt enkelt få stå i rampljuset. Jag tänker mig mycket bilder, men också text med tankar av olika slag. Hittar jag någon intressant person att intervjua så gör jag det. Läser jag någon intressant bok så recenserar jag den. Har jag något trevligt recept så skriver jag ut det här. Vi får helt enkelt se vad den här bloggen fylls med.

På bilden här nedanför ser ni det jag hittills gjort som jag tycker är något sånär värt att visa upp. Det är en bricka som jag har målat, inte snickrat. Snickeri är nåt jag vill ge mig in på också.



Den här brickan målade jag för flera år sedan under arbetsterapi. Den är antagligen från Panduro hobby.

Ljusstaken gjorde jag ganska nyligen. inte under arbetsterapi utan på eget initiativ och det var väl någon slags modellera. Får bli bättre på att komma ihåg vad det är för grejer jag använder. Även leran är från Panduro Hobby.

Jag tar inte det jag gör rent "konstmässigt" på största allvar. Det är verkligen med glimten i ögat, men man SKA få visa upp även det som kanske inte är några mästerverk, det som kanske aldrig kommer till nåt museum. Så det så!

Nu har jag dessutom skaffat mig en Samsung 8, som jag kommer att fotografera och filma med. Bara jag lyckas få igång den ordentligt. Kreativitet och utbildning ska mitt år handla om. Här på bloggen ska kreativiteten stå i fokus. 2018, nu kör vi!

Likes

Comments

Snart ska jag nog kunna rapportera mer om mitt Afghanistan-projekt. Det ser jag verkligen fram emot att kunna göra.

Idag har det varit en kontorsdag. Mitt Färdtjänstkort går ut den 30: september, så jag har ringt till läkaren för nytt intyg. Fick mitt förra Färdtjänst-kort 2007. Tänk att 10 år har gått. Och vad mycket som har hänt sedan dess. I mörka tider kan det vara svårt att se det så, men livet är en fantastisk, spännande, intressant, överraskande, händelserik, rolig gåva om man bara får chansen att forma det.

Undrar hur mitt nya Färdtjänstkort ser ut. Likadant antar jag, men det kan ju hända att det blir nån annorlunda färg eller nåt. Vi får se. Då måste man ju ta nytt kort också. Just det ja... En fundering. Varför ser lyckas man ofta se så knäpp ut på just Färdtjänstkort, passkort och legkort? Hoppas det här kortet blir snyggt. Jag tog faktiskt kort, men tyckte inte det blev så bra. Jag ska ta om det. När det nya Färdtjänstkortet kommer får ni se en bild på det.

Kram på er, vi hörs!

Likes

Comments

Tur att jag har en massa gamla bilder. Fick ett migränanfall. Därav blogguppehållet.

Jag tänkte snacka mat. Hur går det med min matlagning? Det är väldigt roligt kan jag säga. Det finns några rätter som jag tycker att jag blivit riktigt bra på. Kom någon hem till mig så skulle jag definitivt kunna bjuda på en sallad, med typ... Fetaost, avocado, räkor, tomater, gurka. Nån god dressing till. Kanske med citron.

Bacon, ägg och potatis kan jag steka. Det tycker jag blev riktigt gott. Halloumi kan jag också steka. Falukorv blir bra. Jag upplevde att varmkorven jag kokade blev god, även om den var lite sprucken. Jag vet inte vad Leif Mannerström skujlle tycka om min mat, men de rätterna skulle jag definitivt kunna bjuda en god vän på. Det smakar inte som restaurangmat, men hemmamat. Jag kan koka och steka potatis. Så man kan väl säga att det här med matlagningen går bra. Flickan reder sig kan man nog säga.

Kram på er!

Likes

Comments

Rosé-vinet får symbolisera att jag igår var på en irländsk pub som heter Liffeys, en pub som jag länge hört talas om och velat gå till. Där kommer jag nog att hänga nån gång i månaden eftersom jag gärna vill slå mig i slang med folk och prata engelska. Jag höll på att skriva ängelska istället för engelska nu. Så trött är jag. Irish coffee och irländsk livemusik blev det. En kille med gitarr och en jättefin röst. Frågade om han hade nån web site och han sa den två gånger, men jag uppfattade den inte och vågade inte fråga en tredje gång. Träffar jag på honom igen ska jag dock sprida websidan.

God natt på er! I morgon blir det nog lite matsnack.

Likes

Comments

Idag blev det blomkålsmos till lunch. Riktigt gott faktiskt. Konsistensen blev väldigt lik potatismos tycker jag, men det kändes ändå inte som om det var potatismos tyckte jag.

Jag vet inte om jag nämnt det här på bloggen tidigare, men jag tycker att LCHF är väldigt gott. Ändå blir jag nog aldrig nån renodlad LCHF:are. Jag tycker om att äta lite av varje, och vill inte binda mig vid nån speciell diet. Dessutom har jag läst nån rubrik att LCHF räknas som livsfarlig för den orörlige. Min fråga är då: Vem räknas som orörlig? Jag antar väl att jag räknas in där, även fast jag inte ser det så. Jag avstår därför från att bli LCHFare på heltid. Älskar en del saker som inte är lchf, så det passar mig bra.

Här är ett recept . Det mos som jag gjorde i ett teamwork med min fina assistent blev lite smaklöst. Jag lägger inte det på assistenten, utan på mig själv. Alltid när jag lagar mat, med eller utan assistent, så är det ingen big deal om det blir fel. Det är liksom ett äventyr. I värsta fall finns ju pizza, vilket ju inte är så illa.Jag tar det mesta med ro och humor faktiskt.

Det var jag som var lite feg och inte riktigt vågade ta i. Jag ville, och jag borde ha följt min magkänsla. Får ta och smaksätta det nästa gång. Det går bra att smaksätta med i princip vad som helst. i like it tasty!


Likes

Comments

Jag lovade ju att blogga om hur mitt projekt går, mitt Afghanistan-projekt alltså. Det som har hänt hittills är att jag har skrivit till Svenska Afghanistan-kommittén och bett om mer information kring funktionsnedsattasv situation och hur jag bäst kan hjälpa. Det gäller ju att göra det på rätt sätt, så att hjälpen man ger kommer i rätta händer och så vidare. Jag har hört mig för om situationen, för att få mer kött på benen. Inväntar nu svar från dem. Sedan har jag också via Afghanistan-kännare i min bekantskapskrets, fått reda på en person som kan ha stor betydelse. Skickar ett mejl till honom också

Spännande känns det att ge sig in på det här.

Kram och god natt! Hade ingen fantasi när det gällde bilder, så det fick bli samma bild som igår. Håll till godo vänner!

Likes

Comments

Hörni vänner! Jag har hållit igång hela dagen och är så fruktansvärt trött nu. Vill bara varva ner och sova. I morgon kväll bloggar jag igen och då har jag saker att berätta angående det här med Afghanistan. Nu känner jag mig helt tom i huvudet. Mitt sätt att varva ner brukar vara att lyssna på musik som jag tycker om eller titta på nåt tv-program.

God natt och massor av kärlek till er allihop, så hörs vi igen i morgon kväll.

Likes

Comments

Jag kände att det där reportaget om barns situation i Afghanistan berörde mig väldigt djupt. Jag kände ett starkt behov av att göra nånting. På nåt sätt, det må vara stort eller litet, så vill jag vara med och skapa möjligheter. Jag tror att genom att skapa möjligheter så kan också attitydförändringar ske.

På måndag ringer jag hjälpmedelcentralen och hör om de har några överblivna rullstolar och andra hjälpmedel som man kan skicka dit. Jag kommer också att höra av mig till Svenska Afghanistan-kommitén och höra vad jag som funktionshindrad kan göra för funktionshindrade barn i Afghanistan. Kanske slänger jag också iväg ett litet meddelande till Aron Anderson och hör vad han tror att man kan göra för att vara behjälplig.

Tankar på att nån gång i framtiden kanske göra en resa dit och få se situationen med egna ögon har också tagit form. Kanske kan jag åka med någon organisation. Det vore väldigt intressant. Man lär sig nog väldigt mycket av att faktiskt vara där, prata med folk och uppleva istället för att bara sitta här och spekulera i varför det är som det är. Resan känns avlägsen just nu och är ingenting som kommer att bli av imorgon, men i framtiden kanske. Vi får se.

Jag håller er informerade. På bilden ser ni ett hjälpmedel. Eftersom jag ju bland annat vill skicka hjälpmedel, så tänkte jag att den bilden kunde passa bra.

Likes

Comments