Världens framsteg

Emetofobi, Psykisk ohälsa

När en lever med psykisk ohälsa och har gjort en längre tid så är det lätt att hamna i en negativ spiral där en fokuserar på allt som är dåligt i livet och hur mycket alla andra klarar jämfört med mig. Jag har dock insett att det inte leder någon vart, varför skulle alla negativa tankar på något magiskt sätt göra allt bättre? Snarare tvärtom. Genom att istället börja jämföra med mig själv och vilka framsteg JAG har gjort så är det enklare att se saker positivt. Helt plötsligt kan jag berömma mig själv för allt jag plötsligt klarar jämfört med för något år sedan, och jag kan vara stolt över min resa.

Sedan jag flyttade hemifrån i Januari 2013 har jag inte klarat av att sova över hos min familj på grund av rädslan för magsjuka. Detta trots att dem faktiskt har en friggebod på tomten där jag kan sova helt ensam. Det var först i höstas som jag tog mig över det hindret och klarade av det. Där och då kändes det inte så stort för jag mådde redan så pass dåligt av andra orsaker att jag inte kunde fokusera på framstegen. Men sorgen över att inte kunna sova hos dem har varit stor, speciellt när det kommer till högtider som jul. Jag har verkligen saknat julstöket och att vakna upp på julaftonsmorgon med mina syskon. Att öppna julklapparna under granen och äta grötfrukost tillsammans. Jag brukade dock försöka påminna mig själv om att det viktiga var att jag iallafall träffade dem en stund på jul, även om jag inte kunde sova där. Dem tre senaste åren har dock inte ens klarat av det. Jag har försökt flera gånger genom att åka men istället tvingats stanna i vägkanten pga panikångest. Jag har gråtit och skakat hela resan dit och när jag väl kommit dit har jag fått vända lika fort. Jag tror att det handlar om pressen att få en fin och mysig jul. Jag ställer så höga krav på mig själv att jag inte får få panikångest så att jag framkallar den per automatik. Efter de här tre åren har julen blivit väldigt negativt laddat för mig och ju närmare den kommit desto mer ångest har jag fått. Detta år försökte jag tänka att det är inte hela världen om jag missar julen, att det räcker med att försöka oavsett hur det går. Och vet ni?

Jag har för första gången på alla dessa år klarat av att sova där och fira jul! Jag åkte alltså dit redan den 23:e och åkte hem först sent på annandagen. Det är så stort! Jag kan knappt förstå själv vad jag lyckades med, och att det gick så pass bra. Jag fick inte en enda panikångestattack (även om det var nära ett par gånger) och jag kunde njuta av både god mat och gott sällskap. Jag tänker att jag vill dela med mig av det här med er, dels för att visa att det inte bara är deppiga och tunga ämnen på bloggen men också för att kunna påminna mig själv en dag när jag känner mig svagare. JAG KAN SÅ MYCKET MER ÄN VAD JAG TROR! Det är en lång väg kvar men jag vägrar ge upp. En dag ska jag kunna leva precis som er andra, punkt slut.

Gillar

Kommentarer

Emma Engström
Emma Engström,
Du ska vara snäll mot dig vännen och inte pressa dig! Du ska vara så stolt över allt du gör <3 KRAM
nouw.com/emmaengstrom
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229