Header

Måste erkänna att det är lite väl mycket som snurrar runt i skallen nuförtiden. Vi har liksom hunnit med att vara magsjuka, haft en härlig utvecklingsfas, misstänka att det är en tand på gång och så planerat och genomfört ett kalas. Dagen efter kalaset började jag jobba heltid och Tobias är hemma med Saga. Går riktigt bra för denna mamma att vara på jobbet hela dagarna och Tobias tycker det är superkul att vara hemma! Ett upplägg som fungerar fint för oss med andra ord. Jag tycker än så länge inte att det känns för mycket att gå tillbaka på heltid direkt.

Okej. Sen har jag rätt mycket att ta tag i på jobbet. Men det är bra på ett sätt för då är det liksom bara att bita i vilket jag gillar. Ovanpå det så har vi en flytt som närmar sig med stormsteg - om ca två veckor är det äntligen dags! Men innan vi kan sjunka ner i soffan i vårt nya vardagsrum ska vi ju till banken på möte, rodda flytt och allt därtill. Phu.

Och just det. Igår var vi på 1-årskontroll med vaccination för Busan. Och på kvällen kom herr feber på besök vilket ledde till en helt sjukt orolig natt. Så nu sitter jag här i soffan och stirrar framför mig med tom blick. Ska gå och lägga mig snart. Måste bara hämta tvätten nere i källaren först. Vardagspusslet alltså. Så skönt att vi snart har en egen tvättmaskin.

Exakt lika spretigt som det här inlägget blev, exakt så känns det i mitt huvud just nu. Längtar tills i mars när vi liksom bara bor in oss och packar upp flyttlådor och kan slänga in en maskin med tvätt när det passar oss.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Fredag 3 februari.

Vi äter hemmagjorda hamburgare till middag och sen ska vi kolla på På Spåret. Men jag känner mig rastlös i kroppen och vill ha frisk luft. Så vi går en liten promenad och avslutar på ICA för att köpa lite smågodis, och en apelsinjuice som vi tänker dricka till frukost på lördagen. Jag somnar vid midnatt medan Tobias ligger bredvid och spelar tv-spel.

Så vaknar jag. Det gör lite ont. Klockan är runt 02 och Tobias är fortfarande vaken. Efter att ha sprungit fram och tillbaka på toaletten ett par gånger viskar jag till Tobias att nu gör det lite annorlunda ont än vanligt. Och han säger har du inte förstått att det har startat? Vi är hemma till strax innan 08 och sen bestämmer vi att nu måste vi åka. Stänger dörren och tänker att nästa gång jag kommer hem, då är vi en till.

Och Busan. Det var du. Du som växte och sparkade och busade runt i min mage. Det var dig jag bar på i nio månader. Dig jag lärde älska innan jag visste vem du var. Och nu har jag varit din mamma i ett helt år och min kärlek till dig vet inga gränser. Och varje dag växer den.

Varje dag, varje sekund finns jag här för dig. Älskar dig oändligt.

Likes

Comments

Vilken känslovecka det här är. Och jag inser gång på gång hur otroligt nära jag har fått till mina känslor sen jag fick barn. Addera ett par p-piller som inte direkt gör det lättare att hålla gråten borta och ni förstår att tårarna ganska ofta ligger och vilar på fransraden.

Det är så dubbla känslor i mig den här veckan. Jag är så otroligt taggad på att börja jobba och saknar verkligen det sociala + att få tänka på andra saker än mat- och sovtider. Att få vara lite kreativ i skallen helt enkelt. Men samtidigt har sorgen flyttat in. Sorgen över att det här året med Busan är slut. Att hon inte kommer vara mitt 100%-iga fokus på dagarna längre. Förstår ni vilken lyx det är att ha möjligheten att vara hemma ett helt år med sitt barn? Jag har njutit mycket mer av det här året än vad jag trodde att jag skulle. Att få vara närmast sitt barn och se den helt otroliga utvecklingen de gör på ett år är helt fantastiskt. Och nu är det slut.

Igår var jag på utbildning med jobbet mellan 13-17. Riktigt bra var den och jag kunde verkligen fokusera 100% på innehållet i utbildningen. Jag vet ju att S har det toppenbra hemma tillsammans med Tobias och att de kommer ha det hur bra som helst hemma fram till augusti, och det gör ju att jag kan fokusera helt på jobbet vilket känns hur bra som helst. Men när jag satt i bilen på väg hem brann saknaden i bröstet. Så har det inte riktigt varit innan när jag har varit borta, men jag antar att det här är en reaktion på att jag vet att jag kommer vara borta från henne fem dagar i veckan från och med nästa vecka. Usch och fy.

Men sen. När jag kliver innanför dörren, känner doften av middagen som är färdig och kikar in i köket där S sitter i matstolen. Och möts av en unge som skriker rakt ut samtidigt som hon försöker klättra upp ur stolen. Då tänker jag att om det är mottagandet väntar mig varje dag när jag kommer hem från jobbet kanske det inte blir så tokigt ändå. Det kanske är nyttigt att få sakna varandra lite och längta litegrann. Även om det är skitjobbigt.

Jag är i alla fall otroligt taggad på att börja jobba igen - det ska bli så himla roligt! Och jag tillåter mig själv att samtidigt känna att det är jobbigt att vara ifrån S på dagarna. Det är okej. Och samtidigt så otroligt fint att vi har möjligheten att låta Tobias vara hemma ett halvår tillsammans med Saga, jag är nämligen helt övertygad om att de kommer ha det superhärligt!

Likes

Comments

Så länge har jag suckat över de här otroligt tidiga mornarna. Och det är jobbigt. Jobbigt att gå upp halv sex, speciellt när du har sovit dåligt hela natten och jag har vaknat av dig flera gånger.

Fast nu sitter jag ändå här på golvet med gråten i halsen för nu Busan, nu går vi in på sista veckan. Sen ska du få hänga med pappa och ha roligt på dagarna medan jag går på jobbet och längtar efter dig!

Likes

Comments

Har varit så otroligt nojig över att vi ska få magsjuka, trots att varken jag eller Tobias haft det på ca hundra år. Men natten till i lördags började Saga kräkas och sen behöver vi kanske inte skriva så mycket mer om det hela. Eller jo, jag kan meddela att det är rätt vidrigt att vara tre magsjuka personer på 58kvm. Speciellt när en av dem inte kan träffa en hink. Baserat på helt egna erfarenheter.

I alla fall. Det jobbigaste med det hela har ju varit att Saga har varit så fruktansvärt tussig. Sovit hur mycket som helst på dagarna och bara druckit välling och vatten. Knappt pratat någonting. Det har varit kämpigt. Men nu är både jag och Saga friska(peppar peppar) och har rymt ut på Frösön till mamma och pappa medan Tobias kryar på sig!

Nu vaknade Saga precis av ett flygplan som dånade förbi här utanför! Vi hörs!

Likes

Comments

AUGUSTI
Vi tog en liten minisemester i semestern och åkte upp till Fjällhalsen där min familj har stuga. Helt underbart härligt var det! Under den vistelsen fick Saga två tänder och trillade även ur vår säng. Fy fan, det ljudet alltså. Att vakna i panik över att det viktigaste man har åker i golvet. Så tacksam att det gick bra.

Vi började också introducera mer mat, Saga fick penicillin i förebyggande syfte mot kikhosta och Nemo var på djursjukhuset två gånger.

SEPTEMBER
Jag skrev bara fyra inlägg i september. Tror jag kände att min tid som mammaledig rann undan i ett rasande tempo. Det är ändå något jag har blivit bra på under det här året - att ta vara på tiden. När Saga är vaken vill jag liksom finnas där till 100% och jag vill inte att hon ska mötas av en mamma som stirrar ner i en skärm när hon kikar upp.

OKTOBER
Samma sak i oktober... Men Saga blev i alla fall åtta månader, jag funderade över hur mycket jag exponerar henne och så avslutade jag månaden med att planera hur jag ska jobba nästa höst.

NOVEMBER
Hon blev nio månader och nätterna strulade vidare. Eller inte så mycket nätterna utan det är ju mer att hon är pigg och vaken så himla tidigt... Men men. Att få gå upp med den här sötkorven varje dag är den största jävla gåvan i mitt liv och jag är så otroligt tacksam att få vara hennes mamma:

DECEMBER
Åååh december. Älskade december. Trots lite julstress och panik i början så blev den ju himla fin! Vi bakade pepparkakor, Anton kom hem, julpyntet smög sig in i lägenheten och så fick vi fira Sagas första jul. Alltså.

Det här året har varit helt sinnessjukt. Tänk att jag är mamma. Den i särklass tyngsta titel en kan ha. Även om det ibland är skitsvårt och jag känner att jag inte har en aning om någonting så är det helt underbart att få vara någons mamma. Sagas mamma. Den mest fantastiska lilla personen som finns. Fy fanken alltså, förstår man det någonsin?

Vi går i alla fall in i 2018 med en flytt på gång! Jag börjar jobba, Tobias hänger hemma med Saga och till hösten är det dags för inskolning. Men en sak i taget!

Likes

Comments

För ungefär hundra år sedan, innan jag blev gravid, skrev vi på kontrakt för ett radhus. Meningen var att vi skulle flytta in i juni 2017 men det blev framflyttat. Först till oktober, sen till januari och till sist var det mars. Inte helt underbart med nio månader försening men vad gör man?

Nu är det i alla fall så nära att jag liksom får hålla mig från att börja packa redan nu i total överpepp! Däremot fick jag just måtten på alla rum från byggbolaget så jag tänker börja planera möbleringen! Så himla himla kul att äntligen få sätta tänderna i det här projektet!

En annan sak som jag verkligen ser fram emot med flytten är att Saga kommer få ett eget rum. Jag hoppas och tror att hon kommer sova bättre på nätterna när hon inte störs av en massa ljud. Ska bli otroligt roligt att inreda ett barnrum! Vi funderar faktiskt lite på att måla hennes rum mörkblått - vad tror ni om det?

Rummet är rätt litet så vi tänker inga leksaker där inne utan mer böcker och så. Lekhörnan får bli på nedervåningen och/eller uppe i allrummet!

Likes

Comments

Tänker inleda det här inlägget med att erkänna att jag är helt talanglös när det gäller att sy. Verkligen dålig. Så ska jag sätta mig bakom en symaskin så måste projektet vara enkelt och inte ta hundra år för då går det inte. Och häromdagen pysslade jag ihop ett sådant projekt:

Ett par förvaringspåsar i olika mönster! Superlätt att sy och det tog inte alls lång tid. Nu rymmer dem Sagas klossar, böcker och gosedjur!

​Jag har startat ett litet inspirationskonto på Instagram som heter @minigarderoben där jag blandar både barnkläder och inredning. Följ om du vill 💕

Likes

Comments

Här kommer första delen i min sammanfattning för 2017. Ett otroligt händelserikt år som nästan känns lite övermäktigt att sammanfatta. Men nu kör vi!

JANUARI
Jag jobbade min sista dag den 23:e december och i januari gick jag hemma, vilade, tog lugna promenader med Nemo och väntade på lilla mini som var beräknad 1:a februari. Just det, jag och Ylva åkte på IKEA också. Helt rimlig sak att göra vrå veckor innan bf.

FEBRUARI
Natten till den 4:e februari vaknade jag av att värkarna hade satt igång. Här kan du läsa hela min förlossningsberättelse och här finns ett ärligt inlägg om att inte vara i en rosaskimrig bebisbubbla.

Helt sjukt ändå. Att jag har fött ett barn. Och att hon nu är snart ett år, har en herrans massa tänder, kryper runt i hela lägenheten(eller okej hela lägenheten är väl inte så jävla märkvärdigt. Den är ju bara 58kvm. Men ändå), och liksom är en person.

MARS
I mars hade jag nog landat lite mer i att vara mamma. Mycket av oron med S vikt hade lagt sig och vi lärde oss mer och mer hur ett liv med ett spädbarn var. Är så otroligt stolt över mig och Tobias.

Saga kräktes fortfarande extremt mycket, vissa gånger var riktigt obehagliga. Jag var inte ett par gånger på jobbet och planerade upp veckorna med lite blandade saker. Är ändå nöjd att jag träffade rätt mycket människor där i början för det trodde jag faktiskt inte att jag skulle.

APRIL
Våren låg i luften! Saga hittade sina händer och blev två månader. Vi gick på babymassage med mammorna ur min föräldragrupp och jag jobbade ett par timmar i veckan.

Saga fick ett påskägg av famma och vi åkte till mamma och pappas stuga över påsken. Älskar fjällen under vårvintern!

Skrev ett inlägg om Sagas rutiner , funderade över utvecklingsfaser och var på återbesök hos barnmorskan.

MAJ
Saga hade barnvakt för första gången medan jag och Tobias åkte och tränade! Då var hon tre månader. Hon fick första omgången med vaccin, jag funderade över det sociala livet med barn och viktnedgång efter förlossning plus att jag skrev ett väldigt uppskattat inlägg om att ge ersättning.

JUNI

Hon blev fyra månader och vi hade äntligen bokat datum för dop. Jag kämpade på här hemma med att få Saga att gilla det här med att ligga på mage och träna nacken. Hon var mer envis än mig och till sist gav jag upp och tänkte att aja det kommer när det kommer. Ett tankesätt som visat sig vara en ganska trygg grej att luta sig emot.

I och med att hon blev fyra månader kunde vi börja ge lite smaksensationer och smakportioner. Det var skoj! Jag skrev ett inlägg om att jämföra sig med andra mammor och fick träffa lilla Tuva för första gången! Så glad att de finns i vårt liv.

Just det! Saga fick andra dosen med vaccin.

JULI

Jag funderade mycket över Instagram och sociala medier , vi planerade dop ochjag åt middag hemma hos Ylva . Den 9:e julidöptes Saga i Frösö Kyrka och under sista psalmen kunde jag inte hålla mig utan grät exakt hela sången. Tycker det är så otroligt värdefullt att Saga växer upp med så många fina människor runt omkring sig.

Vilket halvår! Snacka om att 2017 har varit fyllt med så otroligt mycket kärlek och glädje. Samtidigt som jag aldrig varit så trött och orolig.

Ska knåpa ihop andra delen också så dyker den upp så småningom!

Likes

Comments

S har börjat tröttna lite på vanlig barnmat. Måste säga att jag förstår henne för det mesta smakar exakt likadant och kommer i den ljuvliga färgen orange. Hon har ju, som ni kanske vet, totalratat all mat jag har gjort själv så vi har kört på Hipps burkar. Väldigt bekvämt och skönt.

Men nu. De flesta måltiderna är en k a m p och hon vrider och vänder på huvudet så det är totalt omöjligt att komma i närheten med skeden. Eller ja, det var väldigt mycket så tills vi provade att ge henne bitar av vad helst vi åt. Succé.

Jag tycker dock det är lite klurigt att komma på bra plockmat? Det som fungerar allra bäst här hemma just nu är:
Korv och makaroner
Pannkaka
Paj(typ broccolipaj)
Älgfärsbiffar, kokt potatis och broccoli
Korvstroganoff(men hon petar bort riset)
Grönpepparkyckling med ris, dock samma sak med riset här.

Ofta är det en eller två saker på tallriken som hon äter upp medan den tredje(antingen grönsaker eller riset) åker ner till Nemo. Men jag känner ingen stress med det. Jag tycker det är superkul att hon gillar vår mat som vi äter och det är ju ändå den som gäller sen!

Däremot får ni jättegärna dela med er av era bästa tips på plockmat! Mamma kom med ett supertips igår för att få i henne lite mer fisk: fiskbullar i dillsås. Det behöver liksom inte vara så svårt!

Julmat var också gott!

Likes

Comments