Ett problem jag har är att lägga alldeles för mycket tid på att få saker perfekta, speciellt när det gäller framgång och karriär. Saker jag brinner för! Såklart är det bra med de drivet många gånger, samtidigt som många gånger blir det en inre stress för mig & jag tror många andra känner igen sig i de jag nu kommer att prata om.

Ett bra exempel är just bloggen, jag skriver & uppdaterar en stund. Sen är det paus, uppdaterar,paus,uppdaterar,paus. Vilket egentligen inte är konstigt, livet kommer ju i mellan. Jag har ett vanligt jobb,samtidigt som jag frilansar som fotograf vid sidan av,har hund,villl försöka komma ut & röra på mig då jag har problem med min ryggg & nacke, en familj att tänka på & livets alla toppar & dalar.

Även fast jag älskar att blogga & skriva, så har jag någonstans ljuget för mig själv. Jag har pressat mig själv,"om alla andra kan så kan jag med." Men jag besitter inte den tiden åtminstone inte i dagssläget! Jag vill kunna ge blogg,foto & det skapande all min tid, men det handlar om att bygga upp det på lång sikt!

Många gånger har jag klankat ner på mig själv, varför vill folk läsa om mitt liv? Jag har inte ett stort kompisgäng,käkar brunch 1 gång varje vecka,är på events, går på fester, har en massor med samarbeten eller drar en spontanresa för ett bra content.

Denna gång tänker jag gå in med inställningen till bloggen ganska kravlöst.

NEJ jag kanske inte lever det glammiga influenser livet, men de kanske också är de som kan vara charmen? En tjej ifrån landet, som brinner för drömmar och har stora planer med livet. Att man får se min utveckling med vilka vanliga förutsättningar som helst!

Viljan att skapa en rättvis bild av mig som människa & mitt sätt att vara på har alltid varit väldigt viktigt för mig, men ibland känner jag att jag tappar det helt pga saker man ser i sociala medier & annat. Det låter sorgligt, men det är sant! Och jag tror tyvärr att vi alla gör de nånstans, men att vi inte vågar erkänna de.

Jag vill att min blogg ska bli en plats ni går till när ni söker tröst, inspiration,glädje & kreativitet. En plats som blir kravlös även för er & som ger er någonting. För jag tycker att livet handlar om att ge & ta, inte att jämföra.

Hur låter det?

Ta hand om er!

/ Ebba

Idag fick jag byta till kvällspass på jobbet, vågade inte chansa på att Konrad skulle vara tillräckligt bra för att vara hemma i ett par timmar själv. Vet ni föresten vad dom fick fram på akutmottagningen? Han har en vad man kan jämföra med förkylning hos oss människor. Visste knappt att det var möjligt,men de förklarar en hel del.

Man ser definitivt symtomer som känns igen när man själv är sjuk. Stackars liten, Han är jätte hängig. Däremot tror jag att det är något bättre idag! Vi skulle prioritera att ta de lugnt, inga direkta promenader på ett par dagar. Kroppen verkar ta hand om det mesta, så han sover mestadels & återhämtar sig!

Phuu,vad skönt att det inte var något värre.. Han är ju bara 8 månader, så det vore en skräck ifall det var något allvarligt.

/Ebba

Oj-oj-oj..vilken morgon hörni! För att inte ens prata om natten. Min lilla konrad har varit jätte dålig inatt, sprungit runt som en stucken gris. Kräkts 3 gånger och haft något som påminner om frossa hos oss människor. Idag är han slö och dreglar så det droppar om honom och skakar, hans svans hänger och jag, ser i hans blick att han inte mår bra, mitt lilla hjärta!
Har ringt runt lite och äntligen fått en akuttid på djursjukhuset i Linköping. Håller tummar och tår att det inte är något allvarligt, förmodligen har han bara fått i sig något som hans lilla mage har svårt att jobba ner.
Hur har eran morgon varit? Betydligt mycket lugnare än min, hoppas jag! Haha..

                                                             / Ebba