KRIGA MOT DEPRESSIONEN

Att jag själv lider av en depression är inget som jag skriver öppet om på min blogg. Dels för att jag vill sprida glädje och positivitet men också för att jag tycker att det är jobbigt att berätta om. Jag vill att om man läser min blogg så ska man liksom komma undan alla ens tankar, idéer och sitt liv. Just av den anledningen att jag vet hur det känns att må sådär. Att det enda man vill göra är att ligga under täcket på sitt rum och inte prata med någon eller göra något. Jag förstår hur tankarna går runt i skallen varenda minut av varje dag. Det är därför jag vill att min blogg ska vara som en flykt från allt det negativa så att man bara kan få komma bort ett litet tag och bara bombas med energi, lycka och kärlek. För att sedan komma tillbaka ännu gladare och ännu starkare och göra motstånd och slåss mot sin depression . Alla ni därute är värdefulla och ni spelar roll. Det är många som bryr sig om just dig även fast att det inte verkar som det just i denna minut.

När man lider av en depression så tas den inte så ofta på allvar. Nu för tiden är det så lätt att häva ut sig att "jag är deprimerad" "jag är nedstämd" "jag har ångest". NEJ det har du inte. I dessa fall är det ofta så att personen i fråga inte har en aning om hur det är att vara deprimerad eller hur det känns att faktiskt ha ångest eller att få en panikattack. Dessa tre är faktiskt olika diagnoser och det finns massvis med människor som lider av detta och jag är en av dom. Man kämpar varenda dag, hela tiden! Man kan inte gå runt och diagnosera sig själv för alla i världen kan ha dåliga dagar men det ger inte dig rätten till att gå och säga att du har en depression eller ångest? Hur tror ni då att andra ska reagera på när jag säger att jag har ångest? Eller att jag lider av en depression? När jag berättar att jag har fått och får panikattacker? Jo, ingen tar mig seriöst. INGEN förstår vad jag går igenom och alla tror att var och varje person går runt med samma problem just för att det är så många som går och diagnoserar sig själva. Ingen frågar hur jag mår utan alla tar förgivet att jag ljuger. Ingen förstår helvetet som en person som mig som "lever" med en depression, ångest och panikattacker går igenom. För att det jag går igenom är Det osynliga helvetet. Ingen kan förstå hur det känns att leva med det. Om det ens går att säga att man lever. Snarare lider. Ge varandra snälla kommentarer. Ge inte folk blickar för ni har ingen som helst aning om vad som snurrar runt i någons huvud. Försök att ta hand om varandra och jag förstår vad ni går igenom och jag finns här precis som alla i din omgivning. Ge inte upp utan fortsätt kämpa och ta hjälp.

Här är mina 5 bästa tips:

1. Gör saker som får dig att tänka på annat än det negativa.

2. Få frisk luft. För mig är det enda alternativet att promenera. Då utlöser man endorfiner vilket gör att man blir lycklig. Ett tips är att kanske lyssna på musik, en podd eller att ha sällskap när man är ute.

3. Lev livet fullt ut varenda dag. Ta inget förgivet och ångra ingenting!

4. Gå emot dina tankar/din ångest/din depression. Om den säger drick fanta så dricker du cola. Om den säger gå vänster så går du höger eller om din depression får dig att ligga kvar i sängen så går du upp, bäddar den och går ut från ditt rum!

5. Försök att prata med någon om vad du känner och hur du känner osv. Kan vara en psykolog, mamma, syster,bästavän eller någon på din skola. VÅGA SKAFFA HJÄLP! Det är ett tecken på styrka inte svaghet.

​Xx

Gillar

Kommentarer

elinm
elinm,
Bra skrivet!nouw.com/elinm
ebbakarehag
ebbakarehag,
Tack så mycket! ! nouw.com/ebbakarehag
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229