Ögonmottagning och resultatet av det

Jonathan, 5 år i januari, lapptränas. Eller ja - hans öga gör det. Plus att han har glasögon, och bedömdes ha ganska dålig syn där i mars, när han fick sina brillor.
Idag var det återbesök på ögonmottagningen, fjärde besöket i raden tror jag det är. En ny bedömning om hur lappträningen går och så lite undersökningar. Det klassiska liksom.
Från början behövde han ha lapp 5 dagar i veckan, 8 timmar var gång. Sen hade det gått så bra att det drogs ner till 4 dagar i veckan. Jonathan var jätteglad. Men nu har det varit tufft ett tag... varje morgon efter den vanliga "godmorgonkramen" så kommer frågan om han måste ha lapp idag, om han inte är lappledig just idag.
Att varje dag vara "den elaka mamman" som drämmer på honom den där lappen är inte så roligt. Men jag vet att det behövs. Han har väl lite typ "gillat läget", och det har gått iallafall. Även om det inte alltid går med ett leende.
Idag rosades han. Han fick så mycket beröm att jag trodde leendet skulle spricka och öronen skulle trilla av. Han hade varit SÅ duktig och lappträningen hade gett otroliga resultat.
Nu behöver han bara ha lapp 8 timmar i veckan, dvs EN DAG i veckan. Det fixar han galant. Vi har pratat om det och han är helt med på noterna. Han väljer själv vilken dag - och sen är han lappledig veckans alla andra dagar. Underbart att se hans reaktion :)
I februari är det nytt besök. Ett lite längre besök. Då ska det bedömas om våran lilla prins ska ha nya glasögon vilket allt tyder på redan nu. Han kommer få svagare glasögon, eller ja - glasögon med lägre styrka :)
Efter besöket tog jag, Jonathan och Noah (som följde med idag) tillfället i akt att ta en fika på rådhuscafeet i stan, ett av de bästa cafeerna om man frågar mig. Glada och nöjda barn var det när vi gick därifrån :)