Ja folk skulle nog helt klart klassa mig som tokig. Maken min börjar tro att jag gått in i någon slags terapiform. De senaste dagarna har jag bakat, bakat och bakat.

Chokladfudgebrownies, nougatrutor, morotsbröd, russingbröd, butterkaka, kanelbullekaka, kolagömmor, kärleksmums, äppelkaka och så kan jag fortsätta ett tag till. Tekakor, chokladkakor med vit choklad, russinkakor och källarfranska är det också. Detta på typ tre dagar... Kallar det "projekt tömma skafferiet och fylla frysen"

De senaste veckorna har varit som ett töcken av olika anledningar. Morgnarna och typ halva dagarna har försvunnit i mitt illamående. Nu är det på övergående och jag börjar så smått återgå till mänsklig form. Tack och lov. Inte för att jag spytt av illamåendet (det går inte efter min gastric bypass) utan snarare att jag varit som en vandrande zombie..

Nu orkar jag ta tag i saker, orkar få vardagen att gå och även att få till lite aktivitet... Kanske skulle dra igång lite rörelse här inne också när jag ändå håller på :)

Han är här, vår David är här. Igår, 29 maj 2015 kl 18:00 såg han dagens ljus för första gången. Från att värkarna etablerats gick allt i en väldig fart… knappt en timmes värkar och sen var han ute. Från 4 cm till bebis gick otroligt fort…

Lustgas även denna gång…

Den här förlossningen, min sjätte förlossning, är helt klart den absolut bästa hittills. Allt jag önskat blev tillgodosett, och lite till ändå. Och jag mår hur bra som helst efteråt – duschade och vart som en ny människa. Jag har, av mitt mående att döma, svårt att fatta att jag faktiskt födde barn för bara ett dygn sedan.

David kom ut i vecka 39+1 med en vikt på 3925gram och 53 cm. Tio fingrar, tio tår. Allt prima och perfekt – och idag är vi hemma hos pappa och syskon igen. Livet som sjubarnsfamilj har precis börjat! ?

Nu! Nu är vi redo!
Bilstolen (babyskyddet) står i hallen och väntar, förlossningskassen (jag skippar väska!) står i bilen med ombyte till både mig och bebis. Kameran är laddad. Mobilen är igång. Ett gäng KICK (lakrits) är nerpackade.

Idag for vi in till babyproffsen för att fixa det allra sista: ny madrass och ett eget, nytt bäddset till bebis. Det blev med elefanter på – för tyvärr sålde de inga bäddset med kalaspuffar på babyproffsen

15-05-29, det låter väl som ett bra datum, eller vad tycker du?
Jo… nu hoppas jag att jag och bebis är överens om det här. Pappan då..? ”Jag hänger bara på” är hans standarduttryck nu, haha!

Nåväl – nu är vi redo iallafall. Komsi komsi älskade lilla vän! ???