En ganska effektiv dag börjar lida mot sitt slut. Har faktiskt fått en del gjort idag, och det känns.
Rensat kläder, både min egna, men också både Ninjas, Isabellas, Juliets, Noahs och Davids. Kvar är Lovis, Rasmus och Jonathan.
Tonåringarna säger till när de behöver något :)

Det blev en hel drös kläder som får hivas, trasigt, alldeles för slitet eller helt enkelt inte i skick att varken spara eller skänka vidare. En papperskasse med kläder som däremot är för fina kläder för att hinka iväg bara sådär.
Därtill skurade jag ur tvättstugan ordentligt, och fick bort både en klädhängar, babysitter och lite annat bråte därifrån som ändå inte behöver vara kvar på övervåningen. Lovis är för stor för babysittern nu, men vem vet när den behövs nästa gång - så den spars i källaren tillsammans med annat "bra att ha".

Conny var upp och hjälte min mamma att bära ut några ekmöbler, ja han och min svåger hjälptes åt - möblerna är blytunga! Med sig hem fick han en tvättmaskin. Jo jag tackar jag. Så i veckan ska vi koppla in den också, och då har jag äntligen två tvättmaskiner som jag faktiskt pratat om ett tag :)

Barnen sover äntligen, Conny är ute med mammas lilla byracka och här sitter jag och råpluggar. Jag har tenta på torsdag. Marknadsföring I ska tentas av och därmed blir kursen klar, så skönt. Men kursen är omfattande och tuff, och det tar tid med alla dessa marknadsföringsmodeller och analysmetoder. Jag hoppas på det bästa, för den 20 januari börjar nästa fas i pluggandet. 3,5 års studier för att bli förskollärare. Jag skolas om helt, men ser fram emot detta med lite skräckblandad förtjusning <3

Det där med barn, framförallt små barn, och mat - kan ofta vara ett bekymmer har jag märkt. Oftast inte här hos oss, vilket jag ofta får frågor om.
Men jag har märkt att andra ofta får problem med att barnen inte äter allt, att man ständigt får stå med flera maträtter till middagen - och att det blir ganska kräset och svårt vid matstunden.

Därför tänkte jag ta tillfället i akt och förklara lite om hur vi har gjort, hur vi gör och vad det resulterat i. För jag tror inte att det är en slump att ingen av våra 10 barn klagar på maten, att alla äter det mesta och att jag ALDRIG lagar mer än en maträtt till stundande måltid.

Här lagas det alltid en maträtt, och grönsaker har vi alltid i någon form, antingen finns det mycket grönsaker i själva maträtten, eller så serveras det kokta eller färska grönsaker till måltiden.
Just där är det blandat vad barnen önskar, men de tar allt som oftast även av grönsalladen. De flesta rynkar lite åt färsk tomat (som jag älskar) - men den är lätt att pilla bort och jag tror att de lärt sig detta av deras pappa.

Gällande val av mat så äter jag själv inte typ inälvsmat så det lagar jag inte och jag tror att barnen skulle ha svårt för det de också. Men jag vet inte - för jag har inte testat och kommer inte testa. I övrigt äter de både fågel, fisk, fläskkött, nötkött, viltkött och vegetarisk mat. Vi pratar om olika maträtter och barnen är oftast väldigt villiga att testa lite nya saker, nu har vi till exempel diskuterat att testa kikärtsbiffar som ett exempel på vegetarisk mat. Halloumistroganoff var ett annat väldigt populärt inslag när det gäller det vegetariska.
Barnen lämnar ofta förslag på maträtter som de kanske hört om, sett på nån sida eller som de ätit i skolan, sen kan jag modifiera efter egen tanke eller deras önskemål - och så blir det kalasbra.
Ofta kommer någon ut i köket, frågar vad det är för mat idag, kanske hjälper de till en skvätt eller så springer de omkring och talar om för alla andra vad det är för mat - vilket ibland kan resultera i att flera kommer ut för att kolla läget i kastrullerna ;) Det skapar en positiv stämning liksom.

Barnen får tidigt lära sig att äta våran mat. Lovis är sju månader nu och äter av vårt, i stort sett oavsett vad vi äter för mat. Idag åt vi soppan ovan, korvsoppa. En enkel och smidig maträtt som är sådär lagom mättande - jag gillar enkelheten.
Kan väl tyckas konstigt att servera en sjumånaders kanske, men faktum är att det funkade kanonbra. Hon var lite skeptisk i början men sen slank det ner både lite korv, potatis och rotfrukter.
På de övriga bilderna kan du se biff stroganoff på lövbiff, fläskfilegryta med pasta (blanda ihop och det blir en krämig fläskfilepasta) och kyckling i ugn med krämig sås. Alla fyra rätterna har serverats här hemma udner senaste veckan - och alla har tagits emot väl hos barnen.

Jag tror att barnen tidigt lärt sig att här serveras bara en rätt. Är det något man inte gillar, ja då lämnar man det. Vi gör ingen stor grej utav det, och varken hotar eller mutar vid måltiden.
Oftast kan det kanske vara lite paprika eller purjolök som pillats ut ur maten, men annars går det mesta ner. Tomaten i salladen ligger ju oftast kvar i skålen till den (typ jag) som gärna vill ha den.

Jag tror att det lätt kan bli att man får fortsätta med att göra fler maträtter om man en gång börjar. Eller att barnen liksom snart lär sig att de kan ta en smörgås istället för middagen om man inte tycker om fisk, fågel eller det faktum att maten smakar för mycket chili. Det blir liksom lätt en vana.
Här äter vi mat, när man ätit klart dukar man av efter sig och sen blir det nåt att äta igen vid nästa måltid helt enkelt. Enklare blir det inte, enligt mig. Skulle man bli sugen på något däremellan så finns alltid fruktskålen att kika i, för den som önskar. Men smörgåsar och sådant är ingenting man springer och äter i tid och otid.

Dessa punkter funkar bra här, och jag tänker att det kanske kan ge andra något också. Kanske att fundera över eller att ta efter. Helt upp till dig som läser <3

Det har varit ganska tyst här inne, eller hur?
Sanningen är att jag inte orkat, för verkligen har varit mycket dyster. Minst sagt,. De senaste månaderna har varit extrema, och då menar jag sista halvåret faktiskt.

Min pappa blev sjuk. Han var sjukare än vad någon kunnat tro. Han fick cancer.
Men han skulle ju vinna den där kampen, Vi skulle hjälpa honom att slå cancern på käften.
Vi misslyckades.,

4 månader efter diagnos förlorade vi pappa. Min högt älskade pappa. En resa som jag inte önskar någon annan. Jag hatar cancer (men vem gör inte det?). Ska dela historian med er, var så säker. Du ska få läsa om vår resa, jag jobbar på det. Men det är tufft.

Pappa förlorade sin kamp den 16 november. En månad senare var det begravning. Inom loppet av 3,5 år har vi nu fått ta farväl av både min lillebror och min pappa. Livet är orättvist. Sjukt jävla orättvist.

Värst är att man hittar nya saker liksom, hela tiden. Pappas resa är helt otrolig, och jag ser det som mycket viktigt att detta uppmärksammas. Att pappas resa lyfts,

Idag orkar jag skriva. Men historian är lång, den tar några dagar att skriva - bearbeta och publicera.

Idag har pappa varit lite extra saknad. Han fattas oss varje dag, varje minut - varje stund i mina dagar saknar jag honom i livet. Men just idag fyller jag år. 36 år. Och detta är min första födelsedag utan min pappa, jag som alltid haft mina föräldrar hos mig när jag fyllt år - typ varenda jul bortsett från när jag fyllde 25 och bodde 15 mil ifrån dom - det var extrem snöstorm och vi beslutade att ses en annan dag när stormen lagt sig. Den dagen kändes som en evighet.*
Vad gör det då idag?

Julafton, hela julhelgen, nyår och allt vad det innebär. Det fick vi genomgå utan pappa denna gång. Julen städades bort tidigt, jag orkade inte ha julsakerna framme mer än nödvändigt. Tacksamt nog protesterade inte barnen heller när julgranen plockades ner. Jag använde helt enkelt motiveringen att julgranen behöver inte följa med in i det nya året. Det funkade jättebra ;)
Julen är en glädjens högtid. Barnens högtid. Men om man mister en högt älskade förälder sådär mitt i livet (pappa blev endast 61 år, och hade så mycket kvar) - med begravning en vecka innan jul - då är det svårt att se glädjen. Men det blev så bra det kunde bli, det blev det.

Nyår kom och gick även den,. Vi år en trerätters meny här hemma och skålade in nyåret i alkoholfritt bubbel. En enda önskan har vår familj.. En Enda.
Att året 2020 kantas av glädje, och att vi får skonas ifrån sjukdomar, olyckor och dödsfall. Att vi under detta år slipper all oro som beror på ohälsa och död liksom.

Dagen idag då... den blev lugn.. Började med några timmar i skolan för min del. Jag läser just nu marknadsföring på högskolan, och är i sluttampen av denna kurs. Imorgon har vi redovisning och seminarium, och idag träffade jag mina kurskamrater (bättre hade jag inte kunnat önska mig!) - för att iordningsställa det sista. Är så jäkla tacksam för att jag gjort denna kurs tillsammans med just dessa människor, som visade sån otrolig medkänsla och empati när jag plötsligt ställdes inför livets största kris,
I vilket fall som helst, vi fick nog ordning på det - och imorgon går seminariet av stapeln. Sen är det en preppföreläsning och en tentamen innan kursen är klar.
20 januari börjar jag läsa på heltid. Mer om detta snart ;)

Dagen fortsatte sen med garnering av smörgåstårta,. min egen födelsedagstårta. Pappa hade älskat den. Han älskade alla mina smörgåstårtor <3 Kommer nog alltid att tänka några extra gånger på just pappa när jag gör mina tårtor.
Nedre lagret med en leverpastejsröra av leverpastej, bostongurka och grädde. I de andra tre lagret blev det min egen ost- och skinkröra, ett hemligt recept som jag själv utvecklat genom åren., Det varierar lite beroende på om jag är sugen på purjo, rödlök eller äpple - idag blev det rödlök. Och ja - tårtan var väldigt god ;)

Våra absolut närmaste kom hit för kaffe och tårta. Precis som det brukar vara. Vi bjuder sällan, om än aldrig typ, hit någon på födelsedagar. Detta är nog något som blivit med åren, allra helst efter det beteendet många visade när vi gifte oss. Sen vill jag inte att folk ska känna nåt tvång till att de ska ha present eller nåt med sig. Hit är man alltid välkommen, alltid. Oavsett vardag eller bemärkelsedag. Vi är ju helt vanliga människor som också uppskattar en pratstund över en kopp kaffe, en kaka eller bara ta en promenad och snacka skit :)

Materiell lycka blev det minsann också. Dels har vi fått en bil som står på uppfarten, den fick jag och Conny tillsammans - som en gemensam julklapp och present (han fyllde år dagen innan julafton, jag idag). Idag fick jag en bärbar dator som jag faktiskt så väl behövde med tanke på skolan, Och för första gången så blev jag så överraskad av C att jag nästan började gråta haha. Jag hade verkligen ingen aning,*
En kaffekopp som skrek mitt namn när jag såg den fick jag av mamma, en kopp av Gynning med gulddekor, det knöt sig i magen när jag såg den och tänkte direkt att den där måste jag ju ha! Därtill ett kakfat av syrran och hennes familj - som kommer göra sig snyggt när jag bakar småkakor (händer ju egentligen på tok för ofta). Tulpaner och skraplotter är också sånt som jag tycker andas JAG och som jag fick idag. Och kramar av alla barnen <3

Ikväll har jag roat mig med att titta på "tillsammans mot cancer", som kanske inte var direkt roande eller upplyftande. Jag grinade som ett övergivet barn. Men det gör ont. Det berör. Det svider och smärtar. I dagsläget mer än någonsin kanske.

Men i det stora hela har dagen varit sådär lugn och bra som jag önskar att den ska vara. En dag tillsammans med de jag bryr mig mest om liksom. Och ikväll lägger jag mig för att sova, för första gången som 36-åring. Ett år närmare 40.