STIGVARD - HUR DET ÄR ATT HA EN KATT MED TRITRICHOMONAS FOETUS

Möt vår stjärna, Stigvard.
Han kan sitt och tass, han vet hur man leker kull och mycket, mycket mer.
Han älskar frukt och grönsaker. Gurka, majs och banan är definitivt några favoriter.
Ofta ifrågasätter vi ifall han verkligen är en katt.
Han är nog den smartaste katten i världen, och skulle han haft mer engagerade ägare hade han vunnit priser.

Stig blev vår första katt.
Vi funderade först på att adoptera (vilket är det BÄSTA man kan göra!!) men vi ville gärna ha en raskatt, en Somali.
Vi hittade honom på blocket och fick kontakt med en seriös uppfödare nere i Blekinge.
Hon var supertrevlig och allt gick bra och smidigt, förutom att Stigvard vart dubbelbokad.
Vi fick erbjudandet att ta en annan kattunge men tackade nej då vi verkligen hade blivit kära i honom.
Så vi fick honom.
Några veckor senare åkte jag ned till Skåne för att hämta upp vår nya familjemedlem.
Han var rinnig i nosen samt i ögonen men det var normalt för kattungar som utsattes för stress.

Väl hemma överöste vi honom med kärlek och uppmärksamhet.
Han fick det bästa katträdet, roligaste leksakerna och smidigaste kattlådan.
Några dagar i sträck var han dålig i magen, men det var inget att oroa sig för, han var ju bara stressad.

Ändå kändes det som att något var fel.
Efter några veckor började han vara dålig konstant. Vi åkte från en veterinär till en annan och ingen kunde hitta felet.
Vi fick tips att byta foder till något mer fettsnålt, något fiberrikt och efter ytterligare ett par veckor var vi på botten.
Vi började googla som två fån. Vi hade köpt en dyr liten misse och hade nu betalat det dubbla av hans pris i veterinärbesök.
Till slut hittade vi det vi trodde han led av. Tritrichomonas foetus.
Så vi skickade in hans prover och väntade på svar.

Stigvard ville inte leka, äta, dricka. Han ville bara ligga i min famn och sova hela dagarna.
Tillslut klarade vi inte mer och åkte till akuten, de tog in honom och sa att de inte visste ifall han skulle klara sig.
Han hade otroligt hög feber, inflammation i tarmen och var helt uttorkat.

Efter tre dagar under dropp hade han återhämtat sig tillräckligt för att åka hem.
Samtidigt fick vi bekräftat att han hade T Foetus som vi misstänkte.
Det är en parasit som sitter i grovtarmen och orsakar långvarig, blodblandad diarré samt sänker immunförsvaret så att katten är mer mottaglig mot andra sjukdomar.

Jag skrev ang detta i en Facebook grupp för Somali rasen och plötsligt började folk höra av sig till oss och berätta att de hade varit med om samma sak, och inte nog med det - de hade köpt katter från samma uppfödare.
När jag hörde av mig till henne nekade hon allting och någon timme senare skrev ut offentligt att hon skulle lägga ned sitt katteri.
Från att hon var riktig härlig och varmhjärtad förvandlades hon till en känslokall, otrevlig människa.
En uppfödare som påstods bry sig om sina katter bröt kontakten med oss och skrev att om vi vill fortsätta diskussionen ska vi ta det till rätten.
Och vad att vi fick reda på? Då sjukdomen inte är anmälspliktig fanns det ingenting vi kunde göra.

Nu, ett år senare, har vi en alldeles underbar, men fortfarande sjuk katt som aldrig kommer kunna ställa upp i någon visning.
Trots att han säkert hade tagit hem priser.
En Somali som kräver dyrt veterinärsfoder och som tyvärr ofta blir sjuk då hans immunförsvar är i sitt sämsta skick.
Som alltid blir dålig efter ett veterinärsbesök eller när han har fått i sig något annat än han specialfoder.
Som alltid har ont när han går på toa.

Hade T Foetus varit anmälspliktig, eller uppfödaren ärlig så hade vi kunnat behandla honom som kattunge.
Vi hade sparat på hans lidande och vår ekonomi.

Stigvard är en del av vår familj och vi ångrar inte en sekund att vi köpte honom.
Men vi önskar att uppfödaren hade haft mage att stå upp för att hennes katteri hade fått parasiter och sökt hjälp.

Eller åtminstone sagt förlåt, som är det minsta alla hennes köpare förtjänar.

Gillar

Kommentarer

R
,
Så tråkigt att det blev så 😟 Jag tror att kissen jag fått hem lider av samma sak, hon har varit dålig i magen i två veckor nu, slemblandad blod o lite blod runt analöppningen vissa gånger. Uppfödaren har gett rådet att avmaska en kur så får vi se om det blir bättre. Men nu efter ett par dagar avmaskning: fortfarande illa. Hon kastreras på måndag, kanske får jag be veterinären ta prover för att se om det är dessa hon har. Så tråkigt när det blir så när
man köpt en fin raskatt, jag tycker om henne mycket men vill inte se henne lida så.