En chipsberoende om rasism och att string är oskönt

Det är väl bara att börja!

I vanliga fall när jag presenterar mig (in real life) och ska skaka hand så tänker jag endast på att uttala mitt egna namn tydligt vilket resulterar i att jag aldrig minns vad personen ifråga heter. Det är inte för att jag inte bryr mig, utan snarare för att jag ofta får frågan "Va?" när jag säger Dominika.
Så! Skönt att man slipper skaka hand i bloggvärlden.

Vem är jag då?
Jo, det har jag faktiskt rätt bra koll på. Hade jag dock fått frågan för ett år sedan så hade jag suttit här i en timme och försökt komma på något svar.
Jag är jag och jag är stolt, om jag ska uttrycka mig cheesigt.
Jag är av det kvinnliga könet (får man ens säga så längre?), 22 jordsnurr gammal.
Född och uppväxt i Polen hos mina morföräldrar, där jag jagade hemlösa katter och åt fem påsar chips om dagen utöver mormors rejäla matportioner (tack Gud för min förbränningsförmåga!).
Flyttade till Sverige med min mor när jag var 12. Jag ser mig själv dock inte som mer polsk än svensk trots att jag har bott i polen merparten av mitt liv. Eller gör jag? Det får jag ta upp i ett senare inlägg.
Jag gick ut gymnasiet här i Stockholm (Täby) för hundra år sedan och har sedan dess alltid jobbat.
Bor i en liten lägenhet i Solna tillsammans med två katter och en pojkvän. Dem kommer ni höra mycket om...

Varför startar jag en blogg?
Till och börja med så har jag faktiskt haft blogg tidigare, några stycken om jag ska varar ärlig.
De har alltid handlat om allt mellan jord och himmel och aldrig haft något syfte. Jag har alltid gillat att uttrycka mig i skrift men latheten tog över, det har väl varit anledningen till varför jag gång på gång slutade blogga.
Jag är tillbaka i bloggvärlden för att DET ÄR SÅ KUL! Nej, men för att jag verkligen behöver ett fritidsintresse.
Nu tänker säkert många "Fritidsintresse? Då kan hon börja träna eller läsa böcker" och jag kan slå vad om att någon tänker att jag borde börja spela dataspel, för hur coolt vore inte det? Tro mig, jag har försökt.
Träning hör ni ju själva inte riktigt går ihop med mitt chipsberoende, jag har haft gymkort i snart två år och besökt gymmet sammanlagt sju gånger. För er träningfreaks: ja det är roligt att träna, men ibland finns det för många ursäkter för att inte få tummen ur stjärten.
Att läsa böcker är fantastiskt, men det gör jag helst när jag är påväg någonstans.
Och dataspel? Det är oundvikligt att spela när man är i ett förhållande med Max. Men det kliar inte i fingrarna när jag är ensam hemma på det sättet.

Bloggen?
Denna blogg kommer handla mycket om mig och min syn på livet.
Jag har kanske inte tänkt använda bloggen som en dagbok som kommer att uppdateras med exakta klockslag och skvaller om mina kollegor och vänner. Ber om ursäkt för det.
Det blir snarare en plattform där jag får påminna mig själv om vad som faktiskt är viktigt för mig.
Här kommer ni hitta tankar angående allt från feminism, rasism och sexism till att rött inte matchar med rosa och att det inte alls är skönt att gå i stringtrosor. Förhoppningsvis (Inshallah) så kommer även några updates om outfit och mat.
Kommentarer och feedback tas tacksamt emot!




Sååå.. Välkomna till min blogg 👋


Gillar

Kommentarer

klara ericsson
,
Hoppas du har en helt fantastiskt dag! <3 http://nouw.com/klaraericsson