Ännu en resa gjord till en av mina vänner från YWAM. 10 dagar med allt ifrån thrift shopping, amerikansk mat i överflöd, football match på Neyland Stadium till att strosa på gatorna i Nashville, sova i knappa plusgrader i tält på berg och gå på flera otroligt häftiga hajker. Verkligen en häftig resa och att få göra det med Jessie som jag inte träffat på nästan sju månader var kung! Nu laddar jag om för nästa resa som redan är bokad. Förutom att Laila kommer hit snart och en resa till Riga i maj med konfirmanderna så är första flygturen bokad då jag och Katie ska iväg på äventyr i sommar. Jag kommer kunna bocka av så många grejer på min bucketlist. Så taggad!! Men här är iallafall en liten vlogg med några klipp från Tennessee-resan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Äntligen fick jag åka och träffa min kära Laila efter några månader ifrån varandra. Otroligt dryg resa dit med tåg och långa väntetider. Men så är det när en bor långt från storstäderna. Jag är iallafall överlycklig över att få ha en privat guide på Islands vackra ö. Och såklart att få träffa Laila igen. Hon kommer till Sverige över nyår btw, så excited!! Helt klart 10/10.

Likes

Comments

Har ju skrivit massa om att jag gjort filmer och sånt, så tänkte lägga upp en här då.

​Hörs huj

Likes

Comments

​Nuså är jag tillbaka hemma igen. Helt galet på samma gång som det känns som att jag aldrig ens åkte iväg. 

Detta har verkligen varit mitt livs äventyr på dom snart 20 år jag spenderat här på jorden. Aldrig hade jag väl kunnat drömma om att bo på Hawaii och i Filippinerna. Att få utmana mig själv och växa i karaktär och klara av saker jag inte ens kunnat föreställa mig. Den här resan har pushat mig, fått mig att uppskatta allt överflöd som finns här hemma och att det är möjligt att leva på fem t-shirtar och tre shorts. Man behöver inte femton par skor, det räcker med ett par. Dricksvatten är en lyx, lika som varma duschar. Att kunna slänga kläderna i en tvättmaskin och inte behöva handdiska efter en måltid med nästan 30 pers.

Jag ligger nu i min egen säng, alldeles ensam. Mitt rum är större än vår matsal, tjejernas och killarnas sovrum tillsammmans då vi bodde i Filippinerna. Jag har fått sova, äta och jobba med människor jag aldrig skulle prata med om jag fått välja själv. Men jag har också lärt mig älska dom människorna och kan inte föreställa mig ett liv utan dom nu. Det har visat mig hur mycket man dömmer folk eftaren första anblick och inte ger dom en chans att visa vem dom är. Att jag måste lägga ner mina om och men och istället mötas på mitten med alla väldens olika ideologier. Att jag inte alltid har rätt och att jag kan lära mig av dom man minst anar. 

Den här resan har varit minst sagt utmanade, på många vis. Jag har putsats och slipats och blivit en bättre version av mig själv.Det har varit tufft många gånger, men man kan inte få förändring utan ändring. Det låter klyschigt men det är också sant. Går man i samma spår hela tiden så kommer allting se likadant ut hela tiden också.

Jag hoppas ni uppskattat att få läsa lite om min resa, även om det inte blev många uppdateringar under tiden vi var i Filippinerna. Jag kommer ha bloggen kvar och skriva lite då och då jag får intressanta saker att berätta eller när jag åker iväg på kommande resor. 

Hörs huj

Likes

Comments

Var ett tag sen sist men tänkte slänga in en uppdatering ändå. Det är så att nu har vi bara tre dagar kvar här i Filippinerna innan vi drar tillbaka till Hawaii. Det känns asknepigt att vi ska åka härifrån. Det har ju liksom varit mitt hem i tre månader och jag har fått vara med om så mycket. Vi har mestadels jobbat i Bicol regionen och dom ställena vi varit är i Naga City, Catanduanes och Caramoan.

Jag har svårt att försöka sammanfatta allt i ord men jag ska försöka. Att handtvätta mina kläder och duscha med hinkar har blivit vardag och jag minns knappt hur det är med tvättmaskin och en riktig dusch, med varmt vatten. Jag är blekare nu än när jag lämnade Sverige i slutet på september då det regnat ca hela tiden här. Plus att vi har klädkoder så inget får vara kortare än knäna, inga urringningar eller axlar får visas. Så det har inte varit så aktuellt att försöka få sol på sig och en skön bonnbränna.

Jag har blivit utsedd till lusdrottningen då ingen av lokalbefolkningen någonsin sett så mycket löss på en och samma människa. Go hard or go home, mitt motto. Man vill ju bli ihågkommen för nånting iallafall. Så det har varit många timmar som ägnats åt att kamma, plocka och lus-behandla hår.

Vi har fått vara med och hjälpa alla sorters människor och sett otroligt mycket lidande. Människor som bor 10 pers på ett par kvadratmetrar, folk som svälter och dom som inte har nånting alls. Det har varit väldigt utmanade men också väldigt berikande. Jag är otroligt glad att jag haft denhär upplevelsen. Den har veklingen gett mig ett nytt perspektiv på livet och allt vad det innebär.

Har ni frågor om saker ni vill jag ska skriva om så är det bara att kommentera. Jag kommer klippa ihop nån film att lägga upp senare men just nu är det knapert med wifi.

Nu laddar jag för att åka tillbaka till staterna, få träffa min familj och ha semester ett tag.

Hörs huj

Likes

Comments

Hellå allihopa där hemma! Jag lever!

Var väldigt längesen det var en uppdatering nu, men har lyckats få till lite wifi till datorn nu.

Så vad har hänt dom senaste två veckorna? Jo vi har kommit på plats på basen. Jag städar toaletter, skrubbar golv och väggar varje morgon. Vi har inget varmvatten eller duschar, så det är hinkar som gäller. Det ösregnar minst en gång om dagen, annars är det varmt och fuktigt.

Vi bor på en tomt med tre enplanshus och ca 30 pers som delar på det. Vi sju tjejer har kommit varandra ännu närmare, bokstavligt talat. Vårt rum består av våra våningssängar. That's it. Men det är mysigt. Man får liksom försöka kliva över varandra och ta sig till sin plats. Kläderna tvättar vi för hand. Det är en trevlig omställning mot för Sverige. Det som inte dödar, härdar. Haha nej men det är faktiskt bra här. Man har lärt sig redan efter ett par veckor att uppskatta allt man har hemma och inse att man är väldigt lyckligt lottad. Vi lever som majoriteten av världens befolkning lever. Man skäms lite för att ha tyckt det varit jobbigt i början. Det är faktiskt en väldig vanesak, redan efter typ tre dagar var man van. Dock så längtar jag oerhört efter en het dusch, men det lär dröja några månader tills dess, vilket kommer göra den ännu bättre.

Maten är kanoners. Jag älskar Asiatisk mat! Lite rädd att jag kommer tröttna dock, då det är i princip samma sak tre gånger om dagen, sju dagar i veckan. Men jag ska inte klaga, den är väldigt god!

Vi har haft en julfest för några barn här som vi hjälper varje lördag. Då får dom leka lite lekar och äta mat. För vissa är det den enda maten dom får på hela veckan, så det är lite sorgligt. Dom är helt otroliga och sprider så mycket glädje och kärlek omkring sig, och ändå har många av dom trasiga bakgrunder.

När vi inte jobbar eller har andra aktiviteter så spenderas den mesta fritiden på ett närliggande café med wifi, sovandes i sängen eller med en bok i handen. Mycket mer finns inte att göra. Har dock börjat med träningen igen, är lite klurigare när man inte har något gym att gå till. Hittills så har vi försökt trängas på golvet i sovrummet. Vi fick köra i omgångar haha.

Ja, jag vet inte riktigt mer vad jag ska säga. Ni får gärna kommentera frågor om ni har det, om det är något speciellt ni vill jag ska berätta om eller så. Alla frågor är välkomna, kan svara på dom i nästa inlägg.

Kommer inte kunna uppdatera varje dag, men ska försöka få till det så ofta jag kan. Vi kommer börja åka ut på "outreaches" lite nu och då nu så vet inte hur det blir med internet. Dock har jag fixat data till telefon så kan troligen dela från den när jag har bra signal och sånt.

Hoppas allt är bra där hemma! Saknar massa folk och faktiskt vintern.

Hörs huj

Likes

Comments

Nuså är vi äntligen på plats på riktigt. Kom till hotellet vid 18-tiden igår. Vi hade en liten genomgång innan vi drog ut och käkade med hela gänget. Uncle Paul är här en vecka för att få igång oss och introducera oss till massa folk vi ska jobba med här. Spännande.

Kring åtta på kvällen var alla helt slut och vi gick tillbaka till hotellet där vi däckade rätt fort. Blev en otroligt skön natts sömn och vi njuter i fulla drag då vi inte vet nästa gång vi kommer få sova i en säng haha. Dock blir vi på hotellet en natt till innan vi drar vidare till nästa ställe imorgonbitti.

Dagen började med att jag vaknade vid 8, tog en dusch och väckte sedan Alli och Caithlyn som jag delar rum med. Gick och käkade frukost och sen var det dags för träff igen. Gick igenom mer vad som händer till veckan och lite sånt. Är fortfarande ganska lugnt tempo och det är vi alla glada för.

När det var klart gick vi för att käka lunch och nu väntar vi på att klockan ska bli 14.30 då vi ska dra och handla lite. Sen ikväll ska vi käka middag med några viktiga personer som vi ska jobba med sen, så det blir roligt. Blir nog en tidig kväll sen då vi ska vara utcheckade och klara 7.00 imorgon, för att dra till busstationen och bussen som ska ta oss 10h bort härifrån. Yäy!

Liten rolig grej som jag tänkte nämna är alla kommentarer från mina vänner. Är ingen vad jag vet som varit i Asien förr och dom är helt fascinerad av hur trafiken är och allt nytt. Haha! En tjej fattar inte hur det går till, trafiken är det värsta hon sett i hela sitt liv säger hon. Hon skulle bara veta hur det är i Sri Lanka, och Indien för den delen även om jag inte varit där än.

Hörs huj


Likes

Comments

Nu sitter jag alltså vid Starbucks på Taiwans flygplats.

Söndagen började med frukost och sen satt jag kvar i matsalen för att redigera och facetimea lite. Helt sjukt att det var sista frukosten.

Vid 13 tiden gick jag tillbaka till rummet för att plocka ihop det sista och chilla lite. Slutade med att jag och Jessie satt i min säng och redigerade på varsin dator. Kul att hon också är intresserad så man har någon att bolla med.

Som vanligt så blir det stressigt hur mycket tid man än har. Kl 16.20 insåg vi att det var tio minuter kvar till middagen och 40 minuter kvar till samling. Så det blev panikstädning och springmatch till matsalen för att käka en snabb middag och sen fort tillbaka för att ta alla grejer till klassrummet. Så där gick vi igenom lite saker innan vi lasta på all packning och bar iväg.

Vid 21 tiden lyfte vi från Konas flygplats mot Honolulu, ca 45 minuter. Där hade vi sen ca en timmes väntan på nästa flyg mor Taiwan och där är vi nu, 11,5h flygtimmar senare. Söv väldigt gött, vilket jag som vanligt är ensam om haha. Är så glad att jag kan somna varsomhelst och hursomhelst.

Så nu har vi precis köpt lite mat och försöker fördriva dom 8h vi har att vänta. Får se vad som händer sen.

Hörs huj

Likes

Comments