Så nära.... men nu långt ifrån!

Farmor!
Du är en kämpe, se nu till att kämpa på så vi får över dej till vårt land, vår by, nära oss!
Idag hände det som absolut INTE fick/får hända.
Mitt i rensa/pack kaoset försvann hon, hon tappade talet och känseln.
Hon fick inte fram några ord. Ambulans tillkallades av Ida och de va en lååång väntan ( kändes de som).
Jag fick nån slags chock, gick ut i köket och där va ja. Kom mej inte för att gå ut till sovrummet utan tyckte tydligen att de va viktigare att packa.
Och så har vi fina, snälla, goa Becka, mitt i detta kaos va ja ju tvungen att försöka hålla mej lugn för henne. Hon blev såklart både livrädd och såå ledsen. Fy 17, har inte känt mej så otillräcklig på läääänge.
Fina unge!!!
Nu i kväll har far ringt sjukhuset, och hon har hjärnblödning och ska opereras, vilket innebär att vår efterlängtade tripp hem inte blir av för hennes del. Men vi måste ju åka ändå. Bara det känns för jävligt. Jag tog mitt förnuft till fånga innan de tog MIN farmor och gav henne en varm kram. Då va hon vid medvetande och sa : jag vill ju till Sverige, lämna inte mej här. Då brast de totalt för mej, grät och talade om för henne att allt kommer bli bra! Är detta de bästa sättet? Kommer de bli bra? Kommer hon bli som hon va?
Ja inte vet ja, de som suger allra mest är att ja kanske inte får säga hej då, allt detta är en pina!!
Hoppas verkligen på positiva nyheter i morgon bitti. FARMOR du är ju mitt allt,  de får inte sluta så här ju....

I vilket fall så åker ju då vi hem i morgon, vi har inget val,  eller val har vi väl men kruxet är att allt är ju inpackat/ betalt/ bokat.Alla saker är i lastbilen som ska köra över allt, de går ju liksom inte att bära in allt.
De blev väldigt mye krångligare,  samtidigt som jag är " tacksam" över att detta hände vid köksbordet här hemma och inte på färjan i morgon, eller när hon envisades med att gå ut och gå i två timmar i morse....
Så de va väl ändå lite tur i oturen....💙

Dagen började så bra, hon gick iväg till sina fåglar, vi började packa.
Vi mumsade frulle när hon kom tillbaka och sen blev de full fart.
Pappa & farmor drog iväg och fixa en massa tråkärenden så Becka & ja rymde ut i den friska 🌞-iga luften .

En tur in på Tokmannii hör ju liksom till😝
Och så promenerade vi en runda på ca 5 km.
Vi hängde även ute på gården en stund, ville inte gå in.

Ja sen har de varit full fart och fullt mä människor....
Ida och Liisa kom förbi,  de fick en del pyttlar och de fick ju dessvärre hjälpa till att packa.
Flyttgubbar 5 st, ambulanskillar, och så en mäklare på det.... och så vi andra 7 pers... ja kaos va bara förnamnet...
Men så eftektiva och vi fick in allt som hon önskat i bilen....

När vi kände oss klara drog vi och käka på nån pizzeria. Becka tog en vanlig pizza mä pommes o äcklig sås på och ja kycklingrulle. Alltså urk.... finnar ä fan kassa på att fixa pizza. De slutade mä att Becka & ja böt mat....

Tack Liisa & Ida för hjälpen, är så glad att ni lugna och sansade va här när farmor insjuknade, vet i hunnan va ja gjort annars....
TACK! 💕

Ja som ni förstår blev ju inte detta som de va tänkt. Becka har varit ledsen och vill hem till pappa och syrror. Jag vill ha min man och barn här !!

Vi avslutade med ännu mer plock och städ. Och så pratade vi länge om allt. Försökte komma på lösningar m.m.

Tur hade vi iaf, lite möbler kvar..... 😁

Nu tackar ja för mej även om ja vet att ja inte kommer kunna sova.... i natt heller.
Jag vill bara be er om en sista sak: SNÄLLA VA RÄDDA OM ER, TALA OM FÖR NÄRA OCH KÄRA ATT NI ÄLSKAR DOM OCH FRAMFÖRALLT HÅLL TUMMARNA FÖR MIN FARMOR 💙
Kraaaam 💕

Gillar

Kommentarer

Emma
,
Fina du ❤ Tänker på er och var rädda om er ❤ Håller alla tummar och tår för farmor ❤