17-08-12-5 Collage_Fotor 17-08-12-4

17-08-12-1

17-08-12-6

"Vad var det?! Var det en... nej det kan det inte varit. JO, DET ÄR DELFINER!"

Första stora stimmen med delfiner sågs när vi skulle krossa Biscayabukten. Det var inte bara stim om 4 eller 20 delfiner utan ofta uppemot hundra. Ibland jagade de om nätterna i ljuset från båtens undervattensbelysning, andra gånger visade de bara upp sig, hoppade några gånger och sedan simmade iväg. Var gång var magisk. Delfiner är så fina och utger så mycket harmoni. På slutet av resan var hysterin kring designernas sällskap inte längre lika stor utan om någon ropade delfin frågade man hur många, var det ett stort stim slängde man ett öga annars låg man kvar och njöt av vågornas fridfulla vaggande.



"What was that?! Was it a... no it can't be.  YES, IT IS DOLPHINS!"

The first big shoals of dolphins was seen when we crossed Biscay. It was not only 4 or 20 dolphins but more often nearly a hundred. Sometimes they hunted at nights in the underwater light from the boat, other times they just showed up, jumped a few times and swam away. Each time was magic. Dolphins are so beautiful and harmonious. At the end of the trip the hysteria wasn't as big so when someone shouted dolphins you asked how many, was it a big shoal then you gave it a check otherwise you kept laying down enjoying the waves rocking you side to side.

Likes

Comments

17-08-11-kallt-5 Collage_Fotor3 17-08-11-kallt-3 17-08-11-kallt-4 17-08-11-kallt-6 Collage_Fotor1

Pictures from the cold part of the trip

Vi gjorde det! Vi är nu framme i Kastéla efter 48 dagar till sjöss. FYRTIOÅTTA DAGAR!!!  Det låter helt sjukt i mina öron. Jag visste vad jag gav mig in på men ägnade det inte så mycket tanke, ville inte ha några förväntningar. Nu vet jag hur det är att vara på havet en längre tid, att segla från kalla breddgrader till varmare och exakt hur det är vara sjösjuk 2 veckor i sträck. Jag vet hur det är att inte ha något att göra mer än att spana in horisonten i 3 dygn, känslan man fylls av när all tid till ägnas till tankar och funderingar. Bo 6 personer på en liten yta under 48 dagar har varit tufft men också otroligt lärorikt, att få vara kring en grupp människor dygnet runt och se oss bilda ett sammansvetsat team. Få njuta av folks styrkor och tacklas med deras svagheter, lära mig hur jag bättre förhåller mig till medmänniskor. Jag vet nu hur det känns när allt skiter sig och man som grupp måste lösa problemen. Jag vet känslan när man står utan en fungerande motor i stiltje, ingen vind, och har flera timmar till närmaste land. Hur det är att frysa, trots man haft alla medtagna kläder på sig, och att konstant svettas i 2 dygn, utan AC, bara med havet som svalkande räddare. Också vet jag hur det känns i mig när jag under ett halvårs tid planerat denna seglats och sedan efter att ha tagit mig en tredjedel, ställs inför valet att avbryta den på grund av konstant sjösjuka eller att segla vidare. Segla vidare över Biscayabukten, 3 dygn på öppet hav, utan möjlighet att vända om eller ta oss in till land. Hur det var att ta det valet och sedan ligga sjuk hela vägen men ändå med känslan av att jag tog rätt val, för jag gav inte upp. Och nu är jag här, jag gjorde det trots min hyperaktivitet, oförmåga att sitta still, och sjösjukan som slog ut mig totalt första halvan av resan. Jag är stolt, otroligt stolt. Över mig själv, men också de fantastiska besättningar jag haft möjligheten att få segla med. We did it! We've now arrived to Kastéla after 48 days sailing. FORTY-EIGHT DAYS!!! It sounds crazy. I know what was waiting but i didn't put to much thoughts in to it, didn't want to have any expectations. Now I know what it's like to sail this long, from warm to cold weather and exactly how it is to be seasick for 2 weeks in a row. I know how it s to not have anything to do but look at the horizon for 3 days, the feeling which fills you when you only leave room for thoughts and reflections. Living 6 persons on a area this small for 48 days has been tough but also very educational, to spend this much time with these people and see us form a strong group. Get to enjoy peoples strengths and handle their weaknesses, learn how to better relate to fellow humans. I now know how it feels when nothing goes as planed and we as a group had to solve all the problems. How it feels when the engine shuts down in middle of the night, with no wind, and it's hours to nearest shore. How it is to freeze, even though we wore all the clothes we brought, and to sweat constantly for 2 days without AC, only having the ocean as cooling rescuer. I also know how I feel when I planed this trip for half a year and then after two thirds having to decide whether to cancel because of constant seasickness or to continue. Continue over the bay of Biscay, three days on open sea, without possibility to turn around or get in to the shore. How it was to take the decision and end up being sick the whole way but still with the feeling of making the right choice, because I didn't give up. And now, here I am, despite my hyperactivity, the inability of sitting still, and the seasickness which completely broke me down the first half of the trip. I'm proud, incredibly proud. Of myself, but also the fantastic crews I've had the possibility to sail with.  

Likes

Comments

17-08-02-3

17-08-02-2

17-08-02-1

17-08-02-4

17-08-02-5

Båtlivet. Ändlösa dagar. Oändligt med tid. Det är då allt är i detaljerna. Håll fokus, var uppmärksam.



Boating. Endless days. Unlimited time. That's when everything is in the details. Keep focused, pay attention.

Likes

Comments

17-07-28-2

17-07-28-6

17-07-28-3 Collage_Fotor2 17-07-28-1

17-07-28-7 Collage_Fotor

Som uppvuxen i Sverige, Höganäs, en liten liten ort, är jag inte van vid mycket historiska platser runt mig. Jag har inte lekt på ängar var det en gång i tiden var krig. Inte handlat i butiken som en gång var en sprudlande medeltidsmarknad. Jag har inte gått på gator kantade av historia. Men jag känner inte att det är något negativt, snarare positivt. Hade det varit tvärtom, hade historia varit min vardag och vad jag varit van vid. Nu är det istället så att jag får möjligheten att resa, i dubbel bemärkelse, när jag besöker en ny plats. Jag får resa till ett nytt land, en ny kultur men också får jag resa till en ny tid. För eftersom historiska städer inte tillhör min vardag så uppmärksammar jag dem mer, varje hörn och torn, gatsten och slott. Jag är glad att jag fick växa upp i en förhållandevis historiefattig och grå stad. Den gav mig större historieuppskattning.



As raised in Sweden, Höganäs, a very small village, I'm not used to having a lot of historical places around me. I've not played on fields where it once was war. Not shopped in the store, which once was a lively medieval market. I have not walked on streets lined with history. But I wouldn't say that this is negative, rather the opposite. If it had been the other way around, then history had been a every day thing and something I would have been used to. Now it's rather that I get to travel, in a double sense, when I visit a new place. I get to travel to a new country, a new culture, but also I get to travel to a new time. Since historical cities are not a part of my everyday life, I pay more attention to them, every corner and tower, cobblestone and castle. Im glad I got to grow up in a relatively history poor and grey city. It gave me bigger history appreciation.

Likes

Comments

17-07-25-1

17-07-25-3

17-07-25-2

17-07-25-4

17-07-25-5

Det är alltid en glädje att strosa fram och tillbaka i Puerto Banus hamn. Det är en ännu större glädje att göra det med en Leica SL601.



It's always fun to stroll back and forth in the Puerto Banus harbor. It's a even more enjoyable to do it with a Leica SL601.

Likes

Comments

17-07-24-1

17-07-24-2

17-07-24-4

17-07-24-3

Nära och kära informerades om vår ankomst till Puerto Banus och förberedelserna sattes i gång. Det ordnades med hamnplats på första parkett, shoppades i svenska affären och inhandlades mat och dryck. När vi anlände stod en välkomstkommitté och tog emot oss med varma kramar. Efter lite återhämtning och några duschar började båten sakta men säkert fyllas av tjo och tjim. Det öppnades flaska efter flaska innan jag, Felix och vår gemensamma vän sam begav oss ut i Marbellas vimmel. Lite efter åtta kom vi tillbaka till båten, redo att segla iväg någon timme senare. (Bör läggas till att jag vanligtvis inte dricker men vid speciella tillfällen tar jag kanske några drinkar. Marbella är oftast ett speciellt tillfälle.)



Loved ones were informed about our arrival to Puerto Banus and the preparation started. It was arranged with berth on the front row, licorice with more was bought from the Swedish shop and food and drinks was purchased. When we arrived, friends stod and welcomed us with big hugs. After some recovery and a few showers, the boat slowly but surely was filled with partying. Many bottles was opened before me, Felix and our common friend went out in the Marbella night. Just after eight we came back to the boat, ready to sail away some hours later. (Should be added that I normalt do not drink anything but at special occasions I might take a few drinks. Marbella is normally a special occasion.)

Likes

Comments

17-07-19-3

17-07-19-1

17-07-19-2

17-07-19-4

Valet att segla en natt i stället för att gå i hamn gjordes och vi kom in i Lissabon, Portugals huvudstad, vid lunchtid igår. Först gjordes ärenden som att handla mat och några mindre reparationsdelar till båten. Därefter begav vi oss ut för att spana in staden, något som slutade i att vi direkt fastnade på en helt underbar matmarknad, Time Out, mitt i stadens centrum. Jag åt en vegansk tartar och den godaste chokladpuddingen jag smakat någonsin. Resten av sällskapet åt en klassisk portugisisk fiskrätt. Jag älskar matmarknader, den sprudlande energin och hur man slår sig ner ett sällskap för att sedan går en i taget och köper det de är sugna på. En bättre kväll helt enkelt. Idag bar det av mot Cádiz, Spanien.



The choice to sail a night instead of sleeping in the harbour was made and we arrived in Lisbon, the capital of Portugal, by lunchtime yesterday. First of we did some errands as buying food and minor repair parts for the boat. Then we went to explore the city, which resulted in us directly getting stuck at a food market, Time Out, in the middle of the city. I ate a vegan tartar and the best chocolate pudding I’ve ever tasted. The rest ate a typical Portuguese fish dish. I love food markets, the sparkling energy and how the group sits down and then one by one goes and buys what they crave. Simply, a better evening. Today we were heading to Cádiz.

Likes

Comments

17-07-15-1

17-07-15-3

17-07-15-4

17-07-15-2

Jag har alltid varit och kommer alltid vara svag för akvarium. Hur de för stunden för oss in i en psykedelisk värld vi inte möter så ofta i en vardag ovan jord. Vi förs in bland färger och former som bara finns under vattenytan. Jag har och kommer alltid älska hur akvarium för dig bort för stunden, in i världen av kreativitet och fantasier.

Att efter 2 veckor till sjöss få förtrollas av Oceanopolis, ett Akvarium i den franska kustorten Brest, var precis den energipåfyllningen jag behövde.



I always have and always will be weak for aquariums. How they, for the moment, bring us into a psychedelic world we don't come in contact with very often in daily life above ground. We're brought in among colors and shapes only found below the surface. I always have and always will love how aquariums take you away for the moment, into a world of creativity and fantasies.

After 2 weeks at sea I got to be enchanted by Oceanopolis, an aquarium in the french coastal city Brest. It was exactly the energy replenishment i needed. 

 

Likes

Comments

17-07-10-1

17-07-10-2

proffebild-1

Skepp ohoj!

I 18 dagar har jag hängt sjösjuk över relingen, brottats med vågor och haft vinden piskande i ansiktet. Trots illamående, och därvid negativ inställning till allt runt omkring, har jag upplevt några fantastiska ögonblick. Soluppgångar och nedgångar med hissade segel, 100-tals definer som jagat fisk runt båten på natten och soliga dagar med lugn sjön. Det har varit krävande att bo med 5 män på en båt, med också roligt och lärorikt. Hittills har det varit en resa med mycket toppar och dalar men en sak är säker, denna resan lämnar jag med en uppsjö av fantastiska minnen och lärdomar.

Hur seglade vi från Helsingborg till Spanien, var i vi befinner oss nu. Vi gick genom Kielkanalen, kanalen mellan Danmark och Tyskland, mot Nederländerna, England, Jersey och sedan Frankrike innan 3 dagars seglatsen över Biscaya bukten.



Ship ahoy!

For 18 day I have hung seasick over the side, been fighting with the waves and had the wind whipping in my face. Despite the seasickness, and the following negative attitude, I've experienced some fantastic moments. Sunrises and sunsets with hoisted sails, hundreds of dolphins which were hunting fish around the boat during night and sunny days with calm sea. It's been demanding living with 5 men on a boat, but also funny and enriching. So far it's been a trip with many peaks and valleys but one thing's for sure, I'll leave this trip with a bunch of amazing memories and lessons.

How did we sail from Helsingborg to Spain, where in we're now. We went though the Kiel canal, the canal between Denmark and Germany, towards the Netherlands, England, Jersey and then France before the 3 days  voyage over the Biscaya bay.

Likes

Comments

22-06-17-5

22-06-17-7

22-06-17-2

22-06-17-1 Collage_Fotor 22-06-17-8

22-06-17-6

22-06-17-9

22-06-17-10

22-06-17-12

22-06-17-14

22-06-17-13 Collage_Fotor2 22-06-17-18

As the car enthusiast I am, I've always had a dream of being a professional racing driver. Ferrari 488 challenge club is the closest I've got to this dream. During one full day at the track in Monza, Milano, we had a team taking care of us and a Ferrari 458 challenge car. During 6 hours we drove with experienced coaches and great telemetry walkthrough. The food, hospitality and area around the racing was exceptional. Basically this event was the best of the best, we got treated as royalty and had a amazing experience. Other then the actual 6h driving the first day we also drove the 488 GTB on the Monza track, some smaller cars between cones and the Ferrari GTC4 Lusso T in the city.

Comparing the Ferrari 458 challenge car to our 458 Italia, the racing car to the street car, is not possible nor fair. It's two completely different cars to drive even though they have their similarities. The differences makes such a big impact on the driving performance. The biggest differences I would say was that the track car had slicks (racing) tires which made it's grip a lot better, it's had better breaks and a lower weight.

One of the team drivers drove amazingly good, won two out of his two races. He were the one who drove with me, helping me to make better choices when i it comes to braking and throttle points. The other two drivers didn't have as much luck, crashed cars, missed races etc, but they kept their spirits up which impressed me a lot.

Likes

Comments

  • Facebook
  • Youtube
  • Bloglovin
  • Blogkeen
  • Nouw
Instagram@annielindgren