Godmorgon mina fina läsare och hoppas ni har en alldeles underbar fredag framför er! Som bilden ovan visar är jag inne i pluggmode igen efter mina 5 praktiska veckor ute på vfu. Det som är på mitt pluggschema nu är en läkemedelsberäkningstenta om knappa veckan följt av en tenta i akutsjukvård veckan efter det. Tycker att pluggande går bra, med vissa frustrationsdagar som jag inte tycker att jag kan något (som vanligt), men överlag helt okej. Akutsjukvård i sig är ett otroligt intressant ämne och just nu är de bara jobbigt att man vill veta att man kan så mycket som möjligt så tentan inte kommer som en härlig överraskning när man sitter där... Läkemedelstentan tycker jag också det är roligt att plugga till. Har aldrig varit en sådan som varit bra på matte men när man lärt sig räknesätten man använder för läkemedlen rullar det på någorlunda och är faktiskt lite kul att sitta och ”räkna matte” igen. Mixen av ämnen jag har att plugga till passar mig bra för tillfället.

Som ni ser på ena bilden ovan så har jag gjort som en lista på saker i skolan ”fram till examen”. Det är i och för sig endast den första kursen så så fort vi kommer igång med den andra om några veckor blir det att skriva till resten. En sån här lista gör jag till allt möjligt för tillfället. Bredvid denna lista står en annan på kylskåpet och där har jag skrivit allt jag vill komma ihåg att göra kommande dagar/vecka ungefär. Visar den inte då den är så rörig och kladdig då jag skrivit på samma lista i några veckor men de rubrikerna jag har för tillfället är tex.:

- ”Att göra inför VFU” (japp ska ju att det var rörigt, denna skrev jag för typ 6 veckor sedan) och där saker att göra har varit att: Leta efter mitt tjänstekort, skriva ut pappret som jag behöver ha med eller ta reda på när jag har ett visst seminarie.
- ”Att göra när tid finns”, och här står saker så som: Rensa garderoben eller rensa papper från termin 5. Alltså helt enkelt saker jag vill få gjort men för att inte glömma det skriver jag en sådan här lista så när jag väl har tid så kollar jag där.
- ”Att göra inför tentaplugg” och här står ex. att: Göra instuderingsuppgifter (en box att kryssa för för varje ämne insuderingsuppgifter), göra exempeltentor och eventuellt skriva ut lappar med frågor inför tentan. -”Att göra” vilket är en rubrik som blivit allt möjligt från att jag ska ringa en viss person eller att jag behöver beställa något.

Varje sak som ska göras får sedan en ruta som jag sedan checkar av när det är gjort. Detta sätt att skriva upp sakerna på har jag märkt är så lugnande för mig. Jag glömmer inte bort något som ska göras, jag känner mig duktig när jag ”checkat av” något, jag blir inspirerad till att plugga då jag vill kunna ”checka av” och jag ser framför mig att jag faktiskt gjort något senaste dagarna. Det sistnämnda är så bra för mig då jag ibland kan känna att jag aldrig kommer framåt i plugget men när jag ser att jag faktiskt gjort en del så kan jag liksom inte förneka det något mer.

Nu ska jag iväg på ”Räknestuga” i skolan där vi ska gå ingeom en gammal läkemedelstentan tillsammans med läraren så man får lite stöd i hur man ska tänka och så vidare. Kram på er! 💗

Med skylten på sniskan vinkade jag igår hejdå till min kära praktikplats och handledare efter fem veckor på Ortopedavdelningen. Ännu en praktikplats godkänd och ett steg närmare mitt mål ”Legitimerad sjuksköterska”.

Efter att ha varit på ett x antal vfu:er (verksamhetsförlagd utbildning) har man kommit till insikt i hur stor roll den specifika praktikplatsen har för ens utveckling och framförallt hur stor roll ens handledare har. Min handledare jag haft har varit så himla bra. Sjuksköterskan jag hade som handledare var inte bara otroligt kunnig om sitt område och gav mig en otroligt massa nya lärdomar utan hon var även bra i mötet med mig och patienterna och var verkligen för mig en stor förebild. Hon gav mig även utrymmet att få kliva fram, komma fram till egna beslut rörande patienterna men där jag hela tiden hade vetskapen om att hon alltid fanns där och stöttade. Jag har under dessa veckor fått växa otroligt mycket i min yrkesroll och verkligen fått komma in i vad de förväntas av mig när jag på riktigt kommer ut. En del saker jag diskuterat mycket med min handledare/tränat i att arbeta med/kommit till insikt i är:

1. Jag är aldrig ensam. Något jag pratade mycket med henne om, alltså att jag ville lära mig exakt alla scenarier som fanns ifall de skulle komma ett pass där jag själv står och ska veta exakt vad jag ska göra men riktigt så är de inte. Man kan inte veta allt, inte heller förbereda sig för allt och en kollega är aldrig mer än ett telefonsamtal bort.

2. Man kommer aldrig kunna allt.. Man lär sig hela tiden ständigt och när man lärt sig en sak kommer de alltid nya saker man kan lära sig inom just det området.

3. Vad som är prioritet just här och nu. Som sjuksköterska (och självklart i många andra yrken) har man saker man vet behöver göras under ens pass men det jag under denna praktik fått träna i är vad behöver ske just nu, under förmiddagen och vad kan jag göra senare. Vad kan jag göra för att inte vara ”stoppet i vårdkedjan”, vad kan vänta 2 timmar och vad behöver akut göras i denna minut.

Det var sedan hundratals grejer till jag lärt mig men just dessa är saker jag kommer ta med mig och som jag känt varit nyttigt för mig att ha fått diskuterat och arbetat med. Denna praktik är nu slut och måndag är det tillbaka till skolan som gäller. I helgen kommer mina efterlängtade Falunvänner på besök och jag ska bara njuta av att få ha dom här. Kram på er! ❤

Nämen hej igen, de var inte igår, förra veckan, månaden utan nästan året (?!) sedan jag skrev här sist. Så många gånger jag tänkt att nu ska jag komma igång med bloggande igen. Komma igång med att få vara på en plattform där jag kan få dela med mig av de som pågår i mitt liv, mina funderingar och vad jag vill inspirera/informera just er fina läsare om.

När jag startade denna blogg för ett par år sedan var det för att jag ville dela med mig av min alla tusen tankar jag dagligen har i mitt huvud. Tanken var även att ha en plattform där jag kan inspirera andra som är i samma fas i livet eller helt enkelt bara skapa ett vänligt diskussionsforum för alla som på något sätt känner igen sig i de jag känner just här och nu.

Sedan jag skapade bloggen har mycket saker hänt i mitt liv. Jag blev tillsammans med min nuvarande sambo februari 2016, vi flyttade ihop hösten samma år och då även till en ny stad, Örebro. Vi började både studera, fick lära oss hur de är att ha en tajt ekonomi (och fortfarande är), hur man skapar sig en ny umgängeskrets och hur man självständigt lägger upp sin pluggdag mm. Jag har fått lära känna mig själv dels som individ men också hur jag och min sambo fungerar tillsammans.

Som individ har jag insett hur svårt jag ibland kan ha de att komma igång med studier när ansvarar endast ligger på mig, hur beroende jag är av rutiner och att när det kommer till studier är jag mer en morgon/förmiddags pluggare. Jag har även insett hur rätt mitt kommande yrke som sjuksköterska känns och att det är i sjukhuskorridorerna jag känner mig hemma. Studierna har även tack vare vänner, kollegor och patienter man mött genom åren givit en en ödmjukhet till livet som gjort att jag dagligen arbetar med att inte bry mig om de små sakerna. Ett smutsigt köksbord, en missad träningsdag eller en dålig pluggdag är inte hela världen och kommer i de långa loppet inte att påverka mig nämnvärt. De som betyder något är att jag och de runtomkring mig mår BRA! Att jag klarar utbildningen och hela tiden arbetar för att ta mig igenom den är självklart viktigt men när paniken kommer och jag inte tycker att jag förstår något får jag hela tiden arbeta med att gå tillbaka till att jag faktiskt kan. Att jag inte förstår ordet ”Ledarskap” när jag sitter med uppgiften gör mig inte till en sämre sjuksköterska imorgon.

Med de sagt har jag också lärt mig att kämpa. Målet att bli sjuksköterska har alltid varit motorn för mig och när uppgifter som inte alls känts relevanta för utbildningen har de blivit en sporre i sig. Snart slipper jag dessa uppsatser. Jag lever under min utbildning för praktikerna och alla omvårdnad och medicin som jag lär mig både praktiskt men också teoretiskt. Allt annat får helt enkelt bara göras. Utbildningen har också fått mig att växa i min yrkesroll, som person och lärt mig ta ansvar för patienter som för tillfället kan ha sin värsta tid i livet.

Det vart mycket jag, jag, jag nu men är trots allt min blogg hehe. En liten uppdatering blev det i alla fall och jag hoppas ni gillade det! Ni är några som hängt kvar trots min frånvaro och ni ska veta att ni är BÄST som varit så tålmodiga. Känns så bra att vara tillbaka här igen! Kram Moa