STIL, INREDNING, PERSONLIGT

VARFÖR MÅSTE MINIMALISM VARA SVART OCH VIT? ☾✰

Jag har sen jag drabbades av ångest/depression/utmattning och började må dåligt känt ett större behov att rensa ut och minska antalet saker jag äger och har framme. Jag läste mycket böcker inom ämnet rensa, kon mari, feng shui och organisera vilket gjorde att jag gled in på ämnet minimalism. Då hittade jag också till rätt många personer på sociala medier som levde minimalistiskt och förvånades över en sak. ALLA levde sina liv i svartvitt?! De hade vita väggar, svarta inredningsdetaljer och garderoben gick nästan alltid i gråskala. Jag undrade hur det kunde bli så? Hur kom det sig att de inte hade några färgglada detaljer? Hade de rensat bort alla såna? Hade de medvetet bara sparat det svarta och vita eller hade de köpt allt det nytt för att de helt plötsligt blev minimalister (hoppas inte det!)?

Jag har faktiskt funderat på om jag skulle vilja rensa ut ännu mer hemma, göra slut på det som finns och sen bara ha saker jag verkligen älskar och använder. Men det svartvita temat gör att jag känner att jag inte passar in i mallen över en minimalistisk person. Jag vill ju fortfarande att mitt hem och min stil ska vara min egen och signalera "Lizette". Även om jag rensade ut och minskade antalet ägodelar så skulle jag ju fortfarande ha mönstrade kuddar, omaka växter, blommiga vintagetallrikar osv. Och då jag använder allt i min färgglada garderob så hade jag inte velat ta bort nåt just där. Vilket lämnar mig i en konstig sits nånstans mittemellan...

Gör min personliga stil att jag inte kan räknas som en minimalist även om jag lever med enbart det jag använder och behöver? Måste jag konvertera till svartvitt och göra mitt liv krångligare genom att bara äga 2 koppar? Eller får man göra filosofin till sin egen? Nu låter det kanske som om jag känner att jag måste få lov att tillhöra minimalism-maffian, men det är inte det jag jagar efter. Jag vänder mig med denna reflekterande text mer emot den exkluderande känslan inom fenomenet (som blev termen på allas läppar under 2017) och hade velat se lite mer individualism bland minimalisterna också. Äg lite, men äg det du älskar och som är DU. Sluta upp med reglerna om att vissa mönster och  färger inte matchar, för allt du älskar kommer passa ihop för att det är DU. Så tänker jag anamma minimalismen på mitt sätt.


Har du någon åsikt om minimalism? Vart går gränsen för vilka som är det och inte?


PS. Blommorna på bilden har vissnat och slängts och tidningarna har hamnat i återvinningen - i minimalismens anda såklart. Mina ben fick dock bo kvar.

Gillar

Kommentarer

Chicabecka
Chicabecka,
jag är ingen minimalist, fast min levnadssrandard kanske klassas som det( dålig koll?) 🙄men om jag skulle vara kan jag inte utesluta färg ur mitt liv. Finns forskning som visar att färger får oss att må bra! sprciellt rosa vid deprission har ja läst 🌸❤️🤗
nouw.com/chicabecka
dearlizette
dearlizette,

Så känner jag också med mitt liv.....oj, det låter ju toppen med glädje av färger! kanske därför jag känner ett sånt behov av att färga håret just rosa? 😉

nouw.com/dearlizette
Chicabecka
Chicabecka,
ja kanske det!☺️ jättefint btw❤️
nouw.com/chicabecka
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229