Olyckligt kär

Det finns inget sätt att komma runt det, att bli dissad gör ont. Ditt hjärta har blivit krossat och det gör både psykiskt och fysiskt ont. Även om man vet att ditt hjärta inte bokstavligen kan gå sönder så känns det som att det gör det. Det är liksom en fysisk känsla i ditt bröst och resten av kroppen känns också helt mörbultad. Man känner sig helt förstörd och då är det viktigt att ta hand om sig själv. Det hjälper faktiskt inte att ligga i sängen. Gå ut och gör saker, ta hand om dig själv, ta små steg framåt och TÄNK inte för mycket. Men koppla även bort lite, ta ett steg i taget och ta det lugnt med dig själv.

Du ska veta att du är inte ensam. Typ varenda person i hela världen har någonsin varit olyckligt kär. Ett problem när man blir dissad dock är ju att det liksom inte räcker med att man redan är hur ledsen som helst och det gör verkligen ont i hjärtat pga att man bivit sårad. Man börjar liksom skylla på sig själv och man skämma nästan lite. Man börjar fråga sig själv smärtfulla frågor som tex ''är jag så hemsk att personen jag gillar inte gillar mig, vad är det för fel på mig, hur kan jag ändra mig?''. Det där blir absolut inte bättre kan jag säga er. Dom där frågorna man ställer sig själv är bara dumma.

Fråga dig själv istället om du hellre inte hade älskat den personen. I stunden där man har som mest ont så önskar man att man aldrig älskat personen men det är ändå någon som är så fint i en sån kärlek. Det får oss att känna på ett speciellt sätt, men det gör ju självklart extremt ont.

Det kanske inte är till så mycket hjälp men jag har faktiskt fått berättat för mig att olycklig kärlek gör ont på den andra personen också. För dom lever ju med skuld och ångest också. Jag vet att detta stämmer in hos många men det behöver det ju inte göra på alla men det är vanligt. Jag vet att jag hade mått skit om någon var kär i mig och jag ej var det tillbaka, hade fått väldigt ont i magen.

Tänk om man hade ett konkret svar på hur man botar olycklig kärlek va? Det vore något. Men mina tips är verkligen att låta det ta tid, för sen när det är över känner man en sån sjuk lättnad från bröstet och den dagen kommer du känna av. Och ett lyckorus kommer skölja över dig som en våg. Jag tror helt ärligt man bestämmer själv när man vill komma över en person för det gjorde jag. Jag ville inte, jag ville hålla fast vid tanken av att han var min tills jag en dag insåg att han inte alls är det.

Gillar

Kommentarer