Header

Mitt liv

Åh som jag har kämpat de senaste fyra åren. Fyfan. Så djupa depressiva perioder och så mycket tårar. Kan ni tänka er att när jag började gymnasiet så visste jag inte vad ÅNGEST var och grät jag nästan aldrig? Sen kunde jag inte sluta. Jag kunde verkligen inte få stopp på tårarna. Alla kvällar när panikattackerna tog över min kropp och jag skrek av rädsla, bara för jag skulle få vara ensam med mig själv. Det allra farligaste jag visste var min hjärna och alla saker den ville att jag skulle göra mot mig själv. Alla fina ord jag fått, bara av att jag vågade prata om min demoner. Och allt jag lärt mig? Om mig själv, om andra, om psykisk ohälsa. Min gymnasietid har varit något så mycket mer än bara min gymnasietid. Det var då jag mötte mig själv, den delen jag alltid gömt undan. Det var då jag träffade min kärlek och lärde mig vad ett förhållande verkligen är. Det var då jag insåg att vänner inte är allt och andras åsikter verkligen inte är det viktigaste. Jag fick känna på hur det var att vara en person folk kände tillit och förtroende för, att jag var den de vågade öppna upp sig för. Alla människor jag träffat? Alla fina ord jag blivit överröst med. Så många vet inte ens att de varit med och räddat mitt liv. Jag ska nog hitta ett sätt att tacka varenda en. Innan jag springer ut ifrån skolan ska jag ha tackat er som visat att ni funnits där för mig och bara velat mitt bästa. Så bli inte chockad om det dyker upp ett meddelande från mig. Det betyder bara att även fast saken var liten, så betydde den mycket.

Likes

Comments

Mitt liv, Mitt mående

Well hello hello hello. Den här veckan är det full fart på mitt deprimerade arsle. Jag har något inplanerat varje dag. Hittills har jag hållit i två presentationer i skolan själv och intervjuat min gamla psykolog och min lärare. Kvar har jag en till intervju på fredag och jobb imorgon. Seeeeen får jag ledigt en vecka. Men har en uppgift jag måste få gjord då med. Så ingen vila här inte! På grund av stressen har jag varit så där extra orolig i bröstet. Det har gjort ont. Så till lovet ska jag ta extra bra hand om mig själv. Som min fd psykolog ofta sa: det handlar inte om att ständigt må bra, utan att ha det bra med sig själv trots smärta. Jag har köpt nya bra hårprodukter som ska få återfukta mitt hår. Det är dags att börja ta hand om alla delar av mig själv. Jag tog mig även till gymmet för att prova hur det gick trots min spricka i svanskotan, och det kändes ok. Ska fortsätta testa mg fram. Jag har dessutom börjat kolla på en ny serie; Dexter!!! Jag gillar det. Kommer tillbaka med recension när jag sett alla avsnitt. NUUUU ska jag sova. PussN.

Likes

Comments

Mitt liv

Den här segheten och dåliga måendet försvann inte med att mensen kom tyvärr. Så jag gissar att det bara är en vanlig dip. Jag har i alla fall haft en hur mysig helg som helst. I fredags hängde jag med Sam och igår med pojkvännis, och idag firade jag en barndomskompis som blev 19 år. Dessutom har jag bestämt mig!!! Jag ska ha en 20-årsfest med ett årtionde som tema. Mer om det sen!! Jag fyller ju inte år för än i maj, men det är en tradition att planera ALLT i flera månader i förväg. Jag är faktiskt ovanligt sent ute med att bestämma mig. Men jag har gjort låtlista och börjat planera detaljer. Faktiskt så vet jag inte varför jag tvivla på om jag skulle ha det. Jag gör det ju för MIN skull? Jag ääääääälskar att hålla i mina fester. Så då ska jag hålla i en fest och bara bjuda människor som tillfört goda saker i mitt liv. Jag vet att detta kommer bli så jävla bra och ett PERFEKT avslut på min gymnasietid. I 1an hade jag 80-talsfest, 2an 90-tal, andra gången i 2an 00-tal och NU ... hemligt än så länge... Jag kommer inte kunna hålla det hemligt allt för länge, men ska försöka ett tag i alla fall. Så det är vad som kommer hålla mig levande tills dess. Vi hörs hörni!! Ovan är förresten min nya Kill Bill poster som jag avgudar. Pussen.

P.s. om du ska/vill på Mwuana i helgen och har plats att ta med mig, SÄG TILL!!!! Jag vill verkligen gå men ca alla jag känner är upptagna då. SÅ BJUD MED MIG?

Likes

Comments

Mitt liv, Tips & allmänt

Idag skulle jag gått på zumba men avbokade och somnade om. Vaknar några timmar senare och går ner för att göra omelett och kycklingbacon till mig och pöjken. Sen spelade jag sims resten av dagen. Tills kl 18 då jag tog på mig några extra lager kläder och gick iväg för att lyssna på podcast (nya P3dokumentär) och för att köpa sushi. Det blev 2 för 1 på Sakura. Jäääääklans gott var det i alla fall. Jag har ju lyckats konvertera pojkvännen till sushifantasterna. Han har gått från att verkligen inte gilla det till att inte kunna sluta tänka på det, en vinst för mig. Runt 21.30 började reklamen till Black Panther och vi var sååååå taggade? Hade köpt en stor popcorn och snaxx som vi (jag) stressåt under filmens spännande delar. Jag gillade filmen, men jag ÄLSKADE kvinnornas plats i filmen. En imponerande story som är värd ens pengar allt som allt. Jag är egentligen inget Marvelfan, tycker hela skiten är ganska så överhypad, men gillade den här som självständig film. Pojkvännen avgudade den. Så det är ett tips från oss!! Dessutom har Kendrick Lamar gjort soundtracket!!

Likes

Comments

Musik & sånt

För tillfället har jag lessnat på ca all ny musik som släpps. Inget riktigt ger mig den där WOWkänslan längre? Utan det mesta är bara mähhh... Så jag har skapat en lista med gammal rap och jag njuuuuuuter.

Likes

Comments

Mitt mående, Mitt liv

Vi kramades extra hårt, pussades extra mycket och åt extra mycket gott. Jag älskar idén om en dag för bara kärleken. Det handlar inte om presenter eller materiella saker utan om att ta sig tiden. Om det inte finns en partner så finns alltid en själv som behöver extra mycket kärlek. Det är bara en fin dag. Min dag var fin och jag är så otroligt lyckligt lottad som har min kärlek kvar vid min sida efter tre år. Detta är vår fjärde allahjärtansdag. Hur sjukt är inte det? Små 16åringar var vi. Nu är vi lika vilsna i livet, men helt säkra på varandra. AJA detta ska inte vara ett ostigt inlägg om pojkvännen min. Jag mår fortfarande inte speciellt bra. Gråter och känner mig så otroligt ensam. Jag har inte haft någon att äta lunch med vilket har resulterat i att jag åkt hem och inte åkt tillbaka till skolan. Jag sover mycket och känner mig glåmig. Det är svårt att hålla humöret uppe. Det är fortfarande grått.

Likes

Comments

Tips & allmänt

Jag älskar ju mat, i alla former. Om du också gör det och vill ha tips på maträtter eller ställen (främst i Gävle) som har god mat är det bara att följa mitt matkonto på instagram @ matbildensmamma

Likes

Comments

Mitt mående, Texter & tankar

Sen kommer dagar som idag. När jag bara gråter och har ingen styrka till något. Ögonen är tunga medan allt runt omkring mig har förlorat sina färger. Himlen speglar min inre känsla och kylan påminner om kårarna längs min rygg som jag får när den där bilden dyker upp. Bilden av mig själv. Och alla gånger hjärtat har bultat snabbt på ett explosivt sätt. Plötsligt vill jag inte ta studenten. Jag vill inte ha en valp, vänner, planer eller en framtid. Jag vill bara ligga under täcket. Stirrandes upp i taket. Ifrågasättande om det verkligen är värt det. Mina kurvor i måendet är så svåra att förutspå. Vilket gör hela mig till tickande bomb. Ingen vet när eller varför jag kommer säcka ihop och vägra leva. Jag går ifrån att vara en heliumballong som vill upptäcka hela världen, tills något gör hål på mig och allt som hållit mig vid liv försvinner på mindre än några sekunder. Min kropp känns bara i vägen och minsta lilla prick i mitt ansikte känns som en bekräftelse på att jag misslyckats. Att se hur andra klarar av att hålla ihop medan en själv klarar max 1 vecka av leenden och någon slags positiv tomhet. Sen slår det över. Och så står man i avgrunden av sitt egna liv och allt runt omkring känns så mycket större och viktigare.

Så känns det att vara jag idag. Och många andra dagar. Jag går från att allt känns BRA med versaler. Till att allt känns SKIT med versaler. Det finns ingen balans. Det finns det ena eller det andra. Och ibland blir jag så överraskad av det BRA att jag glömmer bort att det finns något annat. Jag vill ju bara må bra. På heltid. Men jag gör inte det. Och jag förstår mig inte på det. Jag har ju gjort allt det där som jag tipsat er om och allt mina psykologer sagt och provat massa mediciner. Kanske är det dags för en ny medicin? Men ska verkligen mitt liv behöva se ut så? För tillfället verkar det så i alla fall. Ska prata med min psykolog imorn och sedan boka in en tid med min läkare. Lika bra att göra det innan jag blir 20 och sådant börjar kosta pengar. Jag skulle vilja att om någon känner igen sig i det här hör av sig. Bara för att kunna prata av oss om vad fan problemet kan vara? Tack för mig.

Update: har läst lite om pmds, vilket stämmer in på mig?? Ska ha mens om två/tre dagar. Detta är återkommande varje månad dessutom. Ska kolla upp det.

Likes

Comments

Instagram@claralarssonf